Så tolkas sladdspår och beräknas krockfart

Med sladdspåren från en dödsolycka 20/8 nära Simrishamn kan krockfarten beräknas för bilen som då kom över på fel sida. Ett foto på nätet tyder på att den sladdande bilens högersida krossades av den mötande bilens front vid vägkanten.

Repetition från 20/8 efter dödsolycka 7/10 i Göteborg:

Dödsolycka var frontalkrock (GP 7-8/10)

Räddningstjänsten uppger för GP att olycksbilden tyder på betydligt högre fart än de 90 kilometer i timmen som är max för sträckan.
Denna subjektiva bedömning kan kompletteras med mer objektiva haveridynamiska beräkningar utifrån uppgifter om inblandade fordon och foton med mått på eventuella däckspår.

Eftersom jag inte har tillgång till sådana detaljer från fredagens olycka i Göteborg repeterar jag här nedan en fotobaserad förloppshypotes för en dödsolycka i augusti, med tydliga däckspår och fordonens slutläge på bilder, som texten nedan länkar till.

Fotot nedan är från en av mina egna utredningar. Fler exempel finns i kategorin Haverier och på stop.se/utred/.

Spårens radie kan bestämmas med enkla längdmätningar. Farten beräknas sedan utifrån uppskattningar av väggreppet. Sladdspåren på fotot som illustrerar Aftonbladets artikel om olyckan 20/8 nära Brasarps backar i Skåne möjliggör flera slutsatser om händelseförloppet:

  • Bilarna har kört in i varandra när båda grenslade kantlinjen. Den sladdande bilens framhjul och den mötande bilens högerhjul har då befunnit sig nära eller utanför asfaltkanten.
  • Föraren av den mötande bilen har troligen försökt väja åt höger, när den sladdande bilen girade över på fel sida om mittlinjen. Väjning åt vänster kunde kanske ha förhindrat kollisionen.

    Figur 1 i StOP Yttrande 070326 av Lennart Strandberg. Textruta döljer namnet på åkl
    Liknande sladdspår från en tidigare dödsolycka, där radien inte mättes upp. När jag kopplades in för tolkning var spåren borta och åklagarens konsult hade förväxlat sladdspårens ursprung. Utan att redovisa den orealistiskt rattryckande förarmodellen i sitt simuleringsprogram (PC-Crash), drog konsulten den märkliga slutsatsen att för hög fart* var olycksorsak. Bilen sladdade av på *insidan av en kurva och spårfotona tyder på att lufttrycket var för lågt i höger bakdäck. Den textade bilden ovan är Fig.1 i mitt yttrande inför hovrättsförhandlingen.
  • De kraftigast svärtade sladdspåren kommer från högerhjulen.
    Där de korsas av spår från vänsterhjulen (med svagare svärtning på fotot) har bilen rört sig med högersidan först.
  • Mittlinjen förefaller vara så krökt, att sladden inte kan förklaras med för hög fart i förhållande till kurvradien. Bakvagnssladden måste ha andra orsaker, eftersom den har fått bilen att gira av vägen på kurvans insida.
  • Om sladdspårens radie bestäms med geometrins kordasats, kan krockfarten för den sladdande bilen uppskattas utifrån några alternativa antaganden om väggreppet (friktionstalet mellan däck och vägbana). Den kraftiga svärtningen tyder på att friktionen var fullt utbildad omedelbart före krocken.

Man får inte utgå från sladdspåren i ett tidigare skede, där svärtningen är svagare. Så gör dessvärre norska Statens Vegvesen, vilket leder till att farten överskattas med åtföljande risk för rättsövergrepp mot många olycksförare. Se Våldsoffer blir syndabockar

Avsikten är att på bildrullen.se (eller på stop.se efter modernisering av webbdesignen) ge mer info, bland annat tabeller för radie- och fartbestämning. Innan dess laddas detta inlägg upp till webben som service till läsarna av artiklarna om olyckan hos Twingly-länkande Dagbladet, DN, GP, SvD och HD.

Gentemot skadade och deras anhöriga känns det tungt att sakligt beskriva olycksförlopp och bakomliggande faktorer. Men ofta är det just fakta som efterfrågas efter det akuta skeendet. Det hindrar inte att tankarna går till de olycksdrabbade med ett känslomässigt deltagande, som är svårt att uttrycka i ord på nätet. För min del minns jag dock många liknande fall, som ger ansikte åt smärtan. 

Fotnot: Polisens meddelande om olyckan 20/8 via Twitter (länk ur funktion 24/9).

