Snygg hjälm sämst för hjärnan?

Strömlinjeformade och kantiga cykelhjälmar har blivit mode, trots att de avviker från naturens egen släta klotform hos skallen. En halvsekel gammal grundregel för stridspiloters och motorcyklisters hjälmar tycks ha blivit bortglömd.

Först publicerad bakom lucka nr.15 i Hjulkalendern 2013

I lördagens DN fanns en artikel från Testfakta om olika typer av hjälmar. Den propagerar för en 500 kronors “säkerhetsfunktion” som marknadsförs av den intervjuade forskaren. Men jag hittade inget konkret tips om den enkla riktlinje som var närmast självklar, när jag gjorde mitt examensarbete vid Flygmedicin för flera decennier sedan.

Omslagsbild till examensarbete vid KTH utfört av Lennart Strandberg 1969 vid Flygmedicinska Institutionen
Människomodeller vid beräkning av responsen för impact, accelerationer och vibrationer. Blyertsritad omslagsbild till examensarbete vid Kungliga Tekniska Högskolan av Lennart Strandberg utfört 1969 vid Flygmedicinska Institutionen, Försökscentralen i Malmslätt.

Fortsätt läsa “Snygg hjälm sämst för hjärnan?”

Starka känslor i TV för autobroms

CitySafety - Skärmdump från video på YouTube om systemet.
CitySafety. Skärmdump från videon nedan, publicerad på YouTube 2 juli 2011.

Först publicerad bakom lucka nr.5 i Hjulkalendern 2013

TV-kocken Tareq Taylors berättelse i onsdagens repris på Sommarpratarna grep tag i mig. Hans hustrus whiplashbesvär ändrade deras liv efter den skenbart triviala krocken för 19 år sedan. För mig ändrades direkt två prioriteringar av Tareqs starka inlevelse:
Fortsätt läsa “Starka känslor i TV för autobroms”

Här odlas 1800-talets syn på barnsängsfeber

Barnsängsfeber skylldes förr på psykisk labilitet. Det tog många kvinnors liv, innan mikroberna upptäcktes och höjde statusen på sjukhushygienen. Nutidens syn på olyckor är likartad. Förmenta experter vägrar erkänna samband mellan besvär och pisksnärtsvåld – whiplash, där kvinnor är särskilt utsatta.

Internationella kvinnodagen 8 mars

Dagens DN-reportage om dödsrisken för gravida kvinnor i Afghanistan tar upp två förklaringar, som principiellt gäller även för 1800-talets barnsängsfeber och för nutidens olyckor.

Okunskap och övertro på auktoriteter får oss att avstå från åtgärder, som skulle kunna stoppa fortsatt elände.

Fördomar om barnsängsfeber hos 1800-talets medicinska experter tog många kvinnors liv. Under mitten av 1800-talet upptäckte förlossningsläkaren Semmelweis ett mönster hos dödsfallen i barnsängsfeber. Han märkte att risken minskade drastiskt om de som haft lektion i obduktionssalen tvättade händerna innan de började arbetet på förlossningskliniken.

Men detta enkla råd nonchalerades på grund av akademisk prestige. Det tolkades som ett angrepp på både lärare och undervisning. Dödligheten på den aktuella avdelningen förblev hög. Först på 1890-talet förstod man varför Semmelweis’ erfarenhet borde fått råda. Då upptäcktes mikroorganismerna av Pasteur och likförgiftning fick en biologisk förklaring.

Sedan dess har sjukvården mognat både vetenskapligt och etiskt. Att forska med utgångspunkt från sin praktik har blivit naturligt för läkarna. Så borde det vara även i trafiksäkerhetsarbetet.

Utdrag från min artikel på DN Debatt 1995-08-02
Prestige kostar människoliv

Fortsätt läsa “Här odlas 1800-talets syn på barnsängsfeber”

Så skyddar hjälmar mot hjärnskador

Här kommer ett hjälmtips för de cyklister, som (a) inte inte har råd med den nylanserade luftkuddehjälmen, som (b) inte litar på att den fungerar eller som (c) inte vill ha en högtrycksflaska om halsen.

Cykelhjälmen med krockkudde är resultatet av ett imponerande utvecklingsarbete, som upphovskvinnorna ska ha all heder av. Även lanseringen som en modepryl förefaller strategiskt riktig.
Se reportaget om roll-out 10 november i GP eller artikeln 10 januari hos SvD med foto på airbag-hjälmen

Däremot tror jag att många som köper företaget Hövdingens halskrage för tusenlappar också vill ha den snygga hjälmen uppblåst hela tiden så att omgivningen kan njuta av synen. Men i demofilmen hos GP sägs att lufthjälmen är förbrukad när den en gång har blåsts upp.

Kanske praktiskt men knappast snyggt. Utstickande delar hindrar också hjälmskalet att glida på underlaget - för att undvika knock-out på hjärnan..
Ljusidé men kanske ingen ljus idé för den som vill undvika hjärnskador och töntstämpel. Även om man kan rikta belysningen både med och utan cykel, så ska skyddshjälmar vara släta utan utstickande delar för att undvika rotationsskador i hjärnan.

Jag utgår från att man vid utvecklingen har sett till så att hjälmskalet inte fastnar och utsätter skallen för häftiga rotationsrörelser.

Stora vinkelaccelerationer hos skallen innebär nämligen att den vätskeliknande hjärnvävnaden släpar efter på samma sätt som när man snurrar ett glas. Då tänjs blodkärlen ut och kan brista med hjärnskador som följd. Se min artikel i band 18 av Nationalencyklopedin under uppslagsordet ‘trafikolycka’ – Skaderisker.

Cykel och mc-hjälmar ska därför ha ett hårt slätt och glatt skal. Den yttre formen bör nog vara mer som ett klot än som en strömlinjeformad spole enligt det mode som slog igenom för en tid sedan.

Fler artiklar i ämnet:
Mörk årstid hot mot cyklister (DN 7nov)
6-årig cyklist påkörd av bil (SvD 9okt)
Skellefteås tränare i trafikolycka (DN & SvD 3okt)
Högersväng en dödsfälla för cyklister (SvD 26okt)
Hjärnskakning bakom depression och ‘boxardemens’? (DN 22sep)
Hälften av barnen kör utan hjälmDN, SvD (19sep)
Cykelhjälm okej – men inte på mig (DN 27maj)
Cyklister i flest trafikolyckor (DN 5apr)

* Mer om airbag-hjälmen och finansieringen av dess utveckling:
SvD 27 maj, DN 20 juni och 20 maj.