Säkerhet i bussar sämre än i privatbilar

Stora tunga bussar körs med många passagerare och ibland nära oskyddade trafikanter. Ändå har de sämre stöd till föraren än personbilar i såväl filhållning som i start- och bromsfunktionerna (jfr driver support). De saknar också system som håller passagerarna på plats vid krock eller voltning.

Bussen som den 28 maj skenade in på ett torg i Stockholm hade kunnat stoppas automatiskt på hållplatsen med fjäderbromsarna. Brottsmisstankarna mot föraren missar det nu närmast självklara målet – att i alla bussar kräva såna elementära säkerhetsfunktioner. Teknik finns ju för personbilar och den betalar många för ur sin privata plånbok.  

Men i dag tillkännages att bussen “hade inga problem med säkerheten. Det visar polisens tekniska undersökning” (utdrag från DN, min kursivering). Det kursiverade ordvalet hos DN illustrerar problemet med att skilja mellan auktoritär och reflekterad kunskap.

OK, journalister hinner inte ifrågasätta allt som kommer från myndigheterna, det vet jag. Men kanske skulle polisen och rättsväsendet se över sin kompetensförsörjning i haveridynamik för att kunna sätta tummen i ögat på dem som kan förebygga liknande olyckor i framtiden.

Tillsammans med Arbetarskyddsverket, Statens haverikommission och kunniga proffs från branschen borde utredningen kunna utmynna i något mer konstruktivt än att bara bli underlag för polisanmälningar mot olycksföraren. Även GP och  SvD nämner polisanmälan.

Som jag har fått det berättat för mig så har den här olycksbussen – liksom många andra tunga bussar – en start- och parkeringsbromsfunktion som är ergonomiskt undermålig. Den är sämre än i automatväxlade privatbilar:
I min familjs biogasdrivna Volvobilar måste man trampa ned fotbromsen innan växelväljaren kan föras från parkeringsläge till drivning. Men i olycksbussen går det bra att starta med drivningen inkopplad genom att bara släppa på parkeringsbromsen.

Att modernisera startfunktionen i tryckluftsbromsade bussar borde vara enkelt med fjäderbromsarna. De ansätter hjulbromsarna mekaniskt, när lufttrycket sjunker i bromssystemet eller när föraren ‘drar i handbromsen’. Jag hoppas att problemet inte sopas under mattan genom att utse ännu en förare till syndabock och låta trafikansvarigas krav på bussar vara lika otidsenliga som de är nu.

Ingressen är ett utdrag från min artikel (Myndighetsmissar bakom flera bussolyckor) som Newsmill publicerade några dagar efter olyckan. 

Tillägg 16/8:
Enligt Daniel Jonssons kommentar  nedan skiljer sig den gamla olycksbussen från modernare modeller, som kräver att fotbromsen är nedtryckt  för att en växel ska kunna läggas i. Det förstärker intrycket av att olycksföraren 27/5 råkade ut för en informationsergonomisk fälla.

Hon kanske var van vid modernare modeller där växeln inte går i förrän fotbromsen trycks ned. Det är då en tämligen normal mänsklig reaktion att stampa till på närmaste pedal (som råkade vara gaspedalen), när bussen överraskande drog iväg direkt efter att parkeringsbromsen släpptes.

Formellt kanske det inte var något “tekniskt” fel på bussen. Men i humanteknologiskt och haveridynamiskt avseende borde dessa gamla bussar snarast uppgraderas. Och innan det har hunnit bli klart ska givetvis proffsförarna få stöd att minnas skillnaderna och öva in rutiner som minimerar risken att olycksförloppet vid Slussen upprepas på andra platser med andra förare.

Kanske kan den skadade man som polisanmält bussföraren rikta om sin anmälan till någon som ansvarar både för hennes utbildning och för busstekniken? Det skulle flytta fokus till en högre nivå i hierarkierna och kunna få fart på adekvata åtgärder i hela landet.

