De vetenskapliga och ekonomiska grunderna för fartkamerorna på våra vägar ska granskas av forskare. Ett klassiskt utredarmisstag kan ha mörkats för att få miljarderna att rulla till ett svenskt börsföretag.
Förespråkarna har många gånger påstått offentligt att fartkamerorna räddar liv. Att de är i god tro framgår ibland av deras uppgift att kamerorna sätts upp där olycksfrekvensen har varit särskilt hög.
Och vips – sedan minskade olyckorna.
Men det skulle de göra ändå – utan fartkameror – eftersom olyckstalen varierar slumpmässigt. En ovanligt hög olycksfrekvens minskar och fortsätter sedan att pendla upp och ned. Statistikerna kallar det för regressionseffekt.
Upplev den praktiskt med övningen längst ned.