Orsaksbegreppet

Här odlas 1800-talets syn på barnsängsfeber

av

Barnsängsfeber skylldes förr på psykisk labilitet. Det tog många kvinnors liv, innan mikroberna upptäcktes och höjde statusen på sjukhushygienen. Nutidens syn på olyckor är likartad. Förmenta experter vägrar erkänna samband mellan besvär och pisksnärtsvåld – whiplash, där kvinnor är särskilt utsatta.

Internationella kvinnodagen 8 mars

Dagens DN-reportage om dödsrisken för gravida kvinnor i Afghanistan tar upp två förklaringar, som principiellt gäller även för 1800-talets barnsängsfeber och för nutidens olyckor.

Okunskap och övertro på auktoriteter får oss att avstå från åtgärder, som skulle kunna stoppa fortsatt elände.

Fördomar om barnsängsfeber hos 1800-talets medicinska experter tog många kvinnors liv. Under mitten av 1800-talet upptäckte förlossningsläkaren Semmelweis ett mönster hos dödsfallen i barnsängsfeber. Han märkte att risken minskade drastiskt om de som haft lektion i obduktionssalen tvättade händerna innan de började arbetet på förlossningskliniken.

Men detta enkla råd nonchalerades på grund av akademisk prestige. Det tolkades som ett angrepp på både lärare och undervisning. Dödligheten på den aktuella avdelningen förblev hög. Först på 1890-talet förstod man varför Semmelweis’ erfarenhet borde fått råda. Då upptäcktes mikroorganismerna av Pasteur och likförgiftning fick en biologisk förklaring.

Sedan dess har sjukvården mognat både vetenskapligt och etiskt. Att forska med utgångspunkt från sin praktik har blivit naturligt för läkarna. Så borde det vara även i trafiksäkerhetsarbetet.

Utdrag från min artikel på DN Debatt 1995-08-02
Prestige kostar människoliv

Läs mer

Bank effect on both Titanic and Costa Concordia?

av

– Crash reconstruction in English follows after intro in Swedish –

Olyckor har alltid flera orsaker. Men ett och samma fenomen från fysiken kan ha varit avgörande för de svåra skadorna både på Titanic 1912 och på Costa Concordia 2012.

Det beskriver jag nedan på engelska, eftersom jag inte har märkt av någon reaktion från farkostdynamisk expertis efter mina tidigare redogörelser på svenska. Se länkar till artiklarna i listan med etiketten Costa Concordia.

Däremot förekommer diverse spekulationer om andra orsaker, som förstås också kan ha bidragit. Men den optiska illusion, som Smithsonian beskriver enligt ett referat i DN, kan knappast ha haft någon betydelse för haveriet med Costa Concordia.

Eftersom både Titanic och Costa Concordia framfördes i hög fart nära is- respektive landmassor borde sugfenomenet uppmärksammas i utbildningen av ansvariga besättningar och trafikledare.

Problemet tycks vara välkänt för kaptener och styrmän på båtar i trånga farleder där hastigheten är låg men avstånden i sidled desto mindre. Men kanske har man hos de stora kryssningsrederierna inte tänkt på att de sugande sidkrafterna ökar kvadratiskt med hastigheten. Frågan är om det beaktas i det säkerhetsarbete, som beskrivs 30mars av DN.

Både Titanic och Costa Concordia uppges ha hållit nästan full fart vid sammanstötningen, trots att åtminstone Costa Concordia girade tvärt under storleksordningen en minut dessförinnan. Se rekonstruktionsbilden och vittnesuppgiften från Jan Mosander i den engelska texten nedan.

Same hazard behind Titanic and Costa Concordia disasters?

Both the 1912 Titanic and the 2012 Costa Concordia disasters may have been triggered by hydrodynamic suction forces. They will at least aggravate the damage and hull penetration in this type of lateral impact.

Nothing has been found, though, on this quite devious phenomenon in recent media interviews of various experts.

Läs mer

Så upptäcks fler risker om poliser forskar

av

Polisen ska fokusera på det man kan bäst. Men man når inte upp till sin potential i haveriutredning och trafikövervakning. Den nuvarande bristen på relevans äventyrar både polisens anseende och den enskildes trygghet.

Apropå ledaren i DN om Försvarets och Polisens “effektivitet” – oavsett relevans:
Svenska språket har bara ett ord, medan engelskan skiljer mellan effective och efficient.

Gamla strategier behöver ersättas och kompletteras med vetenskaplig hypotesbildning. Det ses här i olika perspektiv.

Polisen har utmärkta förutsättningar att lyfta skadepreventionen över den förlegade syn på olycksorsaker, som tycks dominera hos andra myndigheter.

Situationsbild från krockplats i Linköping. Polisen har möjlighet att – tillsammans med räddningstjänst och bärgare – säkra spår och samla in uppgifter om avvikelser från det normala i fordon, trafikantkompetens och trafikmiljö. Genom systematisk bearbetning av sådana data från hela landet med epidemiologiska metoder kan återkommande brister upptäckas – oavsett när och var de har förekommit.

Läs mer

TV: Samma fart men bara en kraschar

av

“Fortkörning” är en bekväm undanflykt från haveridynamisk analys. Föraren beskylls för att ha kraschat i en fart som varit problemfri ett otal gånger tidigare i samma situation  – även med andra förare.

Tävlingsbilarna på videon ovan illustrerar principen. Alla kör i ungefär samma fart på raksträckan. Ändå kraschar bara en av bilarna.
Förarfel? Nja …

Läs mer