Med sladdspåren från en dödsolycka 20/8 nära Simrishamn kan krockfarten beräknas för bilen som då kom över på fel sida. Ett foto på nätet tyder på att den sladdande bilens högersida krossades av den mötande bilens front vid vägkanten.
Repetition från 20/8 efter dödsolycka 7/10 i Göteborg:
Dödsolycka var frontalkrock (GP 7-8/10)
Räddningstjänsten uppger för GP att olycksbilden tyder på betydligt högre fart än de 90 kilometer i timmen som är max för sträckan.
Denna subjektiva bedömning kan kompletteras med mer objektiva haveridynamiska beräkningar utifrån uppgifter om inblandade fordon och foton med mått på eventuella däckspår.Eftersom jag inte har tillgång till sådana detaljer från fredagens olycka i Göteborg repeterar jag här nedan en fotobaserad förloppshypotes för en dödsolycka i augusti, med tydliga däckspår och fordonens slutläge på bilder, som texten nedan länkar till.
Fotot nedan är från en av mina egna utredningar. Fler exempel finns i kategorin Haverier och på stop.se/utred/.
Spårens radie kan bestämmas med enkla längdmätningar. Farten beräknas sedan utifrån uppskattningar av väggreppet. Sladdspåren på fotot som illustrerar Aftonbladets artikel om olyckan 20/8 nära Brasarps backar i Skåne möjliggör flera slutsatser om händelseförloppet:
- Bilarna har kört in i varandra när båda grenslade kantlinjen. Den sladdande bilens framhjul och den mötande bilens högerhjul har då befunnit sig nära eller utanför asfaltkanten.
- Föraren av den mötande bilen har troligen försökt väja åt höger, när den sladdande bilen girade över på fel sida om mittlinjen. Väjning åt vänster kunde kanske ha förhindrat kollisionen.
- De kraftigast svärtade sladdspåren kommer från högerhjulen.
Där de korsas av spår från vänsterhjulen (med svagare svärtning på fotot) har bilen rört sig med högersidan först. - Mittlinjen förefaller vara så krökt, att sladden inte kan förklaras med för hög fart i förhållande till kurvradien. Bakvagnssladden måste ha andra orsaker, eftersom den har fått bilen att gira av vägen på kurvans insida.
- Om sladdspårens radie bestäms med geometrins kordasats, kan krockfarten för den sladdande bilen uppskattas utifrån några alternativa antaganden om väggreppet (friktionstalet mellan däck och vägbana). Den kraftiga svärtningen tyder på att friktionen var fullt utbildad omedelbart före krocken.
Man får inte utgå från sladdspåren i ett tidigare skede, där svärtningen är svagare. Så gör dessvärre norska Statens Vegvesen, vilket leder till att farten överskattas med åtföljande risk för rättsövergrepp mot många olycksförare. Se Våldsoffer blir syndabockar
Avsikten är att på bildrullen.se (eller på stop.se efter modernisering av webbdesignen) ge mer info, bland annat tabeller för radie- och fartbestämning. Innan dess laddas detta inlägg upp till webben som service till läsarna av artiklarna om olyckan hos Twingly-länkande Dagbladet, DN, GP, SvD och HD.
Gentemot skadade och deras anhöriga känns det tungt att sakligt beskriva olycksförlopp och bakomliggande faktorer. Men ofta är det just fakta som efterfrågas efter det akuta skeendet. Det hindrar inte att tankarna går till de olycksdrabbade med ett känslomässigt deltagande, som är svårt att uttrycka i ord på nätet. För min del minns jag dock många liknande fall, som ger ansikte åt smärtan.
Fotnot: Polisens meddelande om olyckan 20/8 via Twitter (länk ur funktion 24/9).
Tillägg: Flera påminnelser om betydelsen av lufttrycket i bakdäcken:
Punktering på höger bakdäck avgjorde SM-Finalen i rallycross 24/9 (DN, GP, SvD)