Flitig på Facebook? Då är du kanske narcissist, en hänsynslös egoist. Sådana fördomar mot enskilda kan gro i slagkraftiga forskningsreferat hos massmedia. Liknande utspel om autistiska ansiktsformer eller om språktest för 6-åringar påverkar också lärarnas situation.
Torsdagens artikel i DN om studien på 100 användare av Facebook levererar fler generaliseringar från forskning och enkäter om sociala medier. DN-artiklarna öppnar för övertolkningar – ungefär som i tidigare skriverier om tester på barn. Svaga statistiska gruppsamband mellan testvariabler och personliga egenheter beskrivs som om variablerna kan användas för att karakterisera enskilda individer.
TV-inslag HÄR från SVT-Play om nationellt prov för sexåringar
“Autism går att se på ansiktsformen”. Så lyder rubriken till en DN-artikel, som toppades på nätet under tisdagen. I den amerikanska källan dras långtgående slutsatser utifrån intervjuer med en forskare vid University of Missouri. Hon har jämfört olika ansiktsmått hos 64 autistiska pojkar med samma mått hos 41 pojkar utan diagnos.
En feltolkning eller forskarmiss kan anas bakom följande stycke i DN:s källa: