Experiment med fejkade namns effekt på karriären bekräftar att omedvetna fördomar påverkar våra professionella beslut. Det kan förklara varför en flykting dömdes för ett brott han saknade motiv för och som han var oskyldig till enligt trafiklagstiftningen.
Den 10 februari uppmärksammade DN namnets betydelse för karriären:
Lättare namn förbättrar karriärmöjligheterna
En av forskarna citeras av DN:s reporter Lasse Mannheimer:
– Det är viktigt att förstå de omedvetna fördomar som formar våra val och bedömningar av andra. En sådan förståelse kan hjälpa oss att undvika förutfattade meningar, vilket leder till en rättvisare och mer objektiv behandling av andra, säger Simon Laham.
Mannheimers artikel fick mig direkt att tänka på “Omar” och några andra bilförare med utländska namn, som svenska rättsväsendet har dömt som skyldiga till att ha krockat med ‘svenska’ bilister. Två exempel:
Omar i fängelse för krock med oupptäckt bekant
Mitt sakkunnigyttrande inför Göta hovrätt refererade till
haveriutredningen (6 sidor PDF) med 16 PowerPoint-bilderHD låter statlig okunnighet fria rattfyllerist för dödsolycka
Svea hovrätt hade då denna haveriutredning (9 sidor PDF)
Fler exempel kommer senare… Så skrev jag den 10 februari.
Den 14 februari publicerade DN en artikel som för tankarna åt samma håll:
Samma brott men en friades (DN 14feb, även på sid A12)
Här har två olika bilister överträtt fartgränsen på samma väg, E65 i Skåne, med några månaders mellanrum. DN uppger bådas namn och har dem i tidningen på bild bredvid varandra.Erik Adolfsson friades av domaren och slapp böter. Men föraren med det ‘osvenska’ namnet, Ayhan Osman, blev av med körkortet och därmed också jobbet.
Juridiska spetsfundigheter och en miss i lagstiftningen uppges som skäl till orättvisan av DN-skribenten och den intervjuade källan. Men likheten med Omars fall är slående, där man valde att blunda för fakta som helt borde ha friat Omar.
Diskrepansen mellan fortkörningsdomarna i Skåne uppmärksammades av Clarence Crafoord, jurist och vd för rättsorganisationen ‘Centrum för rättvisa’. Även om han har anat mönstret undviker han nog att offentligt föra fram lösa spekulationer om omedvetna fördomar i rättsväsendet.
Det är dock inte uteslutet att sådana fall finns bland dem Crafoord skrev om på DN Debatt dagen innan, 13feb:
”Man kan inte lita på JK i frågor om skadestånd”.