Bildrullen - med Lennart Strandberg
Bild-rulle för bildning – inte enbart mot bil-drullen
Här beskrivs verkliga haverifall och exempel ges på hur man kan rekonstruera olika delar av händelseförloppet med vetenskapligt baserade metoder. Vanliga skador och besvär förklaras med tekniska och biomekaniska modeller.
Haverier inbegriper både avsiktliga och oavsiktliga krascher. Olyckor är oavsiktliga. De kan inte behandlas som avsiktligt våld och misshandel.
På blankis ändras bilars köregenskaper dramatiskt. Stora skillnader mellan olika fordon omöjliggör normal trafik.
Såväl seriekrockar som mötes- och singelolyckor blir då en naturlig följd av den drastiska förändringen från förhållandena på barmark.
Söndagens krasch i Japan med åtta Ferrari visar att bilvraken har hamnat på insidan av motorvägskurvan. Då är det knappast för hög fart som har triggat förloppet. Inte heller måndagens alla halkolyckor i södra Sverige har en så enkel förklaring.
Att långtradare fastnar i halkan är lika naturligt som att en personbil slirar om den bogserar fler likadana bilar efter sig. Det tycks ansvariga myndigheter nu ha tagit till sig enligt dagens artikel på DN Debatt. Men den enkät som ministern där aviserar kan leda in på andra villospår, som ignorerats förr.
När tunga fordon slirar skyller många på föraren och däcken. Man blundar då för att så liten del av tyngden belastar drivhjulen på lastbilar och bussar. Det påtalade jag för flera år sedan i ett remissvar till Vägverket i frågan.
Se min artikel som Newsmill publicerade 18/12 2009:
Inte förarfel när tunga fordon slirar
I dagens artikel på DN Debatt framhålls det tydligt av infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd:
“Inga vinterdäck i världen hjälper om lastbilar lastas fel”.
Men den enkät och analys som Trafikverket ska göra i vinter kan bli direkt vilseledande, om man upprepar samma epidemiologiska misstag, som norska forskare gjorde på 1970-talet. Eftersom man då missade att trafiken på halt väglag har en större andel dubbdäck, trodde forskarna att dubbdäcken ökade olycksrisken.
Vid storm är lufthastigheten 90-100 kilometer i timmen. På vinterväglag räcker det för att bussar, bilar och släpvagnar ska blåsa av vägen redan i låg fart. Problemen belyses här med 100 artiklar från massmedia 2011-12.
I hög fart kan krafter från luft och vägbana få många vanliga typer av fordon att bli instabila, sladda och volta – även på barmark.
Under rekordförsök, som på videon här intill, får det inte blåsa för mycket.
Men trots bilens aerodynamiskt vettiga kaross med stora stabiliserande ytor bak, så börjar den sladda.
Observera att bilen först sladdar innan den lättar från marken. För den som är intresserad av hur det kan ha gått finns lite bilfysik i följande ruta.
Brister i kontrollen av bomber och planerat våld mot resenärer får stor medial uppmärksamhet. Men oavsiktliga fel som tagit många trafikanters liv tycks vi ta lätt på.
Medan fordonsindustrin tar fram allt mer avancerade säkerhetsfunktioner i bromssystemen, mäter man inte ens fördelningen av bromskrafter mellan fram- och bakhjul i den periodiska kontrollbesiktningen.