Författare: Lennart Strandberg

Professor (emeritus) vid Linköpings universitet; Oberoende haveriutredare och olycksanalytiker i eget företag stop.se; Körkort A BE CE DE; Tävlingsförare i svenska bileliten och på mc i enduro; Experimentell och epidemiologisk forskning om trafikantbeteende, biomekanik och kördynamik i kritiska situationer; Professor i teknisk olycksfallsforskning vid tidigare Arbetsmedicinska institutet.

7 reaktioner till “Säkerhet i bussar sämre än i privatbilar”

  1. @Daniel Jonsson: Hjärtligt tack för din komplettering! Som du ser i slutet av inlägget, så är dina insikter nu inbakade i brödtexten.
    Alltid bra med lång praktisk erfarenhet och öppenhet för att vi alla gör fel någon gång då och då. Det måste man utgå från i olyckspreventiv verksamhet.

  2. Moderna bussar (typ alla som är nyare än den här) har ju faktiskt en spärr som inte låter en lägga i växeln om man inte har bromsen nedtryckt. Men man får lägga ur parkeringsbromsen med växeln i även med de nyaste.

    Jag har kört buss många år och har aldrig reflekterat över att det skulle vara något problem. Om man bara lägger ur parkeringsbromsen så rycker bussen till och rullar iväg i sakta mak utan större dramatik. Den rusar inte iväg.

    Men din föreslagna spärr verkar ju mycket vettigare än den som redan finns. Man ska inte stå på neutralen utan bromsar aktiverade heller liksom.

    @pm tunga fordon har inte parkeringsläge, det är en personbilsgrej. I stället har man bromsar. Stadsbussar hålls fast på hållplatsen av vad som kallas en dörrbroms, en broms som automatiskt läggs på då någon dörr är öppen. Om den går sönder går det utmärkt att lägga i parkeringsbromsen på varje hållplats. Din beskrivning om när fjäderbromsarna läggs på stämmer i princip, men det är inte så att man måste jobba upp trycket med kompressorn för att lägga ur parkeringsbromsen varje gång, parkeringsbromsen aktiveras av en ventil som låter trycket ut till bromsen vara lägre än det är i trycktankarna. Så när man släpper den flödar luftar omedelbart ut till bromsarna igen och man kan köra. Det drar antagligen mycket mindre luft än vad det “kostar” att öppna och stänga alla dörrar, niga bussen och resa upp den igen.

  3. Bästa pm och Wunder:
    Jag har nog uttryckt mig oklart, eller åtminstone ofullständigt, här i Bildrullen. Men läs min artikel på Newsmill, så hoppas jag det framgår vad jag menar.

  4. Sa vitt jag forstar sa trock foraren pa gasen i stallet for bromsen. Och nar bussen da inte stannade sa trock foraren hardare pa gasen. Hur tusan kan ett battre bromssystem hjalpa i det laget?

  5. Vaddå fjäderbromsar? Är det en automat så behövs inte parkeringsbroms vid korta start och stopp. Detta är ju själva vitsen med automat. Och att lägga i driven från p-läge utan att hålla fordonet på färdbromsen är förarfel! Detta ska sitta i ryggmärgen basta! Detsamma
    när man lägger ur parkeringen! Det du föreslår kan visa sig mer trafikfarligt än att ha det som det är. Fjäderbromsarna ansätts när lufttrycket understiger ca
    5-5,5 kilos tryck. Då antar jag att du menar att man ska släppa ut trycket för att låsa fjäderbromsarna vilket sen behöver laddas upp igen. Tänk då att det är tätt mellan stoppen, fordonet är dessutom utrustad med
    någon av dom gröna systemen som tar tillvara på bromskraften elektriskt och sedan använder denna vid
    start så laddar kompressorn nästan ingenting, det är kallt vilket ytterligare försvårar att ladda upp trycket, det är halt och vid fel tillfälle tar trycket slut. Bromsarna låser och sen är det bara att åka
    rattkälke utan någon kontroll som helst. man hamnar där
    man hamnar! Det största och viktigaste säkerhetssystemet är det man borde hitta mellan ratt och ryggstöd!

Dina insikter och konstruktiva förslag:

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.