Så kan stor Volvo skona även mindre bil i krock

I USA är Volvoägarna själva nöjda med sin bil. Till det bidrar kanske insikten om att Volvos konstruktion skonar både sina egna åkande och motpartens vid en krock. 

De senaste decennierna har Volvos utveckling av den olycksförebyggande, aktiva, säkerheten placerat märket i världstoppen. Den skadeförebyggande krocksäkerheten är också av världsklass.

Om de aktiva funktionerna – olika antikrocksystem, antisladd och vältningsskydd – inte räcker till, så finns andra barriärer mot skador.

Exemplet i videon nedan illustrerar att styrkan hos kupén har anpassats till bilens storlek och tyngd.

Få tycks veta att Volvos konstruktioner skonar även de åkande i påkörda småbilar. En lågt placerad tvärbalk i fronten på Volvos så kallade stadsjeep XC90 har i många år bidragit till krockskyddet för de åkande i mindre bilar. Se videon i artikeln
Varför förvirrar Folksam om fordons farlighet?

Dessvärre är det vanligt att alla ‘stadsjeepar’ (SUV) och stora bilar dras över en kam, så att utvecklingen hämmas eller tvingas in på okloka vägar. Schablontänkande med biltyper i stället för säkerhets- och miljöprestanda överskuggar det offentliga samtalet och styr ibland politiken in på stickspår.

Men bilköparna i USA tycks tänka på ett annat sätt – att döma av de senaste rubrikerna om Volvos ägare:
Volvo bästa europé i USA (DN 28okt)
Amerikaner gillar Volvo och japaner (SvD & GP 28okt)

Scania går som tåget men hänger myndigheterna med?

Behovet av bättre kompetensförsörjning till Transportstyrelsen, Trafikverket och statliga regelmakare är nu akut, när lastbilarna snart kan köras som tåg på motorvägarna.

ABS-bromsar, antisladd, vintergrepp och skonsamma fronter för krockande personbilar. Allt det har Scania och Volvo Lastvagnar utvecklat och fått ut på marknaden utan att statliga bestämmelser och provmetoder har hängt med.

I stället har alla fabrikat dragits över en kam. Samhällsekonomiskt dålig teknik har fått konkurrensfördelar genom bättre förhållande mellan kostnad och nytta i företagsperspektiv. Samtidigt har bristerna i de sämre ekipagen dragit ned anseendet för alla efter olyckor och trafikstockningar.

Detta hämmar utvecklingen och kan göra att säkerhets- och miljömässigt utmärkta lösningar blir ekonomiskt omöjliga att få ut på marknaden.

Exempelvis måste den tågteknik, som Scania demonstrerar i videoinslaget ovan, stöttas av strikta regler för skillnaderna i bromsförmåga och avstånd mellan olika fordon i tåget. Det kan nog både Scania och Volvo hantera tekniskt.

Men den trafikpolitiska tankemodellen måste också beakta komplexiteten, så att erforderliga standarder tas fram. Annars kommer charlataner snabbt att kunna fördärva teknikens säkerhetsrykte.

Något liknande har redan inträffat när det gäller bestämmelserna för bromsar och vinterdäck. Där tycks myndigheterna ligga decennier efter branschen i fordonsdynamisk förståelse.  Se mina artiklar på Newsmill i ämnet.

Hackat lösenord? Nya länkar 1 november

Problemen med hackade lösenord för trafiken på internet handlar om säkerhet i betydelsen security.
Men är det trafiksäkerhet?

Tja, oavsett detta listar jag här länkar till de webbsidor, som bäst besvarar mina lekmannamässiga frågor om problemet.

En mer professionell syn på trafik(ant)säkerhet är ofta utgångspunkt för Bil-d-rullens artiklar, som ju fokuserar på vägtrafik och på den säkerhet som i engelskan benämns safety.

Men nu är jag ute på djupare vatten och ber vänligen om korrigeringar eller kompletteringar i kommentarsformuläret.
Inget lösenord behövs för att kommentera, förstås 😉

Listan fylls på uppåt med nyupptäckta* artiklar 

*Länkarna nedan de senast inlagda (1 nov)
Riksdagsledamots twitterkonto kapat (DN, SvD, GP 31 okt)

*4 länkar nedan inlagda 29okt
600.000 hackningar mot Facebook varje dygn (DN 29okt)
Många virusprogram ger dåligt skydd
(DN & SvD 29okt)
Göm inte lösenorden här (TechWorld 27okt)

*3 länkar nedan inlagda (kl.17 – 27okt) 
Petzäll-konto borta från Twitter – oklart varför
(SvD 08:39 – 27okt)
Världen är inte säker
(Eva Wieselgren bloggar hos GP – 26okt)

Testa lösenord (Post & TeleStyrelsen 865 tusen tester – 27okt)

*De 4 länkarna nedan inlagda kl.23:30 – 26 okt
Ytterligare 200 tusen hackade konton – TV4 Video (22:19 – 26okt)
Kan finnas stort mörkertal i lösenordshack (SvD 22:30 – 26okt)
Så skapar du bra lösenord (GP 22:29 – 26okt)
Hackerintrång polisanmält i fjol – utredning nedlagd (SVT 19:12 – 26okt)

