Så mäter du halka med stoppur

Varför krånglar tidningarna till det med ojämförbara bromssträckor i sina däcktester? Med ett stoppur kan man ju få fram skillnaderna mellan olika däck och väglag oavsett testfart. Kanske blixthalka då blir mer begriplig?
Uppdaterad 2017-12-23

videon ovan krävs ungefär 18 sekunder för att stanna från 61 kilometer i timmen (km/h). Bilen har odubbade vinterdäck och låsningsfria ABS-bromsar, som slamrar hörbart på videon. Prova så här hur det känns!

En halv minuts nödbromsning krävs för att stanna från 100

För varje sekunds bromsning minskar farten med ungefär 3,4 km/h. Det motsvarar en stopptid på 29 sekunder från 100 km/h.

Med såna mått kan vi enkelt jämföra bromsförmågan hos olika däck utan att krångla till det med bromssträckor. De ökar ju kvadratiskt med farten. I tabellen här intill har jag räknat om bromssträckorna från en svensk biltidnings två artiklar under hösten 2016.

Tabell över beräknade stopptider
Stopptider från 100km/h beräknade med bromssträckor för olika fartintervall enligt artiklar i två nummer av en svensk biltidning hösten 2016. Siffrorna inom parentes avser vinterdäck av europeisk typ där våtgrepp prioriteras högre än isgrepp. I övrigt testades åtta dubbfria och åtta dubbdäck. Däckfabrikatet med längst och kortast stopptid varierade med väglagskategori.
Olika fartintervall gör bromssträckorna ojämförbara

Där finns siffror för bromssträckor på olika underlag. Men resultaten är inte jämförbara mellan de olika däcken, eftersom bromssträckorna har mätts i fem olika fartintervall:

  • Med “dubbfria” däck på is och på snö från 20 till 5 km/h (kilometer per timme)
  • Med dubbade däck på is från 25 till 5 km/h
  • Med dubbade däck på snö från 35 till 5 km/h
  • Med “dubbfria” däck på barmark (både våt och torr? väg) från 100 till 5? km/h
  • Med dubbade däck på barmark (både våt och torr? väg) från 80 till 5 km/h

Tack vare detaljerade uppgifter i artikeln kan broms­sträckorna ‑ trots olika fartintervall – räknas om till jämförbara värden för fartminskning per sekund, friktionsutnyttjande eller g-tal. I tabellen ovan valde jag stopptiden från 100km/h för att med huvudräkning kunna få fram tiden för andra fartintervall i steg om 10km/h.

Likartade resultat på is med och utan dubbar framkom i de ovan (*) videofilmade experimenten, som vi i min forskargrupp rapporterade till Vägverket 1996. På polerad is är resultaten likartade än i dag. Utan dubbrivning får däckgummit nämligen ingen kontakt med den fasta isen.

Därför kan “dubbfria” däck kräva tio gånger längre bromstid på isgata jämfört med på torr barmark. Bra dubbning nästan halverar tiden på is utan att öka den på barmark.
På våt asfalt kan dubbarna faktiskt förbättra bromsförmågan. Teorin fick jag praktiskt illustrerad i den här tvärniten.

Vi redovisade bromsförmågan med retardationsmått (g-tal eller friktionskoefficienter), som i stort sett är oberoende av farten.
Retardationsvärdena fick vi enkelt fram från registreringar av tiden och fartminskningen när tesbilarna bromsades för fullt mellan fasta ljusridåer vid sidan om de tre banorna.

*Gratis rapport om testkörningar med 66 vanliga förare
Rapportens framsida
Rapportens framsida

Som tack för ditt intresse kan du gratis ladda ned en rapport på engelska om våra experiment i det så kallade Sälenprojektet.
Flera av de femton bilderna visar 
hur stora variationerna är mellan olika ekipage. 

Sextiosex vanliga förare (sportlovsturister i Sälen) satt bakom ratten i det vetenskapliga upplägget. Volvo bidrog med fem provbilar, flera däckfabrikanter försåg oss med ett tiotal däckuppsättningar och Rörbäcksnäs flygklubb lät oss på sitt flygfält skapa tre olika vinterväglag på parallella körbanor.
Den låsningsförhindrande ABS-funktionen hos bromsarna kopplades ur i varannan bromstest. 

Quiz ger mejlsvar med länk till rapport om Sälenprojektet

Via en enkel quiz om ishalka kan du få mejl med länk till rapporten.
Den visar hur vi mätte halka med elektroniska klockor.
 

För dig, som välvilligt lämnat din mejladress här den senaste tiden, ber jag om ursäkt. Du och kanske många med dig har troligen inte fått något automatiskt svar till din inbox med nedladdningslänk till rapporten ovan.
Programmet (MailIt) för insamling av mejladresser krånglade på flera sätt och jag har nu skaffat en ny molntjänst för quiz, beräkningsappar och enkäter. Den har också en så kallad autoresponder, som mejlar dig quiz-kommentarer och länk för nedladdning av rapporten. 

Senare kommer fler och kanske roligare quiz. Den första hade kluriga frågor om myndighetsmissar sedan övergången från vänster- till högertrafik, “Dagen H” den 3 september 1967: 

Hur många tankefel ser du?
Quiz om farliga missförstånd från säkerhetsmyndigheter

 

2 svar på ”Så mäter du halka med stoppur”

Dina insikter och konstruktiva förslag:

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.