Så döms du i strid mot naturlagar och fakta

Rättsövergrepp hotar när en skadad förare eller trafikant beskylls för fortkörning eller fejk av åklagare eller försäkringsbolag, som vägrar betala ut avtalad ersättning. Då måste domstolarna avgöra vem av parternas sakkunniga som har rätt om haveridynamiken. Det har rättsväsendet inte säkert egen kompetens för. Artikeln toppades igen (22-24 mars 2013) efter ett år – först … Läs mer

Här odlas 1800-talets syn på barnsängsfeber

Barnsängsfeber skylldes förr på psykisk labilitet. Det tog många kvinnors liv, innan mikroberna upptäcktes och höjde statusen på sjukhushygienen. Nutidens syn på olyckor är likartad. Förmenta experter vägrar erkänna samband mellan besvär och pisksnärtsvåld – whiplash, där kvinnor är särskilt utsatta.

Internationella kvinnodagen 8 mars

Dagens DN-reportage om dödsrisken för gravida kvinnor i Afghanistan tar upp två förklaringar, som principiellt gäller även för 1800-talets barnsängsfeber och för nutidens olyckor.

Okunskap och övertro på auktoriteter får oss att avstå från åtgärder, som skulle kunna stoppa fortsatt elände.

Fördomar om barnsängsfeber hos 1800-talets medicinska experter tog många kvinnors liv. Under mitten av 1800-talet upptäckte förlossningsläkaren Semmelweis ett mönster hos dödsfallen i barnsängsfeber. Han märkte att risken minskade drastiskt om de som haft lektion i obduktionssalen tvättade händerna innan de började arbetet på förlossningskliniken.

Men detta enkla råd nonchalerades på grund av akademisk prestige. Det tolkades som ett angrepp på både lärare och undervisning. Dödligheten på den aktuella avdelningen förblev hög. Först på 1890-talet förstod man varför Semmelweis’ erfarenhet borde fått råda. Då upptäcktes mikroorganismerna av Pasteur och likförgiftning fick en biologisk förklaring.

Sedan dess har sjukvården mognat både vetenskapligt och etiskt. Att forska med utgångspunkt från sin praktik har blivit naturligt för läkarna. Så borde det vara även i trafiksäkerhetsarbetet.

Utdrag från min artikel på DN Debatt 1995-08-02
Prestige kostar människoliv

Läs mer

Bank effect on both Titanic and Costa Concordia?

– Crash reconstruction in English follows after intro in Swedish –

Olyckor har alltid flera orsaker. Men ett och samma fenomen från fysiken kan ha varit avgörande för de svåra skadorna både på Titanic 1912 och på Costa Concordia 2012.

Det beskriver jag nedan på engelska, eftersom jag inte har märkt av någon reaktion från farkostdynamisk expertis efter mina tidigare redogörelser på svenska. Se länkar till artiklarna i listan med etiketten Costa Concordia.

Däremot förekommer diverse spekulationer om andra orsaker, som förstås också kan ha bidragit. Men den optiska illusion, som Smithsonian beskriver enligt ett referat i DN, kan knappast ha haft någon betydelse för haveriet med Costa Concordia.

Eftersom både Titanic och Costa Concordia framfördes i hög fart nära is- respektive landmassor borde sugfenomenet uppmärksammas i utbildningen av ansvariga besättningar och trafikledare.

Problemet tycks vara välkänt för kaptener och styrmän på båtar i trånga farleder där hastigheten är låg men avstånden i sidled desto mindre. Men kanske har man hos de stora kryssningsrederierna inte tänkt på att de sugande sidkrafterna ökar kvadratiskt med hastigheten. Frågan är om det beaktas i det säkerhetsarbete, som beskrivs 30mars av DN.

Både Titanic och Costa Concordia uppges ha hållit nästan full fart vid sammanstötningen, trots att åtminstone Costa Concordia girade tvärt under storleksordningen en minut dessförinnan. Se rekonstruktionsbilden och vittnesuppgiften från Jan Mosander i den engelska texten nedan.

Same hazard behind Titanic and Costa Concordia disasters?

Both the 1912 Titanic and the 2012 Costa Concordia disasters may have been triggered by hydrodynamic suction forces. They will at least aggravate the damage and hull penetration in this type of lateral impact.

Nothing has been found, though, on this quite devious phenomenon in recent media interviews of various experts.

Läs mer

Fusk med Ferrarikrasch – av försäkringsbolaget?

Bakom rubrikerna framskymtar fördomar om vissa bilmärken. Ett exempel är totalhaveriet med en helförsäkrad Ferrari, som hade för lågt lufttryck i ett bakdäck. Det lyckades försäkringsbolaget mörka i två domstolar. Föraren förlorade tvisten och en miljon kronor.

[Artikeln lyfts fram igen för radiointervju – först publicerad 1 mars 2012]

Genom hårt arbete på oljeborrplattformar hade Tomas tjänat ihop till kontantinsatsen för Ferrarin, som han givetvis helförsäkrade. En månad efter köpet körde han på låg växel för att demonstrera motorljudet för en bekant i passagerarsätet.

Fronten passar mot barkskadat träd, men försäkringsbolaget nekar till samband
Ferrarin efter bärgning från olycksplatsen. Där återfann jag höger frontgaller vid ett barkskrapat träd. Den trädstammen var fysiskt omöjlig att nå från avåkningsplatsen, om bilen hade körts med så hög fart som en konsult hade räknat fram på försäkringsbolagets uppdrag. Flera andra av mina fynd och beräkningar ignorerades också i tvistemålet.

Det alltför låga lufttrycket på vänster bakhjul kan ha berott på avundsjuka däckpysare i den norrländska glesbygden eller på läckage. Vilket får vi aldrig veta. Men pyspunkteringen låg bakom följande händelseförlopp vid en kurva på riksväg 90 nära Kramfors.

Läs mer