Från rallyvurpa till kinaköp. Artiklar om Saab.

Med gratulationer till Saab-folket upprepas nedan följetongen från de senaste månadernas kommersiella turbulens.
I dag 28 oktober meddelas att de kinesiska intressenterna köper 100% av Saab:
DN, GP, SvD

Hovrätten beviljar Saab-rekonstruktion
(publicerat 8 september)

Det meddelades snabbt av DN, GP, HD, Skånskan och SvD.
Innan fanns brasklappar: Så långt är Saab från målen
Och efter beskedet flödar rubrikerna:
Saabfacket: Jätteviktigt beskedGlädje i Saab-ledningenLönerna kommer …,
Advokat: det blir konkurs till slut, Till sist avgör kunderna, Hårsmån från avslag
______________

Inläggsrepris 28 oktober:
Även om inte färska Yuan från Kina ger fler Saab-bilar från Trollhättan, så finns mycket gott kvar därifrån. Nyttan med svensk fordons- och IT-utveckling bekräftas av insikter från mina krascher som tävlingsförare i Saab Sport under 1960-talet.
Funktioner jag hade behövt då
fanns inte ens på ritborden. Nu är de standard.

Första gången jag sladdade av vägen och voltade med min Saab Sport på fotot här intill var under rallytävlingen Mas-natta i Dalarna. Min kartläsare, Göran Eriksson, hade skött taksökaren med den äran. Men då fick man inte veta innan start, var de avlysta fartsträckorna hade lagts.

Rallyutrustad Saab Sport 1963 med taksökare och hasplåt. Förare: Mas-Alvar och Lennart Strandberg.

Utan noter och utan detaljerade vägbeskrivningar var det omöjligt för kartläsaren att varna för svåra passager. Däremot riktade han strålkastaren mitt på taket mot delar av terrängen, som skvallrade om hur vägen såg ut bakom krön och på längre avstånd i gläntor. Då var taksökare tillåtna även på allmän väg.

När vi så närmade oss ett krön ‘läste’ jag telestolparna och den raka gatan mellan trädtopparna som om vägen var rak efter krönet. Men det var den inte.

Med enduro- och motocrossreflexer från tidigare motorcykeltävlingar lade jag upp en bredsladd för att både svänga och få ner farten. Det betydde att vi åkte av vägen i sidled och voltade över en sten.

Hade bilen haft 1990-talets låsningsfria ABS-bromsar, så kunde jag ha tvärnitat och styrt samtidigt. Då hade vi definitivt inte behövt volta, kanske inte ens åkt av vägen.

I de följande två krascherna hamnade bilen också på taket. Och på samma sätt minskade den robusta konstruktionen risken för personskador. Men då blev lärdomarna till nutid av lite annat slag.

Med nutidens GPS-navigatorer* och sidokrockkuddar skulle jag då helt ha undvikit den andra kraschen och klarat mig utan medvetslöshet i den tredje voltningen (när min Saab tacklades omkull på tävlingsbanan Ring Knutstorp).

Låt mig återkomma dit, när de största vågorna har lagt sig efter tingsrättens avslag av begäran om rekonstruktion av Saab från Victor Muller. Beslutet kan visst överklagas, så ännu vet vi inte hur det går för mitt gamla körglädjes- och livräddarmärke från Trollhättan.

Karossen på min Saab Sport rekonstruerades tre gånger.
Vi får väl se vilka som får mest rätt om Saab Automobile hos massmedia:

GP
Muller köper sig tid (10:31)
I dag sänker tingsrätten Saab (kl.11:38)
Domarna behöver inte mer underlag
(14:08)
Uppdateras – Nu: Saab får inte rekonstruktion (14:09)
Saab överklagar rättens avslag (16:02)
Regeringen avvaktar (16:13)
Jakt på Saabs försvunna pengar (uppföljning 9 september)
Beslut om Saabaffär kan komma snart (TT-nyhet 11 september)
Facken avvaktar ansökan om konkurs (12 september)
Saab får 620 miljoner i förskott (12 september)

