The Monitor’s detaljerade beskrivning av skadorna efter fredagens flygkrasch i Botswana väckte protester på webben. Reaktionen pekar på ett generellt problem för haveriutredningar och olycksprevention.
Under måndagen har svenska massmedia också redogjort för haveriet:
Flera svenskar befaras döda i krasch – SvD 21:33, 23:34
Tre svenskar dog i flygkrasch – DN 22:45 (kl.19:55 uppgavs 4 döda)
Tre svenskar omkomna i flygkrasch – SvD 22:35
Svenskar döda när flyg kraschade – GP 23:16
… där DN har en karta över området
… och ett foto på flygplanstypen, Cessna 208
Inga svenskar döda i flygkraschen (korrigerar GP 11:41 18/10)
Inga svenskar ombord på olycksplan (DN 11:30 18/10)
Inga svenskar i Botswanakrasch (SvD 11:38 18/10)
De svenska artikeltexterna går inte in på personskadorna som The Monitor. Förutom att det minskar läsarreaktioner mot frånstötande detaljer, ger det också utrymme för hypoteser om olycksorsaken.
DN nämner att “piloten hann skicka ut ett SOS-meddelande strax efter start och sedan försökte återvända till flygplatsen.”
Det talar inte emot SvD:s “En möjlig orsak som lokala medier spekulerat i är motorhaveri.”
För att pröva sådana tillbakablickande hypoteser krävs spår från händelser och fakta om betingelser, som ligger före kraschen i både tid och rum. Detta glöms ofta bort i utredningar av trafikolyckor, när nästan allt fokus hamnar på skador och förstörelse omkring fordonens slutposition.
Mer om detta avser jag lägga ut senare här på bildrullen.se
Nu finns en del beskrivet via länkar och direkt på andra webbsidor:
– här (kategori Haverier),
– på stop.se/utred/ (antikvarning, sajten ska snart moderniseras)
– och bland mina artiklar på Newsmill