glashalt

Så känns ishalka med 5:10-metoden

av
Pointing at Volvo XC60 Dashboard With Queue Assist Functions
Så funkar 5:10-metoden: Bromsa lätt med konstant pedalkraft i 5 sekunder! Har farten då minskat med 10 km/h, så har det känts i kroppen som vid maximal nödbromsning på extremt hal is. Det motsvarar 700 meters bromssträcka i diagrammet över däcktesterna från 100 km/h till stopp.

Med 5:10-metoden på sommarväglag lär du enkelt kroppen hur det känns att bromsa på blixthalka. Då krävs 5 sekunders bromstid för att minska farten med 10 kilometer i timmen. Det bekräftas av däcktester i en svensk biltidning. Men onödigt krångel med bromssträckor förvirrar. 

Nu varnar SMHI och massmedia för svår halka med fina förklaringar av varför den uppstår. Samtidigt behöver vi som förare och trafikanter korrekta uppgifter om hur mycket halkan kan påverka bromsförmågan.

Blank is: 10-20 gånger längre bromssträcka & -tid

Bromssträckan och bromstiden förlängs till mellan tio och tjugo gånger på blank is jämfört med på barmark. Det framgår av rapporter från vetenskapliga körexperiment under 1990-talets andra hälft. En video därifrån visar hur det ser ut på ishalka med cirka tio gångers förlängning jämfört med bra sommardäck på sträv asfalt.

Tack vare en svensk biltidnings föredömligt detaljerade redovisning, kan siffrorna nu bekräftas med däcktester publicerade 2014, 2015 och 2016. Men skillnaderna mellan väglag framgår inte av artiklarnas bromssträckor, som uppmätts i lägre fart på is och snö än på barmark.

Bar Diagram Derived from Tire Test Article in Swedish motor magazine 2014
Bromssträckor från 100 km/h till stopp beräknade med data för olika fartintervall från artikel publicerad 2014 av en svensk biltidning. Du kan själv jämföra parvis de testade däckens bromsprestanda med flera mått (bromstider, g-tal, etc) i en molnbaserad app via stop.se.

Läs mer

Så bildas is på vägen

av

Vi har hört det förut i Trafikradion: “Halt blir det först i skugga, på broar och nära vattendrag.” Men varför? Här försöker jag enkelt förklara hur is bildas. 

Volvo på taket med framhjulsdrift och sämre dubbdäck bak. Ishalka i Linköping.
Volvo med framhjulsdrift sladdade mot mitträcket på kurvans insida. Det kan alltså inte ha gått särskilt fort. Ishalka i nedfarten till Tullbron i Linköping en morgon under omslag till mildare väder. Bilens däck diskuteras i en tidigare artikel med video.

Att en vägyta blir kallare i skuggan än i solen tänker du väl på när du kör i temperaturer nära noll grader. Och att luften är fuktigare nära vattendrag är kanske också självklart.

Men alla vet kanske inte att luftens osynliga vattenånga blir till vätska, om vägytan är tillräckligt kall. Är temperaturen under nollan, så omvandlas vattnet där sedan till is.

Läs mer

Ishalka: Tidslucka 10 procent av farten?

av

Att nödbromsa en bil till stopp kan ta 25 sekunder från 90 km/h med odubbade däck på ishalka. Skillnaderna i bromsningseffektivitet mellan olika fordon är då så stora, att tidsluckorna i sekunder kan behöva vara 5 à 10 procent av farten i km/h.

Erforderlig tidslucka vid kökörning för ett ekipage, som har sämre bromsförmåga än det framförvarande. Från rapport om normalförares bromsförmåga av Lennart Strandberg. Diagram med mätdata och ekvationer i flera rapporter till Vägverket - bl.a. 1995 för ett anslag från Skyltfonden 1995. Erforderlig tidslucka vid körning i kolonn för ett ekipage,
som har sämre bromsförmåga än det framförvarande. Från rapport till Vägverket 1995.

Så här års uppmanas vi bilister att hålla avstånden speciellt när halka förväntas. Men någon tumregel för hur långt avståndet ska vara meddelas sällan. Ibland nämns dock tresekundersregeln som om den gällde för alla väglag och hastigheter. Det gör den inte.

Läs mer

Mät dubbutsticket! Idé belönas? Hjulkalendern 12

av

På polerad is kan däckdubbar drastiskt öka väggreppet. Men dubbstiften måste sticka ut tillräckligt från slitbanans gummi för att kunna tränga ned i isen. Här har några tiondels millimeter stor betydelse. Därför behövs bra mätmetoder.

Haveriutredarbil (gasdriven äldre V70) hos STOP uppställd för skifte till dubbade vinterhjul.
Mitt företags gamla trotjänare uppställd för skifte till vinterhjul med begagnade Nokian Hakka 7 dubbdäck. Men först kollade jag dubbutsticken – även på Labb-Volvons nya Hakka 8 som står framför V70-hjulen på bilden.
Nytt dubbdäck Nokian Hakka 8 för Volvo XC60 framför två begagnade Hakka 7 för V70.
Nytt Nokian Hakka 8 för Volvo XC60 framför två begagnade Hakka 7 för V70. Mönsterdjupet i millimeter stansas av Nokian. Dubbutstickets variation i tiondels millimeter är svårare att uppskatta.

I forskning och utveckling kan vi ta tid på oss och kolla en dubb åt gången med mätklocka graderad i hundradels millimeter. Så har vi sett att omkring en millimeters skillnad i medelutstick mellan fram- och bakhjul kan förvandla förutsägbar körning på is till ett  hasardspel, åtminstone om bilen saknar väl fungerande antisladd (utan dubb funkar inte antisladd).

I den andra änden av precisionsskalan finns exempelvis de situationer när jag ska sätta mig i en bil för att åka eller köra på isig väg enbart någon enstaka gång. Får jag skjuts är det tveksamt om jag ens tittar på däcken. Det kan uppfattas negativt av bilens förare.

Men däremellan behöver olika aktörer metoder som snabbt ger besked exempelvis om:

Läs mer