Unionen och Ledarna begär Saab i konkurs (kl.15:29 12 sep)
Kartonger med konkursansökningar (13:39, 12 sep)
Kampen om Saab avgörs i rätten (12 september)
Ambassadör i Saabmöte (TT-nyhet, 13 sep)
Saab har fått konkursdatum (19:00, 13 sep)
Kinaprocessen rullar Saabs väg (18:08, 13 sep)

DN
Muller: Vi är inte döda än (7 september)
Nej till rekonstruktion (8 september 14:04)
Maud Olofsson: Jag är överraskad (14:23)
Konkurs sannolikt nästa steg (15:27)
Saabanställd: Kändes som en spark i magen (17:53)
Bolaget har lösningarna, men tiden är knapp (19:22)
Muller har tät kontakt med kineserna (uppföljning 9 september)
Regeringen ska hjälpa Saab (TT-nyhet 11 september)
Saab skriver avtal värt 70 miljoner euro (TT-nyhet 12 september)

Fackförbunden begär Saab i konkurs (kl.13:04 12 sep)
Saab: Vi förstår facken (14:29, 12 sep)
Konkursansökan är inte definitiv (14:16, 12 sep)
Saab: Vi förstår att facket gör som det gör (15:59, 12 sep)
Ambassadör i Saabmöte (TT-nyhet, 13 sep)
Åtta nya Kinamiljarder till Saab (14 sep)
Inga nya Saabar i år (15 sep)
Nya konkursansökningar mot Saab (16 sep)
Flera underleverantörer har tröttnat på Saab (16 sep)

SvD
Ledarsidor: Saabs dagar är räknade (07:33, 14:07)
Överlevaren kan resa sig (07:30)
Saab kan överklaga ett nej (11:00, 12:34)
Nej till Saab-rekonstruktion (14:08, 14:32)
Maud Olofsson överraskad av tingsrättens nej (14:25)
Otroligt tragisk situation för Sverige (14:36)
Tingsrätten: Mycket tungt beslut att fatta (14:44)
Saab överklagar tingsrättens beslut (15:41)
Facken förbereder konkursansökan (15:12)
Saabanställd: Stor besvikelse (15:41)
Ingen lön trots att Saab har pengar (uppföljning 9 september)
Forskare dömer ut Saabs chanser (uppföljning 9 september)
Det är nära nu (uppföljning 9 september)
Beslut om Saabaffär kan komma snart (TT-nyhet 11 september)
620 miljoner till Saab från Kina (TT-nyhet 12 september)

Unionen begär Saab i konkurs (kl.13:04, 12 sep)
Rättslig kapplöpning om Saab är igång (14:08, 12 sep)
Muller tror det går vägen (22:55, 12 sep)
Ambassadör i Saabmöte (TT-nyhet, 13 sep)
Tisdag kan bli Saabs ödesdag (16 sep)
Saabs kamp mot klockan (16 sep)

HD
Ledarsidor: Saabs dagar är räknade (09:02 från TT)
Nej till rekonstruktion för Saab (14:03, 14:48)
Beslut om Saabaffär kan komma snart (TT-nyhet 11 september)
620 miljoner till Saab från Kina (TT-nyhet 12 sep)
Ambassadör i Saabmöte (TT-nyhet, 13 sep)

Skånska Dagbladet
Beslut om Saabaffär kan komma snart (TT-nyhet 11 september)

* Samtidigt med det här nyhetsflödet publicerade DN en artikel med rubriken
Bilar ska själva larma 112
Den tekniken har Volvo försett sina bilar med under många år – tack vare samspelet mellan telekom-, IT-, bilindustri och andra aktörer både i Sverige och internationellt.
Systemet kallas Volvo-on-Call och innehåller bland annat den GPS-mottagare, som – med navigatorfunktioner – kunde ha räddat mig och min Saab från den andra kraschen på 1960-talet.

