Statliga bluffar erkändes då – Här är årets aprilskämt

Statistikbluffen med fartkameror erkänns offentligt 🙂
Tyvärr har det ännu inte blivit mer än ett aprilskämt.
Lika illa är det med bluffen bakom den statliga klimatkampanjen. 

Bättre aprilskämt hos DN, GP och HD eller via DN, GP1GP2, HD, SvD, SVT1, SVT2

Men vad är det då med fartkamerorna och klimatkampanjen?
Är inte bluff ett onödigt starkt ord?

Tja, döm själv utifrån mina tidigare inlägg och dit länkade artiklar:

Läs merStatliga bluffar erkändes då – Här är årets aprilskämt

Mediavinklat gruppsamband slagträ mot individen?

Artikeln repeterad 25/1 apropå insiktsfull gestaltning i teatern Rain Man: SvD1&2, SVT: 

Flera studier av barns autism har nyligen presenterats i massmedia. Där kan lekmän feltolka statistiska gruppsamband som om de vore enkla orsakssamband på individnivå. Det underblåser fördomar och skapar nya problem.

I USA rapporteras (PDF, 4.4MB) en kraftig ökning av autism hos barn de senaste åren. Den illustrerade sammanfattningen från Centers for Disease Control and Prevention (CDC) 29 mars refereras av DN samma dag. Där betonas vikten av att tidigt identifiera barn som behöver stöd för sina autistiska besvär.

Läs merMediavinklat gruppsamband slagträ mot individen?

Fördomar gror i övertro på tester

Fortsättning 29 mars

Flitig på Facebook? Då är du kanske narcissist, en hänsynslös egoist. Sådana fördomar mot enskilda kan gro i slagkraftiga forskningsreferat hos massmedia. Liknande utspel om autistiska ansiktsformer eller om språktest för 6-åringar påverkar också lärarnas situation.

Torsdagens artikel i DN om studien på  100 användare av Facebook levererar fler generaliseringar från forskning och enkäter om sociala medier. DN-artiklarna öppnar för övertolkningar – ungefär som i tidigare skriverier om tester på barn. Svaga statistiska gruppsamband mellan testvariabler och personliga egenheter beskrivs som om variablerna kan användas för att karakterisera enskilda individer. 

TV-inslag HÄR från SVT-Play om nationellt prov för sexåringar

“Autism går att se på ansiktsformen”. Så lyder rubriken till en DN-artikel, som toppades på nätet under tisdagen. I den amerikanska källan dras långtgående slutsatser utifrån intervjuer med en forskare vid University of Missouri. Hon har jämfört olika ansiktsmått hos 64 autistiska pojkar med samma mått hos 41 pojkar utan diagnos.

En feltolkning eller forskarmiss kan anas bakom följande stycke i DN:s källa:

Läs merFördomar gror i övertro på tester

Ökar vinterdäck halkrisken? Teori och praktik

Att långtradare fastnar i halkan är lika naturligt som att en personbil slirar om den bogserar fler likadana bilar efter sig. Det tycks ansvariga myndigheter nu ha tagit till sig enligt dagens artikel på DN Debatt.  Men den enkät som ministern där aviserar kan leda in på andra villospår, som ignorerats förr.

När tunga fordon slirar skyller många på föraren och däcken. Man blundar då för att så liten del av tyngden belastar drivhjulen på lastbilar och bussar. Det påtalade jag för flera år sedan i ett remissvar till Vägverket i frågan.
Se min artikel som Newsmill publicerade 18/12 2009:
Inte förarfel när tunga fordon slirar

I dagens artikel på DN Debatt framhålls det tydligt av infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd:
“Inga vinterdäck i världen hjälper om lastbilar lastas fel”.

Men den enkät och analys som Trafikverket ska göra i vinter kan bli direkt vilseledande, om man upprepar samma epidemiologiska misstag, som norska forskare gjorde på 1970-talet. Eftersom man då missade att trafiken på halt väglag har en större andel dubbdäck, trodde forskarna att dubbdäcken ökade olycksrisken.

Läs merÖkar vinterdäck halkrisken? Teori och praktik