Kina före Sverige i myndighetsansvar för systemfel?

När en trafikolycka har inträffat är det mänskligt att skylla den på någon av de inblandade trafikanterna. Men professionella myndigheter borde se längre och söka systemfel som kan elimineras. Ett svenskt exempel rapporterar GP:s Lars Andersson om i dag. Artikeln avslutas med ett  uttalande från polisens presstalesman: Tappade container på E6:an “Först tappade lastbilen en … Läs mer

Farliga råd om halkkörning

I vinterstormar och halka måste körsättet anpassas till fordonets  konstruktion. På moddiga vägar med snö- och slasksträngar kan det vara livsfarligt att släppa gasen eller frikoppla och “köra försiktigt”, om bilen är framhjulsdriven.

Sådana råd ges från olika håll, trots att de flesta bilar nu är framhjulsdrivna.

Hur orubbligt förankrade dessa råd kan bli i medvetandet illustreras klockrent av den första kommentaren nedan. Där tycks signaturen “peter” skriva i affekt utan att bry sig om vad som står här och på länkade sidor.
Vem
jag är förefaller vara viktigare att döma av slutraden i kommentaren. Men inte heller där har “peter” brytt sig om att klicka fram fakta på nätet om min personliga bakgrund.

Den innefattar decenniers forskning med körexperiment på is och naturvetenskaplig analys av mina praktiska erfarenheter som tävlingsförare i svenska eliten på isbana.
Där körde jag både fram- och bakhjulsdrivna bilar (BMC Cooper med plastkaross och Saab Sport respektive Lotus Elan och Volvo).
Foton finns i mitt album Speed på Facebook.

Anta att du kopplar ur eller lättar på gasen så att bilen rullar utan drivkraft eller motorbroms. Då kan drivhjulens väggrepp utnyttjas maximalt i sidled.

Det stabiliserar bilen – om drivhjulen sitter bak. Sidkrafterna från vägen rätar upp bilen, så att nosen pekar i tyngdpunktens rörelseriktning – ungefär som en vindflöjel ställer in sig.

Men om bilen är framhjulsdriven blir det tvärtom. När framhjulen ger större vridande moment än bakhjulen, så får bilen sladd och svänger runt – om inte föraren styr emot snabbt och precist.
Har du försökt hålla en vindflöjel bakvänd?

Det här förklarar jag mer ingående under uppslagsordet kursstabilitet i Nationalencyklopedin. Det finns också ett mer utförligt resonemang till bilden här intill på sidan Därför sladdar vissa bilar.

Läs mer

Så hände 82 dödsolyckor vid övergångsställen

Fotgängare blir påkörda vid övergångsställen enligt mönster som återkommer gång på gång. Tempot är högt och informationsflödet är bländande – med små marginaler mot livsfarliga missförstånd. Kunskap om återkommande störningar behövs för kostnadseffektiva motåtgärder som hjälper både bilförare och gående att undvika de vanligaste misstagen. Insikter om händelseförloppen kan föda idéer om enkla och billiga … Läs mer

Ökar vinterdäck halkrisken? Teori och praktik

Att långtradare fastnar i halkan är lika naturligt som att en personbil slirar om den bogserar fler likadana bilar efter sig. Det tycks ansvariga myndigheter nu ha tagit till sig enligt dagens artikel på DN Debatt.  Men den enkät som ministern där aviserar kan leda in på andra villospår, som ignorerats förr.

När tunga fordon slirar skyller många på föraren och däcken. Man blundar då för att så liten del av tyngden belastar drivhjulen på lastbilar och bussar. Det påtalade jag för flera år sedan i ett remissvar till Vägverket i frågan.
Se min artikel som Newsmill publicerade 18/12 2009:
Inte förarfel när tunga fordon slirar

I dagens artikel på DN Debatt framhålls det tydligt av infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd:
“Inga vinterdäck i världen hjälper om lastbilar lastas fel”.

Men den enkät och analys som Trafikverket ska göra i vinter kan bli direkt vilseledande, om man upprepar samma epidemiologiska misstag, som norska forskare gjorde på 1970-talet. Eftersom man då missade att trafiken på halt väglag har en större andel dubbdäck, trodde forskarna att dubbdäcken ökade olycksrisken.

Läs mer