Kraschfilmer att lära av

Videoklipp med bilkrascher kan vara ett pedagogiskt hjälpmedel för den som vill lära sig fordonsdynamik och förstå varför bilförare tappar kontrollen över sitt fordon.

Därför samlar jag sådana filmklipp i spellistor på min YouTubekanal, speciellt i Vehicle crashes and accidents.

Ett av klippen innehåller drygt fem minuters bildsekvenser.
Det har nu visats ungefär 1½ miljon gånger:

En nyare film med högre upplösning visar mer fordonsdynamik:

Dessvärre tror många felaktigt att för hög fart “orsakar” alla olyckor. I flera rättsprocesser har förare dömts för att deras höga fart har fått bilen att sladda av vägen på insidan av en kurva.

För att få förståelse för bristerna i det resonemanget brukar jag visa bl.a. följande Porschekrasch, där alla bilar kör genom samma kurva ungefär lika fort – på gränsen till vad som är möjligt.

Den röd-svarta Porschen utsätts för yttre sidkrafter (från en annan bils front), som bakhjulen inte kan stå emot. Då sladdar den av banan på kurvans utsida.

Ingen av bilarna kan nå kurvans insida, om inte farten sänks långt under vad kurvan medger för en stabil bil. Då kan bilen ändå sladda likadant – av sig själv – exempelvis om (speciellt det kurvyttre) bakhjulet har för litet lufttryck.

Många sådana fordonsdynamiska problem har lösts med teknikutveckling och naturvetenskaplig forskning. Det ligger bakom de stora förbättringarna av både olycks- och skadeförebyggande säkerhet hos våra personbilar.

Men det finns förstås gränser för vad människokroppen kan klara av yttre och inre våld.

När brand uppstår hjälper inga skalskydd, deformationszoner, bälten eller krockkuddar. Se foton i DN från Indycarkraschen och TT-artikeln i GP och SvD.

GP:s första artikel hade rubriken Svårt skadad i Indycarcrash, men senare visade det sig att föraren i den explosivt brinnande bilen på DN:s bild, Dan Wheldon, dog av sina skador.

E6 stängd igen: kolla GPS-navigatorn! Vikning bakom tankbilsolyckan?

Ännu en gång har E6 stängts av. Förra gången efter fordonskrasch** och brand, tidigare efter ras. Men varför sänds inte beskedet ut till GPS-navigatorernas TMC*-mottagare? Besparingen i säkerhet, miljö, pengar, tid och humör går om intet, när Sveriges TMC-operatör inte klarar av sin uppgift.
*TMC: Traffic Message Channel.

Tankbilsolyckan 5/10 på E6 och trafikkaoset efter branden påvisar problem både med fordonsdynamiken och med TMC-funktionen i GPS-navigatorerna.
Göteborgspostens bilder från brandplatsen

GP TV och bilder från och efter branden (uppdateras)

**) En del av förklaringen till haveriet kan finnas i skvalpet som jag forskat på experimentellt och teoretiskt.

Bilderna hos GP tyder också på att bromsning (kanske för snävt omkörande bilar och parkerad långtradare) har fått dragbilens bakhjul att sladda, så att bilen girar snabbt åt vänster medan släpet roterar långsammare och ekipaget viker ihop sig som en fällkniv.
Se spåren i vägbanan på bilden överst i artikeln hos Expressen/GT.
Annars kan fordonsfysiken knappast förklara varför tankfordonet har girat tvärt åt vänster i en vänsterkurva.

En schematisk hypotes om händelseförloppet i tre punkter lade jag ut kl.15:30 torsdag 6 oktober i kommentaren längre ned.
Vid rekonstruktioner måste man ha en eller flera hypoteser som kan prövas mot kända fakta.
Vissa moment kan visa sig vara felaktiga, utan att de utlösande faktorerna därför måste förkastas.

