Trafikpolitik

Så förväxlas orsaker med statistiska samband

av

Klimatpolitiken* skiljer sällan mellan statistiska och kausala samband. I samma okritiska anda meddelar massmedia att kaffedrickande förlänger livet, att dålig munhygien ger cancer och att sittande  är livsfarligt.

Man får leta förgäves efter kontrollfrågor om att friskare personer kanske dricker mer kaffe, kan sköta tänderna bättre och sitter mindre än de med sämre medicinsk status. Se exempelvis TT-formuleringen
“Dålig munhygien … ökar risken för att dö i cancer” (DN,  GP, SvD)

Nya möjligheter att förväxla statistiska samband med orsaker ger DN-artikeln
Stor studie: Kaffedrickare lever längre
Heder åt redaktionen, som länkar till originalartikeln och återger forskningsledarens reservation i Science Daily:
“Vi kan dock inte ange något direkt orsakssamband”.

Foto från badrum av skylt från Zweika-Verlag.
I nödfall ska - även 🙂 - man sitta. Badrumsfoto av skylt från Zweika-Verlag. Se fotnot.

DN håller stilen med länk till källan för artikeln om
Större risk att dö på sin födelsedag (jfr SvD)

En annan vetenskaplig studie presenterades tidigare. Den avsåg personer äldre än 45 år i Australien och påvisade ett statistiskt samband mellan mycket sittande och kortare livslängd.

Det finns visserligen medicinska skäl för att sambandet också kan vara kausalt. Se SVT, UR-TV och artikeln på Newsmill av läkaren Sune Överhagen. Den publicerades samma dag som massmedia uppmärksammade studien från Australien.

Men i nyhetsartiklarna saknas en diskussion om att andra faktorer skulle kunna ligga bakom både mycket sittande och tidigare död.

Enligt SvD omfattar studien över 200 tusen personer. Även DN, GP, HD och SVT berättar om studien och återger slutsatserna. Där hittar jag inget om hur forskarna har kartlagt personernas hälsostatus för att kunna neutralisera epidemiologiska störfaktorer.

Jag ser ingen anledning att misstro forskarna om sittandets skadlighet. Medicinen har höga kvalitetskrav och många kritiska granskare, som inte låter så fundamentala missar slinka igenom till publicering.

Sämre är det inom en del andra områden av tillämpad forskning, där politiska trender och okunskap hos sektorsmyndigheter leder vilse. Se exempel här via etiketterna Orsaksbegreppet och Myndighetsmiss eller i mina debattartiklar på Newsmill.

Läs mer

“Bilbomber” som få vet om

av

Arrangerade krascher i Nordkorea, sprängladdningarna i Breiviks bil och på gisslantagaren i London – alla avsåg att skada. Det gäller troligen inte de “bomber”, som du kan ha i din bil.
Annars är situationen likartad.

Breiviks felparkering var det enda som uppmärksammades före smällen i Oslo 22 juli förra året. Likadant kollas din körning, men livsfarliga fordonsbrister förblir okända – till och med efter dödsolyckor, exempelvis den på bilden nedan.

Figur 1 i StOP Yttrande 070326 av Lennart Strandberg. Textruta döljer namnet på åkl

Sladdspår från en dödsolycka, där radien inte mättes upp. När jag kopplades in för tolkning var spåren borta och åklagarens konsult hade förväxlat sladdspårens ursprung. Konsulten hävdade att olyckan orsakats av för hög fart – trots att bilen åkte av på kurvans insida. Han vägrade erkänna att lufttrycket kan ha varit för lågt i höger bakdäck, som spåren tyder på.

Den 22 juli 2011 exploderade alltså Breiviks bil på gatan ovanför regeringsbyggnadens övervakningsbunker i Oslo. Innan dess trodde säkerhetsvakten där att det bara var en vanlig felparkering.

Det framgick i tisdagens vittnesmål för Oslos tingsrätt om hur  massmördaren Anders Behring-Breivik agerat:

”Trodde att det var en vanlig felparkering” (DN)
Angreppet i Oslo upp i rätten (GP)
“Zoomade in registreringskylten – då exploderade det” (SVT)
Insatschefen: “Trodde på flera gärningsmän” (Expressen)
Detta händer under rättegångens andra vecka (DN)
Domstolen avslog ansökan om tv-sändning (SVT)
Experten: Så stor var Oslobomben (Ny Teknik)
Direktrapport från Breivik-rättegången: Dag 7 (SvD)
En bil stod felparkerad – sedan exploderade det (DN)

Det kanske förefaller långsökt att jämföra en massmördares uppsåtliga skadegörelse i en bilsprängning med krascher och oavsiktliga trafikskador. Men för den enskilde är inte traumat mindre därför att man är ensam om det:

“Jag såg blodet pumpa ut från armen” (SVT)
“Mirakeljentens” starka vittnesmål (SVT)
Hon slungades ut på gatan (GP)
Rätten i dag: ”Splitter stack ut ur mitt huvud” (SvD)

Och i aningslösheten gentemot farorna finns likheter, som vi borde lära oss av:

Läs mer

Så mörkas dödsolyckor med SMS-ande trafikanter

av

Det är ofarligt att SMS-a och använda mobiltelefon när man kör bil. Det har några svenska “experter” kommit fram till genom att blunda både för beprövad erfarenhet och för noggranna vetenskapliga studier. I USA agerar man.

Ett enkelt förbud mot livsfarligt SMS-ande bakom ratten skulle inte ge några svenska forskningsanslag. Men det skulle rädda liv:

SMS vid ratten dödade 16000: USA-studie mörkad i Sverige

Mobilförbud minskar antalet olyckor (DN)
Amerikansk stad inför sms-förbud (DN)

Läs mer

Ny däckbluff? Samma partikeltopp i länder utan dubb

av

Förhöjd partikelhalt på våren skylls på dubbdäcken. Men samma problem finns i Tyskland och i andra länder med dubbförbud. Okunnighet om däckfysik och nonchalans mot olycksrisker kan anas även bakom den nya energiklassningen.

DN fortsätter 10 april att okritiskt anamma spekulationer från anslagssugna forskare. Skribenten fyller på med egna hugskott och drar en magnifik slutsats om att vi kan “vara säkra på att dubbar dödar”.  Se blå text nedan.

Bränslebesparingar på närmare tusen kronor om året utlovas i media med de energisnålaste däcken. Men energiklassningen lanseras utan att allmänheten får veta motsättningen i friktionsfysiken mellan lättrullande däck och gott väggrepp:

Enklare att hitta energisnåla däck (SVT 9 april)
Lättare välja energisnåla däck (DN, GP, SvD 9 april)

Misstänksamhet är befogad med tanke på hur den enskilde trafikantens säkerhet tidigare har äventyrats genom haveridynamisk okunnighet och populistiska utspel från ansvariga myndigheter om bilsäkerhet, vinterdäck och dubbdäck. Som gammal friktionsforskare undrar jag ibland om de skämtar – ungefär som när DN Motor lekte med ord häromdagen:
Enda Fiaten med däck av ädelträ (DN 4 april)

Läs mer