“Fortkörning” är en bekväm undanflykt från haveridynamisk analys. Föraren beskylls för att ha kraschat i en fart som varit problemfri ett otal gånger tidigare i samma situation – även med andra förare.
Tävlingsbilarna på videon ovan illustrerar principen. Alla kör i ungefär samma fart på raksträckan. Ändå kraschar bara en av bilarna.
Förarfel? Nja …
Troligen har luftvirvlar från bilen framför skapat ett undertryck på olycksbilens ovansida, så att karossen blir som en vinge och lättar helt från marken efter krönet – som de andra bilarna passerar med tillräcklig markkontakt.
När vi enbart skyller på någon förare efter en trafikolycka blundar vi för en mängd små – men kombinatoriskt farliga – avvikelser från det normala i trafikmiljön, fordonen och trafikantutbildningen.
Det räcker inte att följa schablonmässiga trafikregler. Människovänlig teknik, som underlättar naturlagsanpassad körning kan många gånger vara viktigare för den enskilde föraren. Så har bilindustrin tänkt länge, det syntes kanske i Geneve (DN, -V40, DN-Krisen).
Efter trafikolyckor slutar ändå myndigheternas utredare ofta att leta efter luriga avvikelser i fordon och trafikmiljö, när tjänstemännen tror att fortkörning ensamt har orsakat en krasch. Eftersom ingen enskild avvikelse behöver strida mot bestämmelserna, behöver man inte heller upptäcka vilka samspel som triggade förloppet, när man efteråt gör en traditionell teknisk undersökning av ett havererat fordon.
Att utredarna ignorerar exempelvis en pyspunktering medför att farten överskattas och har resulterat i flera rättsövergrepp enbart i de fall jag har varit inkopplad som oberoende haveriutredare.
Andra exempel på ignorerad fordonsdynamik:
- för stort relativt sidgrepp på fram- eller bakhjul
- moddplaning (som är mindre fartberoende än vattenplaning)
- egenartad girrespons hos ledade fordonskombinationer
- aerodynamiska fenomen som i videon ovan.
Det här ger anledning till skepsis, när man tar del av massmediala rapporter om “vansinneskörningar” och krascher, där utredare och reportrar kanske är omedvetna om att alla olyckor är oavsiktliga med flera orsaker:
Svensk kördes ihjäl på flygplats i USA
(TV+text, SVT 25feb)Taxibil i våldsam kollision (GP 26feb)
Fyra unga döda i bilkrascher (DN, GP 26feb)
Man död i olycka med fyrhjuling (DN, GP 26feb)
Man drunknade efter snöskoterolycka (DN 26feb)
Man död i annan skoterolycka (DN, SvD 26feb)Man död i mc-olycka i Thailand (GP 27feb)
Trafikolyckor dödsfälla för turister (GP, SvD 27feb)“De kör för fort” (utdrag från TT-intervju i DN, GP 27feb)
I denna TT-intervju uttalar sig en ansvarig tjänsteman som om “svenska trafikregler” täcker “fysikens lagar”. Okunnigheten och bristen på verklighetsförankring blir här uppenbar – se den första kommentaren av signaturen Celsius.
Fördömandena av hög hastighet i vägtrafiken skapar ett pedagogiskt dilemma. De strider mot människans naturliga strävan till effektivitet och snabbhet. Jämför exempelvis olycksrapporterna om “vansinneskörning” och förslagen till enkelspårig fartkameraklassning av bilförare med samma dags uppskattande rubriker om “ultrasnabba” smartphones från Huawei och Sony.
Förarkategorisering med fartkameror och fokus på skyltade fartgränser (GP) tycks vara centrala för NTF. Det nu, 2012, framlagda förslaget (även enligt BT, DN, SR, SVT) följer samma enkla spår som GP uppmärksammade 2010. Den här gången reses dock invändningar mot NTF-förslagets integritetshot (SR).
Även artiklarna om stoppet på Landvetter (GP) och inbromsningen från 3G till 2G för mobilnätens trafik i Stockholm (DN, SvD, SVT) visar en positiv inställning till fart i kommunikationerna.
Den trivialiserande synen på trafikskadeförlopp leder till en oförmåga hos rättsväsendet att upptäcka avsiktliga krascher, där fordon används som vapen eller tillhygge av våldsverkare.
Hur många fall av mord, misshandel och terror har felaktigt avfärdats som trafikolyckor – utan att engagera tillräckligt kvalificerad haveridynamisk utredningskompetens?
[Artikeln aktuell igen – först publicerad 26 februari 2012]
Tack Celsius för roande uttryck 🙂
Din verklighetsförankring uppskattar jag. Den glömdes visst bort även i de senaste utspelen från NTF.
Jag hamnade här från DN, artikeln om trafikolyckor i Thailand. Jag reagerade på det där dumma citatet (Rickard Cosini, kommunikationsansvarig vid NTF, rekommenderar turister att följa svenska trafikregler även utomlands. – Fysikens lagar gäller i trafiken även där, säger han till TT.)
Jag tror att det är tvärtom faktiskt, att många hamnar i trubbel just för att man följer svenska trafikregler. Vi har till att börja med vänstertrafik här i Thailand. Kan vara smart att köra på vänster sida i stället, men ovant, kanske. Sedan kan inte fotgängare kliva ut i gatan och tro att bilar ska stanna, som i Sverige. Hjul går före fötter, fler hjul går före färre.
När jag flyttade till Thailand försökte jag till en början köra som i Sverige. Går inte! Man måste lära sig den lokala stilen (med undantag av de värsta galenskaperna förstås), annars blir det farligt och man kommer ingenstans.
I övrigt fanns det däremot en massa bra i den där artikeln. Använd hjälm på mc-n, kör inte på fyllan, se och lär. Tro INTE att du är i Sverige! Då dör du. Typiskt nog är det den som bor här, Holmberg, som kommer med vettiga grejer, medan Cosini från NTF mest verkar få in foten i munnen…