Tillägg: Flera påminnelser om betydelsen av lufttrycket i bakdäcken:
Punktering på höger bakdäck avgjorde SM-Finalen i rallycross 24/9 (DN, GP, SvD)

De dog i bil med nya framdäck – bakhjulen vattenplanade

Veckan innan hade hennes framhjulsdrivna bil fått två nya däck, de sista som fanns i lager. I väntan på att de resterande två däcken skulle levereras, monterade däckverkstaden olyckligtvis de nya på framhjulen. 

På hemväg från en tvådagarsutflykt med sin fästman och två andra vänner som passagerare körde hon i en svag vänsterkurva på den breda fina riksvägen. Ösregnet hade nästan upphört, men mycket vatten rann nedåt på vägbanan i uppförsbacken, som Citroen-bilen just då hade kommit fram till.

Framhjulsdriven bil som förlorat väggreppet på bakhjulen. Visar hur vattenkaskaden från en bredsladd gör det svårt att se vart bilen är på väg. Ur  video från ETCC-tävling i Anderstorp, men gäller förstås även i allmän trafik.

Plötsligt girade bilen av sig själv inåt i kurvan och krockade med högersidan mot en mötande Volvo. Föraren överlevde men hennes tre passagerare dog, när Citroen-karossen klövs i två delar.
I den mötande Volvon fick flera av de åkande svåra och kvarstående skador.

Drygt ett år efteråt åtalades Citroen-föraren för vårdslöshet i trafik, vållande till annans död och vållande till kroppsskada.

Fortsätt läsa “De dog i bil med nya framdäck – bakhjulen vattenplanade”

Sidoräcke bidrar till dödsfall i frontalkrock

Tre döda i våldsam bilolycka – Senaste nytt | Expressen Uppdatering i GP

Ett bastant vägräcke kan ha bidragit till dödsfallen i tisdagens mötesolycka på riksväg 71 söder om Skene i Västergötland. Bilarnas placering vid räddningsarbetet på Expressens foto tyder på det.

Den av de två förarna som körde med full kontroll på sin bil hade ingen chans att väja av vägen till vänster på bilden i Expressen. Dikesslänten,  dit en av de krockade bilarna har kastats, lutar måttligt och ser tämligen ofarlig ut. Men den blockeras av ett vägräcke, som man inte kan köra igenom.

Om jag inte har missförstått situationen, skulle man alltså kunna säga att vägräcket starkt har bidragit till de svåra skadorna. En alert förare bör kunna undvika att frontalkrocka om sidoutrymmet inte är spärrat av liknande sidobarriärer.

Sidoräcken hindrar undanmanöver från mötande som hamnat på fel sida
Sidoräcken hindrar undanmanöver från mötande som hamnat på fel sida. Här väg 35 mellan Linköping och Åtvidaberg.

Kanske är det bättre att satsa på uppbromsande underlag i dikesslänterna i stället för på sidoräcken? Så gör man ju vid mc- och bilsportens anläggningar för banracing. Mattorna där med Lecakulor lär kunna bromsa upp avåkande fordon med uppemot fyra gånger tyngden. Det är fem gånger större retardation än vad en ABS-bromsad personbil åstadkommer på torr asfalt.

Sådana perspektiv redovisas inte av Trafikverkets presstalesman, som för Aftonbladet berättar om  behovet av mitträcken. Inte heller polisens presstalesman tycks ha koll på den tekniska utvecklingen, när han utan förbehåll hävdar att det inte finns några bromsspår på platsen. Eftersom moderna bilar har låsningsfria ABS-bromsar, måste man granska vägbanan noggrannt för att upptäcka eventuella gummiavlagringar från nödbromsade hjul.

Men låt ingen skugga falla över nämnda pressinformatörer. Både trafikmyndigheterna och rättsväsendet behöver hjälp med sin kompetensförsörjning i haveridynamik. Jag försöker få förståelse för det, bland annat genom bygget av den här webbplatsen.

Kanske kan det bidra till att förklara relevanta lagar i fysiken och haveridynamikens grunder, så att media slipper sprida alltför många missförstånd av det slag som SvD vidarebefordrar från ett polisbefäl. Med hänvisning till frånvaron av bromsspår och till fartgränsen 70 på den aktuella vägen säger han att krocken “sannolikt var som att köra in i en bergvägg i 140 kilometer i timmen”. Det var nog snabbt tänkt, men knappast rätt.

Olyckan nämns även av DN och av GP med länk till platsmarkering på karta.