Svart hål slukar stjärna – färgfilm från New Scientist

Årets Nobelpris i fysik avser universums expansion. Här gratuleras de vinnande forskarna med en slags motsats. Även den som inte förstår kanske kan njuta av en halv minuts animerad kontraktion.

Läs om faktabakgrunden i artikeln hos New Scientist:
Black Hole devours a star


… och försök sedan att slita dig från allt annat intressant hos New Scientist, som ofta återkommer i Bildrullens twitterflöde.

En 5 minuter lång video i fina färger beskriver hur svarta hål fungerar:

Intresset för ½-minutersvideon överst i den första publiceringen 25/8 fick Bildrullen på twitter att 5/9 börja följa astronautroboten, som twittrar från rymden.

Fortsätt läsa “Svart hål slukar stjärna – färgfilm från New Scientist”

Livsviktigt i snabb bil – ignorerat i media och domar

För lite luft i ett bakdäck har gjort flera snabba bilar till skrot. I efterföljande rättsprocesser misstänktes förarna för grov fortkörning – trots att bilarna sladdade av vägen på kurvans insida.

Bildbevis för att lufttrycket var för litet i det kurvyttre bakdäcket på den totalhavererade Ferrarin
Vänster bakhjul från Ferrari med vägbanksgrus framför men ej bakom jacket från asfaltkanten. Detta och många andra fynd på avåkningsplatsen bortförklarades med personargument av försäkringsbolagets konsult men bekräftade i sak min haveridynamiska analys: Bilen hade blivit instabil och sladdat av vägen åt höger på kurvans insida, voltat och börjat brinna. Komplett yttrande kan laddas ned från www.stop.se/utred/

Försäkringsbolagen slapp betala både bilar och rättegångskostnader. Den moraliska skulden för skador och dödsfall lades på förarna.
Tydliga indikationer på urpysta däck ignorerades, se exemplet på fotot härintill.

Det är illavarslande att artiklar i massmedia om snabba bilar inte tar upp de nya lufttrycksvarnarna, som en viktig detalj.
Sök på Tire Pressure Indicator, TPI, för mer info.

Google ger då länkar till Wikipedia och till det svenska företaget NIRA Dynamics, som utvecklat utrustning för signalbehandling (inga trycksensorer behövs i hjulet) från en uppfinning av min kollega vid Linköpings universitet, professor Fredrik Gustafsson.

Med lågprofildäck är behovet speciellt stort, eftersom det inte syns ens om det mesta av luften har pyst ut.

I DN:s artiklar om “Volvos nya värstingar” och om Volvos trimmade bilar hittar jag inget om att Volvo kan leverera bilar med lufttrycksvarnare enligt listan på funktioner och utrustning till V60.

Alltför lågt ringtryck försämrar också bränsleekonomin, men info om TPI saknas också i DN:s artikel om Volvos start/stopp-funktion och besparingen på “uppemot fem centiliter per mil”.

Haverideckare tipsar polis och bilister om seriekrockar

Polisen ska utreda morgonens seriekrock på E6 vid Kungälv. Man misstänker fortkörning enligt GP. Men polisen behöver bättre insikter i haveridynamikens komplexitet för att undvika rättsövergrepp – eller dess motsats.

Mina erfarenheter från 40 års haveriutredningar tyder på att polisen behöver vetenskapligt och pedagogiskt stöd för att inse komplexiteten bakom trafikskadors dynamik.

Värst för alla parter är nog när rättsväsendets aktörer är omedvetna om sin okunnighet och felaktigt tror att alla relevanta fakta beaktats korrekt med giltiga fysikaliska modeller.

Jag försöker illustrera det med två diagram som berör upphinnandeolyckor, påkörning bakifrån, en seriekollision – eller vad onsdagsmorgonens kökrock nu ska kallas.

Diagrammen bygger på enkel matematik, men visar hur felaktiga  förenklingar och schabloner kan leda till missuppfattningar av bromssträckor, köavstånd och krockfarter efter trafikolyckor.

Fartminskning vid konstant retardation. Från Lennart Strandbergs utbildningspaket för NTF, Sveriges trafikskolor och halkbanor.

Det andra diagrammet visar hur den så kallade tresekundersregeln saknar matematisk och fordonsteknisk förankring:

Erforderlig tidslucka vid kökörning för ett ekipage, som har sämre bromsförmåga än det framförvarande. Från rapport om normalförares bromsförmåga av Lennart Strandberg.

Därtill kompliceras bilden av bilars varierande bromskraftfördelning, vägbanans skiftningar och förares olika reaktioner på hjullåsning eller ABS-slammer, med mera, med mera.

Ett urval av förklaringar finns här på bildrullen.se eller länkade till mina artiklar på olika webbplatser. Listan på stop.se/lennarts/ behöver uppdateras, men den får duga som utgångspunkt ännu en tid.