Vilseledd av naiv Nollvision

Trafikens nollvision blundar för komplexa orsakssamband och låter olyckor ske. Det gäller bara att begränsa skadorna, så att dödstalen i statistiken hålls tillbaka. Nu ska självmord stoppas med samma skygglappar. I stället för analys av tankar, känslor och neuropsykiatriska processer hos suicidbenägna människor ska pengar spenderas på staket, tåg-airbags, “självmordssäkra avgasrör” och årliga uppfinnarpris. Det … Läs mer Vilseledd av naiv Nollvision

Mediavinklat gruppsamband slagträ mot individen?

Artikeln repeterad 25/1 apropå insiktsfull gestaltning i teatern Rain Man: SvD1&2, SVT: 

Flera studier av barns autism har nyligen presenterats i massmedia. Där kan lekmän feltolka statistiska gruppsamband som om de vore enkla orsakssamband på individnivå. Det underblåser fördomar och skapar nya problem.

I USA rapporteras (PDF, 4.4MB) en kraftig ökning av autism hos barn de senaste åren. Den illustrerade sammanfattningen från Centers for Disease Control and Prevention (CDC) 29 mars refereras av DN samma dag. Där betonas vikten av att tidigt identifiera barn som behöver stöd för sina autistiska besvär.

Läs merMediavinklat gruppsamband slagträ mot individen?

Fördomar gror i övertro på tester

Fortsättning 29 mars

Flitig på Facebook? Då är du kanske narcissist, en hänsynslös egoist. Sådana fördomar mot enskilda kan gro i slagkraftiga forskningsreferat hos massmedia. Liknande utspel om autistiska ansiktsformer eller om språktest för 6-åringar påverkar också lärarnas situation.

Torsdagens artikel i DN om studien på  100 användare av Facebook levererar fler generaliseringar från forskning och enkäter om sociala medier. DN-artiklarna öppnar för övertolkningar – ungefär som i tidigare skriverier om tester på barn. Svaga statistiska gruppsamband mellan testvariabler och personliga egenheter beskrivs som om variablerna kan användas för att karakterisera enskilda individer. 

TV-inslag HÄR från SVT-Play om nationellt prov för sexåringar

“Autism går att se på ansiktsformen”. Så lyder rubriken till en DN-artikel, som toppades på nätet under tisdagen. I den amerikanska källan dras långtgående slutsatser utifrån intervjuer med en forskare vid University of Missouri. Hon har jämfört olika ansiktsmått hos 64 autistiska pojkar med samma mått hos 41 pojkar utan diagnos.

En feltolkning eller forskarmiss kan anas bakom följande stycke i DN:s källa:

Läs merFördomar gror i övertro på tester

Här odlas 1800-talets syn på barnsängsfeber

Barnsängsfeber skylldes förr på psykisk labilitet. Det tog många kvinnors liv, innan mikroberna upptäcktes och höjde statusen på sjukhushygienen. Nutidens syn på olyckor är likartad. Förmenta experter vägrar erkänna samband mellan besvär och pisksnärtsvåld – whiplash, där kvinnor är särskilt utsatta.

Internationella kvinnodagen 8 mars

Dagens DN-reportage om dödsrisken för gravida kvinnor i Afghanistan tar upp två förklaringar, som principiellt gäller även för 1800-talets barnsängsfeber och för nutidens olyckor.

Okunskap och övertro på auktoriteter får oss att avstå från åtgärder, som skulle kunna stoppa fortsatt elände.

Fördomar om barnsängsfeber hos 1800-talets medicinska experter tog många kvinnors liv. Under mitten av 1800-talet upptäckte förlossningsläkaren Semmelweis ett mönster hos dödsfallen i barnsängsfeber. Han märkte att risken minskade drastiskt om de som haft lektion i obduktionssalen tvättade händerna innan de började arbetet på förlossningskliniken.

Men detta enkla råd nonchalerades på grund av akademisk prestige. Det tolkades som ett angrepp på både lärare och undervisning. Dödligheten på den aktuella avdelningen förblev hög. Först på 1890-talet förstod man varför Semmelweis’ erfarenhet borde fått råda. Då upptäcktes mikroorganismerna av Pasteur och likförgiftning fick en biologisk förklaring.

Sedan dess har sjukvården mognat både vetenskapligt och etiskt. Att forska med utgångspunkt från sin praktik har blivit naturligt för läkarna. Så borde det vara även i trafiksäkerhetsarbetet.

Utdrag från min artikel på DN Debatt 1995-08-02
Prestige kostar människoliv

Läs merHär odlas 1800-talets syn på barnsängsfeber