Centrifugalkraften är ingen yttre kraft

Varför ändrar en bil fart och rörelseriktning? Det ska Bildrullens hjultomte försöka illustrera de sista sex dagarna före julafton. För att det ska fungera utan missförstånd, skrotar vi först begreppen centrifugalkraft och levande kraft.

Först publicerad bakom lucka nr.18 i Hjulkalendern 2013

Presentationsbild ur Körkortsboken från www.str.se
Föreläsningsunderlag för kursen Farkostteknik vid Linköpings universitet. Framtaget efter initiativ och på uppdrag av Sveriges Trafikskolors Riksförbund, www.str.se

Lärarna i Sveriges Trafikskolors Riksförbund, STR, hade fått sin auktoritet ifrågasatt av fysikutbildade studenter, när man gick igenom Körkortsbokens kapitel om bilens köregenskaper. Där likställdes centrifugalkraften med sidkraften som “orsakar sladd när väggreppet inte räcker till” (från vänstra sidan av bilden ovan).

Inom fysiken och den Newtonska mekaniken resonerar vi tvärtom. Sidkrafterna på däcken från vägen krävs för att få bilen att svänga (se högra sidan av bilden ovan). På samma sätt kan det gamla och oegentliga begreppet “levande kraft” förvirra, eftersom det ofta avser rörelseenergi – som kräver en motriktad bromskraft för att minska.

STR och deras läroboksförfattare anlitade mig därför för att reda ut begreppen och stötta trafiklärarna med läromedel som återgav dem berättigad auktoritet även bland fysikutbildade körkortsaspiranter. Med hjälp av en diagnostisk test från kollegan Jonte Bernhard vid Linköpings universitet grundlades den nödvändiga förändringen i tankemodellerna hos seminariedeltagarna i Landskrona (STR:s kansli finns där).
Ett exempel på resultat finns i textförändringen på sid 122 i Körkortsboken från 2002 till 2003 års upplaga enligt bilden ovan.

Fortsätt läsa “Centrifugalkraften är ingen yttre kraft”

Därför har vinterdäck sämre våtgrepp

Myndigheters och massmedias utomvetenskapliga argument om olycks- och hälsorisker har pressat många bilister att välja vinterdäck utan dubbar. För att greppa bra på is måste gummit vara mjukt. Men det ger sämre våtgrepp …

… Det beror på att en mjuk slitbana är mer följsam mot vägytans ojämnheter och når djupare ned i beläggningens små ‘gropar’ eller ‘dalar’. Där tvingar gummit upp vattnet, så att det separerar slitbanans molekyler från beläggningens även på ‘topparna’. Lokal vattenplaning blir resultatet och väggreppet minskar.

Figur som i jämförelse med ett hårt däck visar hur ett mjukt däckgummi planar i mikroskopisk skala.

Pumpeffekten ger sämre våtgrepp för mjuka däck (grått i övre ramen). Gummits drapering omkring underlagets ojämnheter och dess inre dämpning ger visserligen friktionskrafter på is – trots att  vatten (ljusblått i figuren) separerar däckets och det fasta underlagets molekyler. Men på barmark är den kraften relativt liten och pumpeffekten ger större absoluta förluster i väggrepp. Det hårdare däckgummit (svart i nedre ramen) kan inte trycka upp lika mycket vatten.   🙂 Figuren är sammanställd som tack till besökarna av Bildrullens Hjulkalender 2013. Jag hittade ingen video på nätet som enkelt förklarade fenomenet. Du som lyckas bättre ombeds vänligen lägga in sådana webbadresser i en kommentar nedan. Fortsätt läsa “Därför har vinterdäck sämre våtgrepp”

Ignorant use of black box data prevents car safety development

Hazard detection and safety development is threatened by driver-blaming use of recorded pre-crash data from cars involved in accidents. Inhuman system properties remain undetected, if reconstructions focus on individual guilt.

The Nightly News video clip below and its transcript indicates a belief that “making cars safer” is a simple and reactive task to be carried out by “police and insurance companies” after accidents.

