Moderna bilars vindfång fram vrider dem ur kurs som bakvända vindflöjlar. Last bak förvärrar problemet. Fenan på flygplan och kanoter saknas hos bilar och bussar. Därför är de aerodynamiskt instabila.
Trendiga* bilkarossers runda former med smalt och lågt bakparti gör att luftkrafterna tar tag i bilen långt framför tyngdpunkten. Om den då vrids ur kurs, ökar vindfånget och giren blir ännu större ungefär som på videon nedan:
Observera att bilen först girar åt vänster i en bredsladd innan den lyfter helt från marken.
Viltfaran i trafiken varierar med årstid. Men är det barmark kan du som förare minska krockfarten med ungefär 30 kilometer i timmen, oavsett vad som plötsligt dyker upp framför bilen. Kanske undviker du helt att krocka.
Metoden fungerar inte bara för älgar, rådjur, vildsvin och husdjur, utan också för människor med eller utan svårupptäckta fordon. Men det finns en hake: din bil bör ha låsningsfria ABS-bromsar och helst antisladdsystem, så att du kan stampa för fullt på bromspedalen utan att tappa styrningen eller få sladd.
Serie i 5 bilder per sekund med beredd fot(o)modell, som ändå behövde nästan en sekund för att flytta högerfoten från gas- till bromspedal. Stillastående bil med motorn på tomgång. Kamerablixten var startsignal för fotarbetet.
“Knepet” tillämpar jag själv ofta vid viltstråk och när bilen kan rulla på länge med förinställd hastighet. Farthållaren får reglera gaspådraget och högerfoten placerar jag i lätt kontakt med bromspedalen.
Det har räddat livet på några djur, och påminner mig om att skanna av vägens omgivningar lite närmare bilen än där uppmärksamheten normalt ligger vid körning på landsväg.
I princip skulle knepet kunna tillämpas även i tätortstrafik, där barn eller husdjur kan vara skymda bakom häckar och stillastående fordon. Men att där köra med konstant fart känns oftast fel i mitt tycke.
Tveksamt är också om man ska bromsa med vänsterfoten i bilar utan farthållare. Vänsterbromsning är en teknik som alerta tävlingsförare använder för att få bakvagnen att sladda ut, när bilen behöver gira tvärare än vad framhjulen klarar av.
Här är risken stor för mental blockering och jag känner inte till någon systematisk studie av hur ordinära bilförare reagerar i en kritisk situation med pedalkontakt som i en gocart.
Åter, alltså, till farthållargasning med högerfoten på bromspedalen. Din hjärnas val- och beslutsfunktioner behöver då inte kopplas in på samma sätt, som när du har högerfoten på gaspedalen.
Reaktionstiden förkortas och du slipper också att:
I dag rankas bilars säkerhet i massmedia med försäkringsbolaget Folksams glasögon. Men vi får inte veta vilka kommersiella och politiska hänsyn som ligger bakom. Biomekaniska naturlagar om människokroppen förtigs ännu en gång – till nackdel för alla som förleds att välja en liten bil eller avstå från SUV-bil oavsett konstruktion.
Små bilar kan göras hårda, men inte skydda människokroppen mot inre skador. För det krävs långa deformationszoner. Blir du dessutom påkörd av – eller krockar med – en tyngre bil, hjälper det inte att du sitter i en småbil av nyaste årsmodell. Men det intrycket förmedlas återigen av artiklarna om Folksams senaste rankning i DN, GP, HD och SvD.
Många kör mot rött vid övergångsställen. Men i vissa situationer är den gula signalens varaktighet alltför kort för att få stopp på fordonet innan signalen visar rött. Det gäller många normalutrustade fordon i halt väglag, men också så här års för ekipage med nedsatt bromsförmåga. Undersökningen som tidningen Motor beskriver refereras i dag av GP. … Läs mer
