Statliga bluffar erkändes då – Här är årets aprilskämt

Statistikbluffen med fartkameror erkänns offentligt 🙂
Tyvärr har det ännu inte blivit mer än ett aprilskämt.
Lika illa är det med bluffen bakom den statliga klimatkampanjen. 

Bättre aprilskämt hos DN, GP och HD eller via DN, GP1GP2, HD, SvD, SVT1, SVT2

Men vad är det då med fartkamerorna och klimatkampanjen?
Är inte bluff ett onödigt starkt ord?

Tja, döm själv utifrån mina tidigare inlägg och dit länkade artiklar:

Läs mer

Statlig klimatbluff inget aprilskämt

Sk(r)attretande förväxling mellan orsak och verkan hos Jordbruksverket: SvD, AB

Kokollektiv kollar en hoj
Ko-lla ko-mpisar! En kobojhoj?

Statliga Bilprovningen har under fem år bedrivit en klimatkampanj, som grundats på en bluffartad felritning. Grafiken är nu borta från internet, men att felet öppet skulle medges får nog i dag betraktas som ett skämt. (Först publicerat 120401)

Inga kända fakta talar för att de ansvariga för felritningen vid Bilprovningen avsåg att stötta kärnkraftsindustrin efter katastrofen i Tjernobyl 1986.

Men det är ett märkligt sammanträffande att FN:s klimatpanel, IPCC*, bildades 1988 med direktiv att fokusera på människans klimatpåverkan – även om den skulle visa sig vara försumbar jämfört med de astronomiska fenomenens.

Läs mer

Korta köerna med smarta mobiler: Innan Waze upptäcktes

Omtag från 12-03-09. Då kände jag inte till GPS-appen Waze för samåkning & varningar

Göteborg borde kunna utforma trängselskatten bättre än vad Stockholm gjorde för fem år sedan. Bil- och telekomindustrin har kompetensen. Teknik finns som kan minska trängseln för alla genom att hjälpa enskilda förare välja olika vägar. Utveckling av sådana appar kan också framtvinga bättre virusskydd. 

E4 Solna-Stockholm kl.17 en onsdag i mars 2011. Fartgräns 70, fart 0-10 km/h. Med föråldrad trängselskatt hjälper inte modern IT. Körtiderna på tavlan visade sig vara kraftiga underskattningar.

När trängselavgifter används för bättre miljö, ska de förstås vara relaterade till den faktiska trafiktätheten lokalt – inte enbart till några grovt tillyxade tidsintervall och platser utanför stadskärnan. Det klarar dagens IT och transponderteknik.

Läs mer

Så upptäcks fler risker om poliser forskar

Polisen ska fokusera på det man kan bäst. Men man når inte upp till sin potential i haveriutredning och trafikövervakning. Den nuvarande bristen på relevans äventyrar både polisens anseende och den enskildes trygghet.

Apropå ledaren i DN om Försvarets och Polisens “effektivitet” – oavsett relevans:
Svenska språket har bara ett ord, medan engelskan skiljer mellan effective och efficient.

Gamla strategier behöver ersättas och kompletteras med vetenskaplig hypotesbildning. Det ses här i olika perspektiv.

Polisen har utmärkta förutsättningar att lyfta skadepreventionen över den förlegade syn på olycksorsaker, som tycks dominera hos andra myndigheter.

Situationsbild från krockplats i Linköping. Polisen har möjlighet att – tillsammans med räddningstjänst och bärgare – säkra spår och samla in uppgifter om avvikelser från det normala i fordon, trafikantkompetens och trafikmiljö. Genom systematisk bearbetning av sådana data från hela landet med epidemiologiska metoder kan återkommande brister upptäckas – oavsett när och var de har förekommit.

Läs mer