Bildrullen - med Lennart Strandberg
Bild-rulle för bildning – inte enbart mot bil-drullen
Apropå DN-artiklar 30 juli 2013 och 22/11 2012 med stort foto på 150-bilarskrocken
När sikten på motorväg plötsligt blir sämre, bromsar många och minskar farten. Men det varierar när och hur mycket man bromsar. Det leder till nödsituationer när väggreppet inte räcker till för att undvika sladdar och seriekrockar.
Vinterns masskrascher i England och i USA skedde när fyrverkeri och brandrök minskade sikten nästan till noll. Då var det barmark med gott väggrepp.
Halka och falla är kanske kul att se andra göra. Men för att förebygga olyckor och skador krävs praktisk beredskap med stöd av fysik och biomekanik.
På 1980-talet bedrev vi i Sverige sådan forskning och utveckling. Flera av våra biomekaniska och friktionsfysikaliska upptäckter tycks stå sig internationellt även efter millennieskiftet – att döma av konferensinbjudningar och citeringar i vetenskapliga artiklar.
(Friktionsfysik kallas ibland för tribologi – från grekiskans tribo, som betyder gnida, nöta, slita).
En video från vårt gånglaboratorium ligger i spellistan Biomechanics på YouTube och är från mitt forskarlags experiment, där vi testade halkmotståndet hos olika typer av skosulor.
Fler videon och mer info via fotnoten här.
Då, på 1980-talet, använde vi super8-filmkameror för färgupptagningar. Även om upplösningen är dålig, visar videon hur stora skillnaderna kan vara mellan olika sko- och sultyper:
Grundstötningen med den italienska lyxkryssaren kan ha utlösts av ett fenomen, som tidigare haveriutredningar varnat för. Åtminstone förvärrades skadorna på Costa Concordia av de sugkrafter som uppstår vid hög fart nära grund.
På Nature And News video ovan beskrivs sista resan för Costa Concordia.
58 sekunder in på videon visas skadan på skrovets sida. Klippblocket som slet upp skrovet tycks till slut ha lossnat från revet under vattenytan. Därefter går skrovet fritt och ingen påtaglig skada finns bakom klippblocket.
Här [PDF] finns grafer och foton för mer ingående studier.
Reaktionerna i media från ansvariga myndigheter är kusligt lika i olycka efter olycka. Systembrister glöms eller göms på samma sätt som efter vinterns haveri med den italienska lyxkryssaren.
Direkt skylldes det också på en enda person.
Hatet mot kaptenen döljer systemfel till sjöss
Sugeffekt kan ha ändrat kursen
Kaptenen 5 juli: Guds hand styrde
* Larmet om limmade ögonlock fokuserade på patienternas läkare.
* Måndagens dödsolycka på E20 antogs vara någon förares “fel”.
Frågan är om jakten på syndabockar även efter fartygshaveriet i Italien kommer att dominera över ansträngningarna att förbättra systemsäkerheten och minska risken för upprepningar?
Webb-TV ovan i uppdatering söndag kl.19:54 från SVT