Nothing is said about multi-causal analyses and inter-disciplinary syntheses for proactive educational, technical and organizational improvements in the road traffic system.

Visit NBCNews.com for breaking news, world news, and news about the economy

The public and authority attitude to accident “causes” seems embarrasingly equal to that of witchcraft centuries ago. Safety-irrelevant but illegal or immoral deviations from normal behaviour are alleged to blame an individual for accidental damage, though it is unintentional by definition.

Thereby, complex interactions and unknown hazards in the biological, technical and social systems may remain unknown to strike other individuals in various future combinations.

Thanks, Scott Baker, for sharing the video
in the LinkedIn Group Accident Reconstruction.

Princess Diana killed by common police car manoeuvre?

Speeding and drunk driving does not automatically make you crash. A common police car following manoeuvre may better explain the directional deviation and crash killing the princess in August, 1997.

Video illustrating the PIT-manoeuvre used by the US Police to destabilize a car:
Further explanations in the (Swedish) post
Knuffen som stoppar bilmarodörer 
Republished referring to DN and Sky News August 17, 2013 and PDF report.

Mörkade dödsolyckor vid privat övningskörning

Byråkratiskt krångel och allmänt teoretiserande om risker blockerar specifika kunskaper om livsfaror vid privat övningskörning. Trots höga döds- och olycksrisker har trafikskolornas varningar länge ignorerats. 

En av webbsidorna finns kvar från vårt så kallade SÖK-projekt (Säkrare ÖvningsKörning) under 1990-talet. Jag måste dock varna för skrämmande fakta, ålderdomlig design och ogiltiga  länkar: 24 dödade i olyckor vid privat övningskörning

Spakbroms på passagerarstolen kopplad till fotbromspedalen med wire under golvmattorna
Dubbelkommando för privat övningskörning. Spaken (1) är kopplad till fotbromspedalen (2) med en kraftig wire under stolar och golvmattor. Parkeringsbromsen eller handbromsen (3) verkar enbart på bakhjulen och smiter förbi både de låsningsfria ABS-bromsarna och antisladdsystemet. Att dra i handbromsen när bilen har fått upp fart, ger usel retardation och får bilen att ställa sig på tvären. Det blir som ur askan i elden när situationen redan är pressad.

Fortsätt läsa “Mörkade dödsolyckor vid privat övningskörning”

Okunnig övermakt väcker ilska

Okunnig maktutövning framkallar känslor, som inte kan trollas bort varken med repressiva åtgärder eller med naiv eftergivlighet för aggressioner från provocerade människor. Sådana kravallfrön sprids med fördomar som alla har.

Länspolismästarens respektfulla människosyn och taktik i Husby* kan vara värd att anamma även i andra sammanhang, när läget inte är akut. *Fler länkar nederst

Renault påkörd i sidan av berusad Opelförare, som friades för dödsolyckan.
Föraren (från Grekland) i den här Renaulten skadades svårt men överlevde, genom att han inte var fastspänd. I domstol klandrades han för vårdslös körning utan bilbälte. Svensken, som berusad körde in i Renaulten med cirka 100km/h i en skymd 50-korsning, dömdes för rattfylleri – men ansågs oskyldig till krocken.  Genom domen fick Renaultföraren skulden även moraliskt i sin grekiska vänkrets för att deras kamrat i baksätet dog av sina skador.

Som sakkunnig i det rättsliga försvaret för olycksinblandade bilförare anar jag en grund för våldsverkarnas känslor i storstädernas förorter*. I många av de tvister och brottmål med krascher, som jag har analyserat, är okunnigheten skrämmande om den haveridynamikens komplexitet.

Det värsta är kanske när okunnigheten hos makthavarna är omedveten. Då kan fördomar mot avvikande människor väcka sakligt ogrundade misstankar, exempelvis om försäkringsbedrägeri eller om vårdslös körning.

Misstankarna biter sig sedan fast ungefär som i forna tiders häxprocesser. Varken vittnesuppgifter eller teknisk bevisning förmår då rubba den legala och finansiella övermaktens övertygelse om avvikarens skuld.

Fortsätt läsa “Okunnig övermakt väcker ilska”