Svårare gå än köra bil på ishalka?

På skrovlig is kan ytans lutning få gående och cyklister på fall. I bilen har vi inte det problemet. Våra gångexperiment visade att en decimeters glidning räcker för att falla. En gammal video därifrån tål att skrattas åt.

Krafter som verkar på en gåendes skosula från ett lutande isunderlag.
När isen håller, räcker normalkraften (N) för att bära upp tyngden (mg). Men om isen lutar (vinkeln v), krävs också en friktionskraft (F) för att inte sulan ska glida undan. Är greppet otillräckligt förlorar den gående eller stående balansen. Tvåhjulingar kan få liknande problem även på sommarväglag.

I slänter och lutningar med vinterväglag är det nog uppenbart att halkan måste bekämpas för att fotgängare och fordon ska kunna ta sig fram.

Men gående och cyklister måste också hålla balansen. En decimeterlång glidsträcka är tillräcklig för att en ung frisk person ska falla vid normal gång enligt våra laboratorieexperiment. Se artiklarna i Ergonomics och Biomechanics.

Att gå på ett buckligt isunderlag utan broddar kan vara omöjligt utan att halka. De lokala lutningarna behöver inte vara större än någon procent för att en odubbad sula ska börja glida.

Särskilt lurigt är det om det halkskyddande gruset har smält ned under ytan i den genomskinliga isen som på videon nedan.

Fortsätt läsa ”Svårare gå än köra bil på ishalka?”

Isvinkeln som får gående på fall

Isiga gångvägar kan grusas. Men är de ojämna, hamnar gruset i groparnas botten. På lutningarna ovanför krävs dessutom bättre grepp än på horisontellt underlag för att inte foten ska glida undan.

Videolänkar i fotnot 5 februari

Krafter som verkar på en gåendes skosula från ett lutande isunderlag.
Bilden ovan med kraftvektorer inlagd 151023 från Hjulkalendern 2014, lucka 15. När isen håller, räcker normalkraften (N) för att bära upp tyngden (mg). Men om isen lutar (vinkeln v), krävs också en friktionskraft (F) för att inte sulan ska glida undan. Är greppet otillräckligt förlorar den gående eller stående balansen. Tvåhjulingar kan få liknande problem även på sommarväglag.
Gående person sätter ned en fot på isigt och ojämnt underlag
Grusningen ligger inte kvar i slänterna. Ändå krävs där extra gott grepp för att hålla emot den del av tyngdkraften som verkar nedåt i släntytan.

Fortsätt läsa ”Isvinkeln som får gående på fall”

TV: Hon testar skor på halkbana

Halka och falla är kanske kul att se andra göra. Men för att förebygga olyckor och skador krävs praktisk beredskap med stöd av fysik och biomekanik.

På 1980-talet bedrev vi i Sverige sådan forskning och utveckling. Flera av våra biomekaniska och friktionsfysikaliska upptäckter tycks stå sig internationellt även efter millennieskiftet – att döma av konferensinbjudningar och citeringar i vetenskapliga artiklar.
(Friktionsfysik kallas ibland för tribologi – från grekiskans tribo, som betyder gnida, nöta, slita).

En video från vårt gånglaboratorium ligger i spellistan Biomechanics på YouTube och är från mitt forskarlags experiment, där vi testade halkmotståndet hos olika typer av skosulor.
Fler videon och mer info via fotnoten här.

Då, på 1980-talet, använde vi super8-filmkameror för färgupptagningar. Även om upplösningen är dålig, visar videon hur stora skillnaderna kan vara mellan olika sko- och sultyper:

Fortsätt läsa ”TV: Hon testar skor på halkbana”

Video: Halka i skotest. Gå i PC. Cykelcirkus.

Halka och falla är kul att se andra göra. Men för den som jobbar med fysik och biomekanik är det nog ännu roligare att studera hur vi håller balansen. Båda perspektiven illustreras här med 3 videoklipp.

Det äldsta ligger i spellistan Biomechanics på YouTube och är från mitt forskarlags experiment*, där vi testade halkmotståndet hos olika typer av skosulor:

Då, på 1980-talet, använde vi super8-filmkameror för färgupptagningar.

Men mätinstrument, biomekaniska modeller och datorbehandling utgick från samma fysik som ligger bakom de animationer, som nu kan göras mycket tjusigare och snabbare.
Kolla exempelvis videon från New Scientist:

Uppdatering 2012-01-27:
Halk- och fallolyckor kan tas på allvar och bedömas som ett systemproblem även i rättsväsendet:
Halkande kvinna får skadestånd (HD, DN, GP, SvD, SVT)
Billigt för villaägare skippa skottning (HD)

IT-utvecklingen kan också roa oss med tekniken, när vi cyklar
… utan att behöva vara så ekvilibristiska som Danny MacAskill

När han är ute och cyklar är det garanterat enbart bokstavligt 🙂


Videoklippen kanske kan inspirera till mer cykling och gående i anslutning till artiklarna
Stockholm bör satsa på eldrivna trådbussar DN 1/9
Töm förrådet – få råd med det nya DN 28/8
SMS-biljetten höjs mest SvD 28/8
Fler väljer bort bussen när SL höjer biljettpriset SvD 27/8
Rätt storlek viktigast GP 31/8
Motion på rulle GP 31/8

* För dig som till äventyrs är intresserad av biomekaniken, tribologin och säkerhetstekniken bakom mina forskarlags halkstudier har jag ännu inte hunnit lägga ut så mycket mer på webben än min gamla publikationslista (som ännu finns på stop.se/LS/publist.htm). Men det kanske kommer lite mer utförligt och lättsmält info här, på universitetets webbplats eller på stop.se – när tillräcklig tid har kommit för att modernisera även den sajten.
Det sägs ju att tiden inte går, den kommer. Trösterikt 🙂