Säkrast sakta in eller styra ut?


Hur skulle du köra här? Bussen har släppt av passagerare och börjar blinka vänster när du är bredvid. Nära bakom dig kör en tung lastbil också i 50.

Skärmdump från videofilmad körning intill buss på 50-sträcka med lastbil nära bakom.
Skärmdump från videofilmad körning intill buss på 50-sträcka med lastbil nära bakom.

Läs mer

Blir du farlig med eldriven bil?

Hör gående och cyklister att ditt eldrivna fordon närmar sig bakifrån? Vet du om hörlurar håller för öronen?  Tutar du i god tid? Nehej, då gäller det att du har marginal för plötsliga kursändringar. Olycksanalyser från USA tyder på det.

Däckspår från burnouts på gata i Vadstena vid kortege 2011. Foto och skyltmaskering: Lennart Strandberg
I tätort är det kanske inte så uppskattat med oljud och partiklar från burnouts och driftande med gamla bakhjulsdrivna bilar. Men motsatsen – miljövänlig körning med eldrift – medför risker, som inte är lika uppenbara.  Fotot från ett arrangemang i Vadstena.

Vi trafikanter är vana vid att bilar hörs även i låg fart. Det gör inte alltid el- och hybridbilarna* som ibland är eldrivna. I en amerikansk studie var de överrepresenterade i krockar med gående och cyklister. Jämfört med vanliga bilar, som har enbart förbränningsmotor, var hybridbilarnas risk störst vid lågfartsmanövrer och vid sväng i korsningar.

Läs mer

Så bildas is på vägen

Vi har hört det förut i Trafikradion: “Halt blir det först i skugga, på broar och nära vattendrag.” Men varför? Här försöker jag enkelt förklara hur is bildas. 

Volvo på taket med framhjulsdrift och sämre dubbdäck bak. Ishalka i Linköping.
Volvo med framhjulsdrift sladdade mot mitträcket på kurvans insida. Det kan alltså inte ha gått särskilt fort. Ishalka i nedfarten till Tullbron i Linköping en morgon under omslag till mildare väder. Bilens däck diskuteras i en tidigare artikel med video.

Att en vägyta blir kallare i skuggan än i solen tänker du väl på när du kör i temperaturer nära noll grader. Och att luften är fuktigare nära vattendrag är kanske också självklart.

Men alla vet kanske inte att luftens osynliga vattenånga blir till vätska, om vägytan är tillräckligt kall. Är temperaturen under nollan, så omvandlas vattnet där sedan till is.

Läs mer

Nobelprisets mänskliga faktor? Hjulkalendern-10

Personliga ingripanden i trafiken hindrar olyckor varje timme året runt. Fällor och fel fixas av oss trafikanter, “mänskliga faktorn”. Ungefär likadant repareras trasiga DNA i våra celler av enzymer enligt årets svenske Nobelpristagare i kemi.

Telefoto från Hornsgatan i Stockholm som illustrerar problemet med prioritering av uppmärksamheten för bilförare.
Signaler, förbudsskyltar, varningsskyltar, påbudsskyltar, reklam, bilar, cyklister, gående … Vad är viktigast? Foto från Hornsgatan i Stockholm.

Vi skyller vi ofta olyckor på den mänskliga faktorn utan att tala klarspråk och säga namnet på en *specifik* person som råkat bli inblandad just då och där. Därigenom blundar vi för *allmänna* ofullkomligheter, som finns i fordon, trafikmiljöer och -funktioner.

Otaliga gånger pareras dessa systembrister av oss trafikanter. Så det är kanske mänskliga faktorn vi ska tacka för att det sker så få olyckor? Tänk dig att släppa lös en självkörande bil i trafiken på bilden ovan från Hornsgatan.

Inte ens i rondellen intill lilla Sturefors kan jag lita på de halvautomatiska systemen i min fullutrustade Labb-Volvo, modellår 2015. Fotot nedan är taget från en väg med skyltad fartgräns 40. Åt höger gäller 70 och åt vänster 80. Rakt fram finns skyltar med 60, 50 och 30 (bakom buskage).

Foto Lennart Strandberg för bildrullen.se
Tryggt med skyltar, så att man inte kör för fort?

Likheter med DNA-reparationerna tyckte jag kunde anas under onsdagens föreläsning på Linköpings universitet i arrangemang av Sveriges Ingenjörer. Docent Anki Brorsson berättade om Nobelpriset i kemi. “För mekanistiska studier av DNA-reparation”.

Docent Anki Brorsson föreläser vid LiU 151209 om Nobelpriset i kemi.
Docent Anki Brorsson föreläser vid LiU 151209 om Nobelpriset i kemi.

Otaliga brister uppstår, finns och repareras i våra egna kroppars DNA. Det upptäcktes och verifierades vetenskapligt av svensken Tomas Lindahl. Han är en av de tre, som mottar  kemipriset från kungen under dagens festligheter i Blå Hallen. Anki visade också ett par fängslande filmer från Youtube. Den nedan inbäddade handlar om reparationsprocessen:

Läs mer