Här följer nu (7/10) en mer detaljerad beskrivning av ett hypotetiskt kraschförlopp, som utlöses av att bromsning och vätskestötar mot tankväggarna får dragbilens bakhjul att förlora sidgreppet.

a) vid inbromsning sladdar dragbilens bakhjul ut åt höger,
b) bilens vänstergir förstärks av påskjutskrafter från släpet,
c) tankfronten på släpet plöjer in i den parkerade långtradaren,
d) tankväggen fläks upp och vätskelast duschar fordonen,
e) tankekipaget girar tvärt åt vänster mot vägens mittremsa
,
f) den tvära giren får ekipaget att välta,
g) dragbilen tvärstannar mot bortre slänten i mittremsan,
h) vätskelast sköljer över bilen genom hål i tankfronten.
Gnistor antänder diesel- och bensinångorna.

E6:an fortsatt avstängd efter kollision (DN)
Tankbilsförare saknas efter brand (SvD)
Tankbilens förare saknas (GP)
Vi kände en tryckvåg
(GP)
Tankbilsföraren avliden (GP)
En död och kaos i trafiken (GP)
Oklart när E6 kan öppnas (GP)
Ny lastbilsolycka 22:30 på gamla E6 förvärrade kaoset (GP 22:55)
Omledd trafik blockerad i halv timme av nya olyckan (GP onsdag 23:23)
Vi kände en tryckvåg när det smällde (GP torsdag 6/10)
Föraren avled i den kraftiga branden (GP 6/10)
Föraren var från Göteborg (GP 6/10)
Undanmanöver kan ligga bakom olycka (GP fredag 7/10)
Skåpbilsföraren funnen (GP 7/10)
Ingen gjorde något fel (GP lördag 8/10)

___________________________________________
Sedan till artikelns ursprungliga frågeställning:
GPS-navigatorernas TrafikMeddelandekanal, TMC. 
Där har signaturen Peter lämnat värdefull information.
Se Peters och min kommentar 2011-10-06 torsdag kl.06:43 respektive kl.15:30.

En vecka senare, 13 oktober, stängs E6 av igen under en månad enligt GP:
Munkedalsmotet avstängt efter E6-raset (13:16, 14/10)
800 ton sten över motorvägen (17:00, 14/10)

Karta och akutmeddelanden från Trafikverket (på webben ej i TMC)

I andra länder får GPS-navigatorerna automatiskt besked genom trafikmeddelandekanalen, TMC, vid tillfälliga hinder eller trafikstockningar.

Navigatorn ger föraren en alternativ väg, och alla som har TMC-funktionen aktiverad i sin navigator slipper spilla tid och energi på att köa eller köra tillbaka.
Både olycksrisker och miljöbelastning minskar.

Men i Sverige missar operatören många uppdateringar. Inte ens vid långvariga avstängningar får våra navigatorer besked. Se fotot härintill från det förra stora raset på E6 och mina inlägg om TMC från den mer polemiska bloggartiden.

Trots aktiverad TMC i GPS-navigatorn leder den in på avstängd E6
E6-avstängningen söder om Munkedal sändes inte till min TMC-utrustade navigator då heller. Fotot från den långa avstängningstiden efter raset 20 dec 2006. Inlagd rutt: Linköping-Göteborg-Oslo.

Då fick jag veta av en erfaren man på Sveriges Radio att Vägverket hade propsat på att ta hand om TMC-sändningarna på 1990-talet, när SR var beredda att integrera TMC* med RDS* och sina trafikredaktioner. Och så blev det – tyvärr för alla som litar på TMC i Sverige.

Sedan ångrade man sig på Vägverket-Trafikverket, men Sveriges Radios proffs aktar sig nu för att ta över och tvingas in i ett samarbete med en myndighet, som inte bättre prioriterar sin publicistiska kompetens.

Ännu värre är det kanske att många i onödan kör omvägar på begäran av sin navigator omkring hinder som länge varit eliminerade i verkligheten – men som operatören inte har plockat bort från utsändningarna i TMC.

