Orsak och verkan förväxlas igen

Dagens huvudledare i DN fortsätter blunda för skillnaden mellan kausala och statistiska samband. Att orsak bör föregå verkan bryr man sig inte heller om. Så underblåses osaklighet och personliga motsättningar i det offentliga samtalet.

Den klimatpolitiska debatten påminner om hur fysikern Galileo Galilei behandlades av medeltidens auktoriteter, som vägrade acceptera att inte de var i världens centrum. Nu liksom då ignoreras solens och världsrymdens betydelse för vad som händer på jorden.

Då var det kyrkan, nu är det tämligen okända aktörer bakom politikerna, som etablerar krav på medborgarnas beteende för att frälsa jordelivet. Moraliserande över detaljer i vardagen förmodas kunna “rädda” klimatet, genom att atmosfärens koldioxidhalt förutsätts styra temperaturen i stället för tvärtom.

Dagens DN-ledare skanderar att “det finns massivt stöd bland forskare för det långsiktiga sambandet mellan koldioxidutsläpp och stigande värme på jorden.”

Men det är fel, om ordet utsläpp tolkas som i de senaste decenniernas offentliga samtal. Däremot finns vetenskapliga studier som bekräftar ett starkt statistiskt samband under hundratusentals år mellan temperatur och mängden (halten, koncentrationen) CO2 i jordatmosfären.

Mätningarna tyder också på att orsakssambandet är det omvända mot det som klimatpolitikens CO2-jakt bygger på. Till detta finns rimliga fysikaliska förklaringar, som så kallade klimatskeptiker ibland försöker få gehör för.

Det hindrade inte tjänstemän vid en statlig inspektion att förvanska ett diagram och därmed förstärka illusionen att CO2-utsläppen bestämmer temperaturen. I förment miljövänlig anda gavs sedan livsfarliga råd i den kampanjbroschyr, som spreds till miljontals svenskar för några år sedan.

Där hade kurvorna flyttats, så att temperaturen felaktigt hamnade efter koldioxiden, trots att det var tvärtom i originalen från FN:s klimatpanel, IPCC.
Kampanjen förvandlade alltså verkan till orsak.

Läs mer om det i mina artiklar på Newsmill, exempelvis den inledande med rubriken
Klimatbluff i statlig folder till miljontals svenskar

Skönt när andra får skulden

Giftiga utsläpp och lömska risker i trafikmiljön. Sådana hot kan vara svåra att få kollektivt engagemang för, när de maskeras av larm, utredningar och restriktioner, som skuldbelägger ‘andra’ människor.

Varierande perspektiv och undanträngningseffekter i det offentliga samtalet döljer branschövergripande mönster och komplicerar bilden. 

Fortsätt läsa “Skönt när andra får skulden”

Tanklöst mobba storbilsåkande

S levererar i sin skuggbudget ännu ett skuldbeläggande utspel mot alla människor som ibland behöver åka i stora bilar. Man blundar för att deras bränsleförbrukning per personkilometer kan vara mindre – ungefär som hos bussar.

Den 25 mars 2012 fortsätter skuldbeläggningen i DN

Studenter
Är det bättre att en familj eller grupp med sex personer åker i 2-3 mindre bilar än i den här minibussen?

Med förmenta miljömotiv ger extraskatten på bränsletörstiga personbilar nytt (o)moraliskt stöd till däckpysande vandaler:
Livsfarliga sabotage hyllas i webb-TV (Newsmill 2010)

Liksom dubbdäcksförbuden leder mobbningen mot storbilsåkande bort uppmärksamheten från värre problem, som är svårare att lösa för politiker och myndigheter.

Den bidrar också till att överrösta saklig kritik mot småbilsvurmens avarter med statliga bluffar och halvsanningar.
Kolla krockvideon bakom fliken Myter och läs mer via länkarna, exempelvis till:
Livsfarligt satsa på småbilar (DN Debatt 1996)
Klimatbluff i statlig folder till miljontals svenskar (Newsmill 2009)
Statlig klimatbluff – nu döljs fusket (Newsmill 2011)

Sparsamhet med energi och naturresurser må stimuleras. Men det är svårt att stillatigande se hur allmänhetens vilja att skydda varandra och miljön utnyttjas egoistiskt med icke-transparenta, osakliga och moralistiska kampanjer för ineffektiva åtgärder, som ibland är skadliga och motverkar sitt förmenta syfte.

Har skuggbudgetmakarna inte reflekterat över att *skaderiskerna och bränsleförbrukningen per personkilometer kan vara betydligt mindre i en stor bil, som transporterar flera människor än i flera småbilar, som gör samma persontransportarbete under sin livslängd?
Det ser inte så ut i artikeln från TT i DN, SvD, GP och HD.
S-ledningens backade senare från det ursprungliga budgetförslaget enligt DN.

_______________________________________
* Tack till Niklas, som (i kommentaren kl.23:46 2/10) uppmärksammade mig på att *olycksrisken per personkilometer i princip inte påverkas av antalet åkande i bilen. Jag ändrade därför texten till *skaderiskerna, som vid en krock är större för mindre bilar.
Läs mer via fliken Myter, i artikeln Därför skadas man värst vid frontkrock mot tyngre fordon och i (kommentarerna till) artikeln Fronta mot lastbil är som bergvägg i 95 med personbil.