Journalisternas IT-inkompetens ett direkt hot mot källskyddet
(Debatt på SVT 26okt – 20:45 med 40 kommentarer) *Inlagt kl.21
Mycket märkligt att Twitter inte agerar (SvD 19:11 – 26okt)
Här är alternativen till lösenord (SvD 17:24 – 26okt)
IT-säkerhet efter lösenordet (SVT 16:28 – 26okt)
Hackarna kan ha blivit hjältar (SvD 16:25 – 26okt)
Minnesmästaren ger tips om nya lösenord (SVT 14:36 – 26okt)
Ytterligare 57 sajter hackade – med sajtlista (SVT 14:10 – 26okt)
Vilket är det dummaste lösenord man kan välja? (SvD 13:52 – 26okt)
57 sajter hackade – 180 000 konton kan ha läckt (SvD 12:54 – 26okt)
Fler sajter hackade – med sajtlista (GP 09:22 – 26okt)
Lösenordsåtervinning en dödssynd (SVT 08:58 26okt)
Säkerhetsexpert: Alla måste genast ändra lösen (SvD 07:54 – 26okt)

Finns ditt lösenord i den hackade databasen  (DN 25okt)
– med länk till testformulär

Lösenord kom från jättehackning (DN 25okt)
Nätattackens historik 15aug-25okt (AB 25okt)

Kraschfilmer att lära av

Videoklipp med bilkrascher kan vara ett pedagogiskt hjälpmedel för den som vill lära sig fordonsdynamik och förstå varför bilförare tappar kontrollen över sitt fordon.

Därför samlar jag sådana filmklipp i spellistor på min YouTubekanal, speciellt i Vehicle crashes and accidents.

Ett av klippen innehåller drygt fem minuters bildsekvenser.
Det har nu visats ungefär 1½ miljon gånger:

En nyare film med högre upplösning visar mer fordonsdynamik:

Dessvärre tror många felaktigt att för hög fart “orsakar” alla olyckor. I flera rättsprocesser har förare dömts för att deras höga fart har fått bilen att sladda av vägen på insidan av en kurva.

För att få förståelse för bristerna i det resonemanget brukar jag visa bl.a. följande Porschekrasch, där alla bilar kör genom samma kurva ungefär lika fort – på gränsen till vad som är möjligt.

Den röd-svarta Porschen utsätts för yttre sidkrafter (från en annan bils front), som bakhjulen inte kan stå emot. Då sladdar den av banan på kurvans utsida.

Ingen av bilarna kan nå kurvans insida, om inte farten sänks långt under vad kurvan medger för en stabil bil. Då kan bilen ändå sladda likadant – av sig själv – exempelvis om (speciellt det kurvyttre) bakhjulet har för litet lufttryck.

Många sådana fordonsdynamiska problem har lösts med teknikutveckling och naturvetenskaplig forskning. Det ligger bakom de stora förbättringarna av både olycks- och skadeförebyggande säkerhet hos våra personbilar.

Men det finns förstås gränser för vad människokroppen kan klara av yttre och inre våld.

När brand uppstår hjälper inga skalskydd, deformationszoner, bälten eller krockkuddar. Se foton i DN från Indycarkraschen och TT-artikeln i GP och SvD.

GP:s första artikel hade rubriken Svårt skadad i Indycarcrash, men senare visade det sig att föraren i den explosivt brinnande bilen på DN:s bild, Dan Wheldon, dog av sina skador.

Extrem ishalka för alla om ingen har dubbdäck

Fartminskningen märks knappast när en bil panikbromsas på isig väg, som inte ruggats av däckdubbar. Det ser ibland ut som om bromsarna har slutat fungera.

Den ökade andelen odubbade (“dubbfria”) däck i trafiken förvärrar situationen jämfört med tidigare år. Det kan överrumpla flera trafikanter när frosten och isbarken plötsligt ligger där.

Utan dubbrivning kan väggreppet sjunka dramatiskt till så låga nivåer att man inte ens kan stå stilla om underlaget lutar. Förhållandena är då så extrema att normal fordonstrafik blir omöjlig. Det har is- och däckfysiken klargjort i decennier. Men sådana fakta ignoreras i de återkommande kampanjerna mot dubbdäck.

videon ovan är farterna så låga att det kanske ser lustigt ut. Inga frontalkrockar i landsvägsfart hotar heller. Men i stadstrafik utsätts även fotgängarna för risker genom övertron på bilars bromsförmåga.

Är det tillräckligt halt hjälper varken fyrhjulsdrift eller dubbfria vinterdäck.
Sök här på halka eller kolla videoklippen i min spellista Slippery – Halka.

Maktlös utan dubbdäck? Tja, kolla Expressens webb-TV 20 nov.

Fortsätt läsa “Extrem ishalka för alla om ingen har dubbdäck”