Erik krockar med Ayhan: Vem döms skyldig?

Experiment med fejkade namns effekt på karriären bekräftar att omedvetna fördomar påverkar våra professionella beslut. Det kan förklara varför en flykting dömdes för ett brott han saknade motiv för och som han var oskyldig till enligt trafiklagstiftningen. Den 10 februari uppmärksammade DN namnets betydelse för karriären: Lättare namn förbättrar karriärmöjligheterna En av forskarna citeras av … Läs mer

Krocksäkerhet: Naturlagar mörkas?

En rad av olyckor kan visa hur naturlagarna mörkas i krocktesternas “säkrast i sin klass”. Fysikens impulslag och människokroppens biomekanik har inga åtskilda klasser.

Även om bilindustrin lyckats få ned dödstalen med förfinad teknik, har teststandarder med onödigt hög fart tvingat fram hårdare bilar. Det ökar  risken för whiplashrelaterade och andra inre skador oavsett bilens storlek.

Tvärstopp med intakt kupé kräver g-krafter som ökar med minskande deformationszon
Smart (hitre bilen) är nyare med bättre placering i den schabloniserade säkerhetsrankingen än den här Mercedes-bilen (bortre). Båda tillverkas i samma koncern. Men hur är det med den verkliga risken för personskador vid en krock?

Men ju mindre bil desto större blir rörelsen för kroppens inre organ vid en krock. Halveras deformationszonens längd så blir g-krafterna minst dubbelt så stora – oavsett krockkuddar, bältessträckare och andra finesser.

Om vi dessutom sitter i en bil som frontalkrockar med ett mycket tyngre fordon, så blir hastighetsförändringen och skaderisken nästan som att köra in i en bergvägg med fordonens sammanlagda fart. De som då åker i det tyngre fordonet utsätts bara för en måttlig stöt.

Läs mer

Kompetensbrist drabbar skadade i domstol

Fysikens lagar är inget som gäller i domstol, när försäkringsbolagen inte vill betala ersättning för en trafikskada. Då kan välbetalda jurister och konsulter ta fram dyra utomvetenskapliga utredningar, som får domstolen att misstro robust teknisk bevisning från försäkringstagarens sakkunniga.

När försäkringstagaren förlorar tvistemålet, måste hon betala bolagets advokat- och konsultkostnader. Rättshjälpen i bilförsäkringen kan därför nå taket redan innan målet är avgjort i första instans. Skulle bolaget där förlora tvistemålet så kan man förstås överklaga – och därigenom skrämma försäkringstagaren till förlikning.

Det gör att få enskilda personer har råd med kvalificerat utredningsstöd, som dessutom kan dränkas med irrelevanta resonemang av domstolsvana bolagsrepresentanter.

Ett skräckexempel är en dikeskörning 1995, som försäkringsbolagen förhalade med kostsamma utredningar i mångmiljonklassen. Tingsrättsdomen meddelades till försäkringstagarens nackdel i mars 2010. Av dess cirka 400 sidor behandlas rekonstruktionerna av själva dikeskörningen på ungefär 10 sidor.

Rekonstruktion visar att försäkringsbolagens utredare varit på fel plats
Rekonstruktion 2009 av dikeskörning 1995. Den bekräftade mina haveridynamiska analyser, beräkningar och datorsimuleringar. Men den 400-sidiga tingsrättsdomen 2010 avfärdade bakomliggande naturlagar, biomekanik och bilteknik med några raders utomvetenskapligt tyckande.

Läs mer

TV: Seriekrock när farten sänks

Apropå DN-artiklar 30 juli 2013 och  22/11 2012 med stort foto på 150-bilarskrocken

När sikten på motorväg plötsligt blir sämre, bromsar många och minskar farten. Men det varierar när och hur mycket man bromsar. Det leder till nödsituationer när väggreppet inte räcker till för att undvika sladdar och seriekrockar. 

Vinterns masskrascher i England och i USA skedde när fyrverkeri och brandrök minskade sikten nästan till noll. Då var det barmark med gott väggrepp.

Läs mer