Kraschvideo varnar för vindkänsligt bilmode

Moderna bilars vindfång fram vrider dem ur kurs som bakvända vindflöjlar. Last bak förvärrar problemet. Fenan på flygplan och kanoter saknas hos bilar och bussar. Därför är de aerodynamiskt instabila.

Trendiga* bilkarossers runda former med smalt och lågt bakparti gör att luftkrafterna tar tag i bilen långt framför tyngdpunkten. Om den då vrids ur kurs, ökar vindfånget och giren blir ännu större ungefär som på videon nedan:

Observera att bilen först girar åt vänster i en bredsladd innan den lyfter helt från marken.

Fortsätt läsa “Kraschvideo varnar för vindkänsligt bilmode”

Terrorn polisen missar – Pyst däck i Ferrarikrasch dömdes som förarfel

I dag presenteras på DN Debatt en handlingsplan mot våldsbejakande extremism av Fredrik Reinfeldt och Birgitta Ohlsson. Argumentationen utgår från att våldsverkarna  tveklöst avser att skada. Men där finns en vit fläck på kartan: Efter en trafikskada kan rättsväsendet inte avgöra om våldet var avsiktligt eller om det var en ‘vanlig olycka’.

Innan polis, åklagarväsen och domstolar fått bättre insikter om trafikskadornas komplexitet, är fältet fritt för – till olyckor maskerat – avsiktligt våld mot enskilda och mot grupper av trafikanter. Bättre kompetensförsörjning till rättsväsendet behövs också för att undvika rättsövergrepp mot olycksdrabbade människor.

Bakom en skenbart oförarglig fasad gömmer sig förmenta miljövänner, som släpper ut luft ur däcken på bilar med ägare, som däckpysarna ogillar. Mer om det skrev jag på Newsmill under rubriken Livsfarliga sabotage hyllas i webb-TV.

Ferrarivrakets vänstra bakjul med slagskada på fälgen och grus från vägkanten som visar att däckets lufttryck var för lågt

Bilden härintill är från ett bakhjul med urpyst däck från en totalkvaddad Ferrari. Vi lär aldrig få veta om avundsjuka ortsbor i den norrländska glesbygden hade släppt ut luft ur däcket eller om det var en oavsiktlig läcka som sänkte väggreppet.

Föraren och hans passagerare höll nästan på att bli innebrända i den trånga bilen, som sladdade av vägen på insidan av en kurva och hamnade upp och ned i ett vattensjukt dike innan elden slog upp från motorn.

Trots att tingsrätten friade föraren från vårdslöshet i det efterföljande brottmålet vägrade försäkringsbolaget sedan betala den helförsäkrade bilen. Ägaren tvingades därför stämma bolaget.

I tvistemålet hänvisades till en av bolaget beställd utredning, där en beryktad försäkringskonsult hävdade extrem fortkörning och grov vårdslöshet. Det fick både tingsrätt och hovrätt att förneka det låga lufttrycket på vänster bakhjul och att tro på konsultens animering, där den höga farten fick bilen att åka av vägen – på högerkurvans insida.

Att domare och högt uppsatta jurister inte inser det orimliga i sådana slutsatser bekräftar behovet av den “samverkan och kunskapsöverföring” som statsministern och demokratiministern vill stärka enligt dagens DN Debatt.

Tillägg: GP skriver 11/8 om kostnader för luftningsutrustning på bemannade bensinstationer. Det skulle kanske vara bra för nationalekonomin om staten stod för dessa kostnader – och om polisen i trafikövervakningen hjälpte bilisterna att uppmärksamma luftläckor.

Föraren och bilägaren, som arbetat hårt för att ha råd med en begagnad Ferrari, dömdes att betala både lånen på bilen och rättegångskostnaderna. Högsta domstolen beviljade inte prövningstillstånd, trots att DNA-bevisning kunnat styrka förarens uppgifter om sladd i betydligt lägre fart än vad som låg till grund för domsluten.

Detta var bara ett av många fall, som visar att rättsväsendet inte har tillräcklig kompetens för att rekonstruera de fysikaliska händelseförloppen bakom trafikskador.
Fler exempel kommer här senare i syfte att öka medvetenheten om haveridynamikens komplexitet. Innan den finns kan terror utövas mot enskilda människor – i stor skala men utspridd i tid och rum – utan att upptäckas.

