Halveras krockzonens längd på en bil, så måste konstruktionen dubblera g-krafterna på de åkande i kupén. Annars får de yttre skador av inträngande våld. Men ju större g-krafterna är desto större blir risken för inre skador.
Uppdatering 28 april:
Intuitivt tänkande är nödvändigt i vardagen. Men studier (1, 2) visar att det vilseleder många människor. De refereras här av DN med ett enkelt exempel, som dessvärre har paralleller i mer komplexa och livsviktiga frågor:
Låt dig inte luras av småbilspropagandan och krocktesterna som trafiksäkerhetsansvariga statstjänstemän spenderar skattemedel på!
Nej räkna själv, så ser du också en möjlig förklaring till den senaste tidens ökning av besvär från pisksnärtsrörelser (Whiplash Associated Disorders, WAD på engelska).
Hur man undviker att krascha diskuteras också i kategorin Praktiska tips
Här har jag förenklat för att visa principerna, men jag vill understryka att problematiken är komplex och ge en eloge till bilindustrins specialister. De varnade för att inre skador, exempelvis av whiplash, skulle öka när krockprovshastigheten höjdes och tvingade fram styvare krockzoner. Se min artikel på DN Debatt 1996 (Livsfarligt satsa på småbilar).
Höjningen genomdrevs ändå på 1990-talet av trafiksäkerhetsdirektören – en anställning som fortfarande innehas av samma person. Så långvarigt maktinnehav kan deformera vem som helst. Det är ett systemproblem, som kanske kommit i bakgrunden i min tidigare kritik av den alltför enkelspåriga kompetensen i trafiksäkerhetsledningen. Se mina artiklar på Newsmill.
Men nu till beräkningen:
När en människa i en bilkupé ska stoppas från hastigheten v m/s (meter per sekund) på sträckan L meter, krävs en retardation (negativ acceleration) på minst -a m/s² (meter per sekund per sekund eller meter per sekundtvå) .
Om accelerationen är konstant under hela inbromsningen blir det matematiska sambandet mellan storheterna
-a = v²/2L
Ju större längd (L) desto lägre värde får alltså retardationen |-a| och desto mindre blir g-krafterna på människokroppen
Vid krock mot barriär med hastigheten 18m/s (cirka 65 kilometer i timmen) och inbromsningssträckan 0,8 meter blir den negativa accelerationen cirka 200 m/s².
Det är ungefär 20 gånger jordens tyngdacceleration: 9,8m/s². Man brukar säga att g-talet är 20.
Ett g-tal på 20 i frontalkrock kan klaras utan svåra skador av en frisk människa, som sitter väl fastspänd med bilbälte* och får halskotpelaren stabiliserad av krockkuddar.
Men kroppspulsådern och kroppens inre vävnader deformeras av rörelserna hos de tyngre kompakta organen – exempelvis hjärta, lever och mjälte. Se min artikel i Nationalencyklopedin under uppslagsordet trafikolycka – Skaderisker.
Halveras krockzonens längd måste den göras styvare för att inte ‘bottna’ innan kupén har stannat. I räkneexemplet dubbleras då g-talet till 40.
Det innebär överhängande risk för att dö av brusten kroppspulsåder. Och vid betydligt lägre g-tal kan invalidiserande whiplashrörelser uppstå, om huvudet kastas fram och tillbaka.
Det här resonemanget illustrerar krock mot en bergvägg eller frontalkrock med en likadan bil i samma hastighet. Men situationen blir ännu värre för en liten lätt bil, som krockar med en tung – speciellt om den tyngre saknar småbilsskonande finesser som i fronten på Volvo XC90 eller på Scanias lastbilar:
Varningar för risken att få inre skador i småbilar framförs sällan i media. De glöms också bort i – den ofta urskiljningslösa – argumentationen mot större bilar. Se exempelvis följande artiklar.
Hatade älskade SUV (DN 25/3)
Stilig Audi A4 i ny fin form (DN 24/3)
Lyxbilen Maybach förförde för få (DN 20/3)
Bilar byggda på Saab igen (DN, GP 26/3)
Fyndläge på nya Saab 9-5 (DN 12/3)BMW & Rolls Royce V8 V12 återkallas (DN 26/3)
BMW drar tillbaka 1,3 miljoner bilar (DN, GP, SvD 26/3)
Volvo återkallar 115 000 bilar (SVT, DN, GP, SvD 26/3)Nu köper Sverige franska bilar igen (DN)
Prenumerera på en bil? (DN 19 nov 2011)Såld på mindre bil: Kia Cee’d (DN 26/3)
Provkörd: Seat Mii (DN 15/4)
Provkörd: Suzuki Swift Sport (DN 19/3)
Nybilstest: Suzuki Swift Sport (GP 8/2)
Nybilstest: Hyundai i30 (GP 7/3)
Nybilstest: Skoda Citigo (GP14/3)Provkörd: Porsche Boxster S (SvD 29/3)
Nybilstest: BMW M550d xDrive (GP 21/3)
Nybilstest: Audi A4 Avant 2,0 TDIE (GP 21/3)
Nybilstest: Peugeot 508 RXH (GP 13/3)
Provkörd: VW Passat Alltrack (DN 11/3)Begagnattest: Subaru Forester – 2005 (GP 29/2)
Begagnattest: Toyota RAV4 – 2005 (GP 8/2)Värdeminskning i olika viktsklasser(SVT 20/3)
Krocktest-ekonomi utan biomekanik (GP 15 dec 2011)
VW Golf krock med 7 mm/tim (SvD 25/3)Lyckad öppning för Saabmuseet (SvD 25/3, NyT 19/3)
Överklassen får skämmas (SVT 2/3)
Många poliser saknar livsviktig kurs (SVT 29/3)
Läs mer om körsäkerhet i kategorin Praktiska tips* Många struntar i bilbältet (GP 23/3)
Läs mer här på bildrullen.se via fliken Myter och under rubrikerna
Tanklöst mobba storbilsåkande
Krocksäkerhet: Naturlagar mörkas?
Därför skadas man värst vid frontkrock mot tyngre fordon
Fronta mot lastbil är som bergvägg i 95 med personbil.
Bra artikel!
Så länge små bilar kör bland stora bilar, lastbilar och tunga bussar ger småbilarna otillräcklig säkerhet.
Håller med Martin att Saab 9-5 är en grymt säker bil. T o m årsmodell 2005 förekom en del motorproblem relaterade till vevhusventilationen, men fr o m årsmodell 2006 är dessa fel bortbyggda.
Saab 9-5 är ju bevisat ett av de säkraste bilarna man kan ha! Rekommenderas varmt till alla.
Går man i tankarna att köpa bör man läsa på innan dock. http://9-5.se bland annat är klart värt att kika på.
Bra post i övrigt med många bra länkar, tack!