En bekant berömde nyligen TMC-funktionen i sin navigator för att den hade fått honom att ta flera omvägar vid tidigare avstängningar och trafikstockningar, som TMC-informationen fortfarande flaggade som aktuella. Därför kom han till Gotlandsfärjan precis innan avgång, 1 à 2 timmar senare än planerat.
– Hmm, tänkte jag, då beror nog inte problemen med min navigator på att den är gammal. Likartade omvägar fick jag ofta förslag till – även när navigatorn var splitter ny.

Fel på TMC-mottagaren eller processorn i min navigator ska ändå inte uteslutas. Under kvällen 29/9 såg jag ju hur fin information Trafikverket hade lagt ut på webben om den dagens E6-avstängning. Inget av detta fanns dock i navigatorn bland de 56 trafikhändelser, som samtidigt (kl.23:20) listades via FM-bandet 96,9 MHz.

*TMC: Traffic Message Channel. Sänder data till processorn i GPS-navigatorer med TMC-mottagare. Svensk operatör: Trafikverket enligt Wikipedia.
*RDS: Radio Data System. Funktionen finns i moderna radioapparater. Se Wikipedia.

Årets ras på E6 (29 september) hade jag förstås inte känt till utan de publicistiska proffsen på GP och hos TT via GP, DN och SvD.

Livsviktigt i snabb bil – ignorerat i media och domar

För lite luft i ett bakdäck har gjort flera snabba bilar till skrot. I efterföljande rättsprocesser misstänktes förarna för grov fortkörning – trots att bilarna sladdade av vägen på kurvans insida.

Bildbevis för att lufttrycket var för litet i det kurvyttre bakdäcket på den totalhavererade Ferrarin
Vänster bakhjul från Ferrari med vägbanksgrus framför men ej bakom jacket från asfaltkanten. Detta och många andra fynd på avåkningsplatsen bortförklarades med personargument av försäkringsbolagets konsult men bekräftade i sak min haveridynamiska analys: Bilen hade blivit instabil och sladdat av vägen åt höger på kurvans insida, voltat och börjat brinna. Komplett yttrande kan laddas ned från www.stop.se/utred/

Försäkringsbolagen slapp betala både bilar och rättegångskostnader. Den moraliska skulden för skador och dödsfall lades på förarna.
Tydliga indikationer på urpysta däck ignorerades, se exemplet på fotot härintill.

Det är illavarslande att artiklar i massmedia om snabba bilar inte tar upp de nya lufttrycksvarnarna, som en viktig detalj.
Sök på Tire Pressure Indicator, TPI, för mer info.

Google ger då länkar till Wikipedia och till det svenska företaget NIRA Dynamics, som utvecklat utrustning för signalbehandling (inga trycksensorer behövs i hjulet) från en uppfinning av min kollega vid Linköpings universitet, professor Fredrik Gustafsson.

Med lågprofildäck är behovet speciellt stort, eftersom det inte syns ens om det mesta av luften har pyst ut.

I DN:s artiklar om “Volvos nya värstingar” och om Volvos trimmade bilar hittar jag inget om att Volvo kan leverera bilar med lufttrycksvarnare enligt listan på funktioner och utrustning till V60.

Alltför lågt ringtryck försämrar också bränsleekonomin, men info om TPI saknas också i DN:s artikel om Volvos start/stopp-funktion och besparingen på “uppemot fem centiliter per mil”.

Kraschvideo varnar för vindkänsligt bilmode

Moderna bilars vindfång fram vrider dem ur kurs som bakvända vindflöjlar. Last bak förvärrar problemet. Fenan på flygplan och kanoter saknas hos bilar och bussar. Därför är de aerodynamiskt instabila.

Trendiga* bilkarossers runda former med smalt och lågt bakparti gör att luftkrafterna tar tag i bilen långt framför tyngdpunkten. Om den då vrids ur kurs, ökar vindfånget och giren blir ännu större ungefär som på videon nedan:

Observera att bilen först girar åt vänster i en bredsladd innan den lyfter helt från marken.

Fortsätt läsa “Kraschvideo varnar för vindkänsligt bilmode”