“Olycka” kan dölja våldsbrott

Brottsvåg i Malmö, färjekatastrofer i Italien och Papua Nya Guinea, dödsolyckor i vägtrafiken, larm om olycksrisker i trafikflyget. De bildar ett mönster i massmedia, som blandar samman avsiktligt våld och olyckor. Det öppnar såväl för dolda våldsbrott och terror som för orättvisor mot olycksförare i alla transportslag.

Sammanblandningen med olyckor öppnar för uppsåtliga skador även i vägtrafiken och hämmar systemsäkerhetsutvecklingen.

Efter förlisningen av italienska Costa Concordia fokuserade det offentliga samtalet på en enda person, kaptenen:
Hatet mot kaptenen döljer systemfel till sjöss. Francesco Schettino fick bära ett orimligt stort ansvar – utan att han tycks ha haft det professionella stöd och den systemredundans som finns i trafikflyget.

Omedveten okunnighet om haveridynamikens komplexitet kanske ligger bakom organisationernas passivitet och avsaknaden av personella garderingar på kommandobryggan i dessa jättefartyg.
Man tycks ha uteslutit att fartyget kan förlisa i hårt väder på öppet hav. Med tusentals personer ombord blir totala räddningsoperationer närmast ogenomförbara.

Det påminns jag om av den här videon från en övning norr om Visby, där ytbärgare behövde ett par minuter för att nå fram till och få upp en person ur vattnet till räddningshelikoptern. Det var i dagsljus och fint semesterväder med enbart en helikopter i arbete.

Ignorera väder och ljusförhållanden, multiplicera 2 minuter med 4 200 för antalet personer ombord på Costa Concordias och dividera med fem helikoptrar i jour. Då är vi ändå uppe i över ett dygns kontinuerligt räddningsarbete.

Tjugo dagar efter lyxkryssarens grundstötning vid den italienska ön Giglio fick detta en tragisk bekräftelse genom färjekatastrofen nordost om Australien:

Färja med 350 ombord sjönk i Papua Nya Guinea (DN, GP)
Kamp att hitta överlevande – 219 räddade (SvD)

Personliga katastrofer i vägtrafikolyckor inträffar dagligen även i Sverige. Där tycks vi ännu oftare utgå från att de direkt inblandade har “orsakat” olyckan – utan tanke på att slumpmässigt drabbade människor blir syndabockar för systembrister och okunnighet, som därför finns kvar och cementeras.

Det storskaliga fördömandet av inblandade personer efter trafikolyckor öppnar dessutom för avsiktliga krockar och påkörningar.

Att en förare “smiter” från en trafikskada försvårar analysen och leder bort uppmärksamheten från systembrister:
Fyra svenskar omkom i trafikolycka (SvD, DN, GP)
Thailändska trafiken farlig miljö (DN)
Krisgrupp inkopplad i Varberg (DN)

27-årig man häktad för dödsolyckan (Expressen)
Man häktad efter dödskrock i Thailand (DN, GP, SvD)

Men sammanblandningen gör också att en lejd mördare kan stanna kvar på brottsplatsen (den förmenta olycksplatsen) och inte ens bli misstänkt för dödandet. Hur många sådana mord och misshandelsfall som göms i trafikskadestatistiken har vi ingen aning om, så länge som rättsväsendets kompetensförsörjning i haveridynamik inte blir bättre.

Ett litet exempel är sladd efter pyspunktering på bilars bakhjul (avsiktligt luftutsläpp eller läckage). Enbart bland mina rättsfall finns flera sådana, där domstolar, åklagare och poliser tycks ha varit omedvetna om haveridynamikens komplexitet och har ignorerat teknisk bevisning, som torde övertyga alla som testat bilar med sämre sidgrepp bak.
I dessa rättsprocesser har avåkningar på insidan av en kurva “förklarats” med att föraren har kört för fort – trots sladdspår och lufttomma bakdäck.

Uppsåtliga trafikskador kan därför hota den personliga tryggheten över hela landet utan att uppmärksammas som mordvågen i Malmö och våldet i andra städer:

I Malmö håller ett skuggsamhälle på att bildas (SVT 5feb)

Nu måste polisen ta kontrollen i Malmö (SvD 2feb)
Morden måste bli uppklarade (Expressen 2feb)
Nu får det räcka (DN 2feb)
“Fruktansvärd attack mot hela samhället” (GP 2feb)
Polisen slog till direkt – tre i förhör (DN 2feb)
Våld med vapen vanligare i Malmö än Stockholm (DN 2feb)
Malmö är inte någon isolerad ö (DN 2feb)
”På kvällstid samlas gängen. Vi är måltavlor” (DN 2feb)
Anna, 73: Det är otäckt (DN 2feb)
Scouter väljer bort Malmö (DN 2feb)

”Sprängningen var en direkt hämnd mot polisen” (DN 1feb)
Beatrice Ask: Situationen mycket allvarlig (SVT 1feb)
Reinfeldt: Kan inte acceptera en våldsjustis (DN 1feb)
Reepalu kräver hårdare vapenlagar (DN 1feb)

Lång rad dödsskjutningar i Malmö (DN 31/1)
Kungen i Malmö om skjutningar (DN 20/1)
Tyngsta polisstyrkan till Malmö (DN 11/1)

2011

Serieskytten i Malmö utreddes av psykiatrin (DN 14dec)
500 kan följa mål mot häktad serieskytt (DN 18nov)

2010
Ensam skytt fortsätter gäcka polisen (DN 27okt)
Kulor som fingeravtryck (DN 24okt)
Frågor utan svar (DN Ledare 23okt)
”Beatrice Ask måste agera för Malmö – eller avgå!”
(Ilmar Reepalu på DN Debatt 23okt)
Polisen skamfilade rykte kan tvättas bort (DN 22okt)

Alltför många verkliga olyckstillbud öppnar för en slentrianmässig syn på säkerheten. Svenska språket har bara ett ord för säkerhet, där engelskan har både safety och security.
Det gör att riskpanoramat vidgas på två sätt om olycksrisken ökar:

Ryanairs piloter: Flyg inte säkra
(DN ref till SVT 5feb)
Ryanair toppar listan över flygklagomål i Europa (SVT 5feb)

Trötta piloter äventyrar säkerheten (DN 6feb)
Ministern efter SVT:s granskning av Ryanair:
Olyckligt om piloten kommer i kläm (SVT 6feb)

Ytterligare en komplikation med sammanblandningen kan anas bakom SVT-rubriken den 6 februari ovan. Som infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd påpekar, så kommer piloterna i kläm. Men det återkommer jag till senare.

Dina insikter och konstruktiva förslag:

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.