Pysta bakdäck i fler olyckor? Containerbil voltar i rondell

På förmiddagen 4 augusti voltade en containerbil efter att ha åkt av vägbanan i en av Linköpings rondeller på Kallerstaleden. TV-bilder därifrån innehåller detaljer, som tyder på att pysta bakdäck kan ha triggat olycksförloppet.

TV-inslag torsdag 4 augusti 2011 från Östgötacorrespondenten, Corren

Möjligt händelseförlopp

Vänligen kommentera om Du har iakttagit något som talar för eller mot

TV-bilderna visar att släpvagnen står på vägbanan med de främre hjulen riktade nästan rakt framåt. Men den dragande lastbilen ser ut att ha sladdat utåt med bakhjulen och svängt mer åt vänster (girat moturs) innan den har vält i diket.
Så kan det ha gått till om lufttrycket var för litet i något eller några av bilens 4 högra bakdäck (de yttre i rondellen). Det ökar chassits krängning, så att högerdäcken blir ännu mer överbelastade – med sämre sidgrepp som följd.
Avdriftsvinkeln (sladdvinkeln) bak blir då större än fram och lastbilen girar åt vänster samtidigt som den obromsade släpvagnen skjuter på utåt från rondellens centrum och ger en fällknivseffekt för vinkeln mellan bil och släp.

Samma förlopp kan initieras av fel på luftfjädringen eller brott på fjädrar och krängningshämmare i lastbilschassit. Det sistnämnda påpekades av signaturen Jevlar i en kommentar kl.11:31 till Correns artikel kl.08:29 4/8 om olyckan.

Det framgår inte om släpvagnens containrar var lika fullastade som lastbilens. I så fall förstärks misstankarna om pysta däck eller fjädringsfel på lastbilen. Normalt ligger nämligen tyngdpunkten för släpvagnar högre än för lastbilar. I en given radie ska alltså släpvagnen välta i lägre fart än lastbilen. Då antar jag att den effektiva spårvidden och krängstyvheten (utan fel) är ungefär lika stor för både bil och släp.

Välkänt problem bland fordonsdynamiker

För litet lufttryck i bakdäcken ligger bakom många sladd- och vältningsolyckor, som jag har analyserat sedan 1970-talet. Dessvärre finns flera exempel där försäkringsbolagens, trafikmyndigheternas och rättsväsendets utredare ignorerar eller förnekar fakta som pekar på pysta bakdäck – för att i stället skylla på föraren och hennes eller hans förmenta fortkörning.

Tillägg 11/8: En vecka senare ser jag i GP att lufttrycksjustering kostar 5kr på en bensinstation i Göteborgstrakten. Nyheten kanske kan bidra till att uppmärksamma säkerhetsproblemet.

Analyser av massmediareferat efter en trafikskada

Varken polis, försäkringsbolag eller massmedia har rutiner för att samråda med frilansande ‘haverideckare’ direkt efter en trafikskada. Mina förfrågningar per telefon eller mail om inblandade fordon och spår på olycksplatsen får sällan något svar.

I några fall ställs frågorna åt andra hållet, när jag har kontaktats genom mitt företag stop.se för att medverka som sakkunnig i någon rättsprocess. Men då har det oftast gått både månader och år efter kraschen. Inga spår finns kvar på vägbanan och ibland är de havererade fordonen skrotade.

Därför väljer jag nu att presentera overifierade indicier offentligt här på bildrullen.se utan att slösa egen och andras tid på faktajakt. Det innebär förstås att det blir fel och missuppfattningar ibland. Men samtidigt öppnas möjligheten för alla som observerat något om en specifik krasch att lämna kommentarer, som ökar våra gemensamma episodiska kunskaper om haverier.

För forskare kan det ge fina uppslag till hypoteser om hittills okända samband mellan riskfaktorer. I slutänden hägrar effektiva motåtgärder och kunskaper, som hjälper den enskilde trafikanten att öka sin egen säkerhet och lotsar samhällets trafikskadeprevention förbi olika grynnor.

Med tanke på polisens kvalificerade kompetens när det gäller att analysera och förebygga avsiktligt våld borde trafikövervakningen få den proaktiva prägel som motiveras av olyckornas oavsiktliga våld.

Ökade kunskaper om olycksförloppens komplexitet kanske också ändrar kraschfilmandet från närgången skadedokumentation till värdefull spårsäkring bortom haveriplatsen och till bättre stöd för räddningsinsatserna.