Video

Därför har vinterdäck sämre våtgrepp

av

Myndigheters och massmedias utomvetenskapliga argument om olycks- och hälsorisker har pressat många bilister att välja vinterdäck utan dubbar. För att greppa bra på is måste gummit vara mjukt. Men det ger sämre våtgrepp …

… Det beror på att en mjuk slitbana är mer följsam mot vägytans ojämnheter och når djupare ned i beläggningens små ‘gropar’ eller ‘dalar’. Där tvingar gummit upp vattnet, så att det separerar slitbanans molekyler från beläggningens även på ‘topparna’. Lokal vattenplaning blir resultatet och väggreppet minskar.

Figur som i jämförelse med ett hårt däck visar hur ett mjukt däckgummi planar i mikroskopisk skala.

Pumpeffekten ger sämre våtgrepp för mjuka däck (grått i övre ramen). Gummits drapering omkring underlagets ojämnheter och dess inre dämpning ger visserligen friktionskrafter på is – trots att  vatten (ljusblått i figuren) separerar däckets och det fasta underlagets molekyler. Men på barmark är den kraften relativt liten och pumpeffekten ger större absoluta förluster i väggrepp. Det hårdare däckgummit (svart i nedre ramen) kan inte trycka upp lika mycket vatten.   🙂 Figuren är sammanställd som tack till besökarna av Bildrullens Hjulkalender 2013. Jag hittade ingen video på nätet som enkelt förklarade fenomenet. Du som lyckas bättre ombeds vänligen lägga in sådana webbadresser i en kommentar nedan.

Läs mer

Snygg hjälm sämst för hjärnan?

av

Strömlinjeformade och kantiga cykelhjälmar har blivit mode, trots att de avviker från naturens egen släta klotform hos skallen. En halvsekel gammal grundregel för stridspiloters och motorcyklisters hjälmar tycks ha blivit bortglömd.

Först publicerad bakom lucka nr.15 i Hjulkalendern 2013

I lördagens DN fanns en artikel från Testfakta om olika typer av hjälmar. Den propagerar för en 500 kronors “säkerhetsfunktion” som marknadsförs av den intervjuade forskaren. Men jag hittade inget konkret tips om den enkla riktlinje som var närmast självklar, när jag gjorde mitt examensarbete vid Flygmedicin för flera decennier sedan.

Omslagsbild till examensarbete vid KTH utfört av Lennart Strandberg 1969 vid Flygmedicinska Institutionen
Människomodeller vid beräkning av responsen för impact, accelerationer och vibrationer. Blyertsritad omslagsbild till examensarbete vid Kungliga Tekniska Högskolan av Lennart Strandberg utfört 1969 vid Flygmedicinska Institutionen, Försökscentralen i Malmslätt.

Läs mer

Lucia i TV för Hjulkalendern -13

av

Stämningen i Linköpings domkyrka på Luciadagen är kanske svår att förmedla genom en video. Men dess beständighet illustreras av att Sveriges Television spelade in programmet för tio år sedan:  Lucia kommer av och med ljus. Tidigare århundrades associationer till Lucifer, djävulen,  var nog en missuppfattning. Se Nationalencyklopedin och Wikipedia. Därför firar vi Lucia är Svenska … Läs mer

Snabb feedback som efter JAS-kraschen

av


Sedan känslor tilläts och togs tillvara i utvecklingen har svenskt stridsflyg hamnat i världstopp inom haveriprevention. Men i vägtrafiken skuldbelägger vi  förare för mänskligt beteende i stället för att ta itu med bakomliggande systemproblem.

Är det rätt? Ska vi försöka identifiera problem i trafiksystemet för att åtgärda sådan teknik, organisation, lagstiftning och information, som retar eller förvirrar många trafikanter – med ökad risk för farligt beteende? Eller? Se tidigare inlägg med etiketten syndabockar.


JAS 39 Gripen i videoklippet ovan blev instabil ungefär på samma sätt som när en bil får sladd. Då åtgärdades styrsystemet av reglerteknikerna på Saab i samspel med den kraschande piloten och andra med adekvat kompetens. Men olyckor med bilar som sladdar – exempelvis med dåliga bakdäck – skyller vi på föraren. Om lågt lufttryck, litet dubbutstick eller nedslitet mönster hos bakhjulen är överrepresenterat i bilolyckor har vi därför ingen aning om.

Läs mer