Vi har hört det förut i Trafikradion: “Halt blir det först i skugga, på broar och nära vattendrag.” Men varför? Här försöker jag enkelt förklara hur is bildas.
Volvo med framhjulsdrift sladdade mot mitträcket på kurvans insida. Det kan alltså inte ha gått särskilt fort. Ishalka i nedfarten till Tullbron i Linköping en morgon under omslag till mildare väder. Bilens däck diskuteras i en tidigare artikel med video.
Att en vägyta blir kallare i skuggan än i solen tänker du väl på när du kör i temperaturer nära noll grader. Och att luften är fuktigare nära vattendrag är kanske också självklart.
Men alla vet kanske inte att luftens osynliga vattenånga blir till vätska, om vägytan är tillräckligt kall. Är temperaturen under nollan, så omvandlas vattnet där sedan till is.
Även i Paris ignorerades klimatpolitikens akilleshäl: Diagram från FN:s klimatpanel visar att temperaturökningarna i atmosfären har föregått höjda koldioxidhalter under många millennier. I en statlig folder till svenska bilister flyttades en kurva …
… så att det ser ut som om temperaturändringarna har följt efter koldioxidvariationerna. Kurvorna ligger nära varandra, och det statistiska sambandet förefaller starkt även i originalet från FN:s klimatpanel, IPCC.
Av Bilprovningen omritat diagram från IPCC över koldioxidhalt och temperatur uppmätta från borrkärnor i is. Den röda koldioxidkurvan ligger (som i IPCC-originalet) något efter temperaturkurvan de senaste årtusendena. Vid jämförelser med IPCC-originalet fick jag intrycket att den röda koldioxidkurvan har tänjts ut åt vänster av Bilprovningens ritare. Dess vänstra ände avser därför en tidpunkt cirka 20 tusen år senare än vad tidsaxeln visar.
Men orsak kan ju inte komma före verkan, så ordningsföljden “rättades till” på ritbordet hos Svensk Bilprovning innan kampanjbroschyren postades till 1,6 miljoner bilister i Sverige. Det gav stöd åt den farliga småbilspropagandan i det offentliga samtalet, som ännu pågår. Allt hårdare bilar har därigenom framtvingats, vilket kan ha bidragit till ökat antal whiplashrelaterade besvär.
Klimatmakt med moralism och rundgång
En lång rad moralistiska levnadsregler, finansiella och ekonomiska drivkrafter har befäst klimatpolitikens makt över både grupper och enskilda människor. Miljöskadlig koldioxidjakt underblåses av rundgången med politisk forskningsfinansiering, som backas upp av media. På videon längst ned ansätts dock Nobelpristagaren Al Gore av en reporter som frågar varför verkan (temperaturkurvan) kommer före den förmenta orsaken (koldioxiden). Något svar blev det inte.
Att spara på energi och naturresurser vill vi väl alla.
😉 Men ve dig om du åker i stor bil, äter kött och tvivlar på att mänskligheten kan domptera klimatet med sina koldioxidutsläpp. Då betraktas du av många ungefär som Galilei, när han kätterskt drev sin tes om att jorden inte är världens medelpunkt.
Smågropig is gömd under ett tunt snötäcke gör det lömskt att motionera till fots. Utan skobroddar eller dubbar i sulorna måste vi undvika lutande ytor och ta korta steg. Var går gränsen? Det kan fysiken sätta siffror på.
På horisontell och plan is räcker normalkraften (N) för att bära upp tyngden (mg). Men om isen lutar (vinkeln v), krävs också en friktionskraft (F) för att inte sulan ska glida undan. Om friktionskoefficienten (Fmax/N) är för liten, glider foten nedåt och den gående eller stående förlorar balansen.
Du tycker kanske det är självklart att man halkar lättare på en lutande yta. Men snöröjning och halkbekämpning på våra gångbanor tar inte alltid såna hänsyn. Gropar och ojämnheter bäddar för fallolyckor när bergkrosset samlas längst ned, dit ingen skosula når.
Har du i mörker fått vägsidorna belysta av en mötande eller bakomvarande bil – utan att bli bländad? Då var den troligen en Volvo med andra generationens aktiva helljus. Det gör vad extraljus inte klarar och är en njutning att köra med.
Volvos aktiva helljus i andra generationen (AHB2) bländar inte ned till halvljus utan skärmar av enbart ovanför lyktorna på mötande och upphunna fordon. Bilden här är från mitt företags Labb-Volvo, en XC60 modellår 2015, där hela Driver Support-paketet gav mindre pristillägg än 20-tums dysfunktionella modehjul.
Volvos andra generation av det aktiva helljuset (AHB2*) har funnits som tillval i paketen Driver Alert och Driver Support i över två år. Ändå tycks det vara okänt – även för många, som äger en modell av Volvo, där AHB2 kunde ha beställts.
