Bakom lucka nummer 2 i Bildrullens adventskalender kommer här ett andra exempel på Volvos vänlighet mot levande varelser.
Från Hjulkalendern 1 och dess fotgängarskydd beskrivs nu tekniken för att upptäcka djur i mörkret och att varna – eller bromsa om det behövs:
Videon ovan publicerades 5 juli 2013. Den illustrerar hur de utvecklingsansvariga vid Volvo snabbt har tagit vara på radar- och IR-teknik för att höja ambitionen till mörkersituationer. Jämför det med videon nedan, som är daterad 9 juli 2012. Då handlade det om de grundläggande problemen med att upptäcka djur i mörker och att skilja mellan små och stora djur.
Försäkringskonsultens enda försök till rekonstruktion av dikeskörningen. Bilen fjärrstyrdes så tvärt av vägen att den lämnade sladdspår på asfalten och skadade karossen. Med dubblerad girvinkel (cirka 25 grader) studsade den ut på åkern. Vid “Helenas” olycka var i stället avåkningsvinkeln högst 14 grader och bilen girade åt vänster innan den stannade mot dikesslänten.
Medias intresse för forskarfusk skulle kunna hjälpa många människor, som nu får sin tillvaro raserad av sakligt felaktiga domslut efter en trafikolycka. Rättsväsendet har varken rutiner eller kompetens för att avslöja fuskande forskare, som anlitats som partssakkunniga.
Oavsett om fusket är medvetet eller beror på okunnighet och slarv, så har det ödelagt livet för många människor. I ett tragiskt fall har både media och rättsväsende ignorerat invändningarna mot haveridynamiska sakfel från motparten till Helena (fingerat namn).
Efter 15 års läkarvård och processande dömdes hon av tingsrätt att betala försäkringsbolagen 40 miljoner kronor för deras konsult- och rättegångskostnader.
På väg till Arlanda för utlandstjänstgöring väjde Helena instinktivt för två rådjur som hoppade ut ur skogen från vänster. Bilen flög över den stubbiga dikesslänten och slog ned på en åker med höger framhjul. Efter en häftig gir åt vänster tvärstoppade bilen med framhjulen mot en vall i slänten.
