Ny däckbluff? Samma partikeltopp i länder utan dubb

Förhöjd partikelhalt på våren skylls på dubbdäcken. Men samma problem finns i Tyskland och i andra länder med dubbförbud. Okunnighet om däckfysik och nonchalans mot olycksrisker kan anas även bakom den nya energiklassningen.

DN fortsätter 10 april att okritiskt anamma spekulationer från anslagssugna forskare. Skribenten fyller på med egna hugskott och drar en magnifik slutsats om att vi kan “vara säkra på att dubbar dödar”.  Se blå text nedan.

Bränslebesparingar på närmare tusen kronor om året utlovas i media med de energisnålaste däcken. Men energiklassningen lanseras utan att allmänheten får veta motsättningen i friktionsfysiken mellan lättrullande däck och gott väggrepp:

Enklare att hitta energisnåla däck (SVT 9 april)
Lättare välja energisnåla däck (DN, GP, SvD 9 april)

Misstänksamhet är befogad med tanke på hur den enskilde trafikantens säkerhet tidigare har äventyrats genom haveridynamisk okunnighet och populistiska utspel från ansvariga myndigheter om bilsäkerhet, vinterdäck och dubbdäck. Som gammal friktionsforskare undrar jag ibland om de skämtar – ungefär som när DN Motor lekte med ord häromdagen:
Enda Fiaten med däck av ädelträ (DN 4 april)

Läs mer

Mediavinklat gruppsamband slagträ mot individen?

Artikeln repeterad 25/1 apropå insiktsfull gestaltning i teatern Rain Man: SvD1&2, SVT: 

Flera studier av barns autism har nyligen presenterats i massmedia. Där kan lekmän feltolka statistiska gruppsamband som om de vore enkla orsakssamband på individnivå. Det underblåser fördomar och skapar nya problem.

I USA rapporteras (PDF, 4.4MB) en kraftig ökning av autism hos barn de senaste åren. Den illustrerade sammanfattningen från Centers for Disease Control and Prevention (CDC) 29 mars refereras av DN samma dag. Där betonas vikten av att tidigt identifiera barn som behöver stöd för sina autistiska besvär.

Läs mer

Så döms du i strid mot naturlagar och fakta

Rättsövergrepp hotar när en skadad förare eller trafikant beskylls för fortkörning eller fejk av åklagare eller försäkringsbolag, som vägrar betala ut avtalad ersättning. Då måste domstolarna avgöra vem av parternas sakkunniga som har rätt om haveridynamiken. Det har rättsväsendet inte säkert egen kompetens för. Artikeln toppades igen (22-24 mars 2013) efter ett år – först … Läs mer

Fördomar gror i övertro på tester

Fortsättning 29 mars

Flitig på Facebook? Då är du kanske narcissist, en hänsynslös egoist. Sådana fördomar mot enskilda kan gro i slagkraftiga forskningsreferat hos massmedia. Liknande utspel om autistiska ansiktsformer eller om språktest för 6-åringar påverkar också lärarnas situation.

Torsdagens artikel i DN om studien på  100 användare av Facebook levererar fler generaliseringar från forskning och enkäter om sociala medier. DN-artiklarna öppnar för övertolkningar – ungefär som i tidigare skriverier om tester på barn. Svaga statistiska gruppsamband mellan testvariabler och personliga egenheter beskrivs som om variablerna kan användas för att karakterisera enskilda individer. 

TV-inslag HÄR från SVT-Play om nationellt prov för sexåringar

“Autism går att se på ansiktsformen”. Så lyder rubriken till en DN-artikel, som toppades på nätet under tisdagen. I den amerikanska källan dras långtgående slutsatser utifrån intervjuer med en forskare vid University of Missouri. Hon har jämfört olika ansiktsmått hos 64 autistiska pojkar med samma mått hos 41 pojkar utan diagnos.

En feltolkning eller forskarmiss kan anas bakom följande stycke i DN:s källa:

Läs mer