Dödskraschen 22 juli på Kuba antogs vara avsiktlig. Det kan prövas med haveridynamiska analyser. Så visade jag i domstol hur en kvinna kunde misshandlas med bil. Jämförelser med fallet Thomas Quick illustrerar kriminalteknikens betydelse.
Riksdagsbeslutet om Nollvisionen utgår från att fartgränser, nykterhet och skadeförebyggande teknik ska tillåta olyckor, utan att någon skadas svårt. Samma okunnighet skymtar i många artiklar om haverier – även med tåg, båt och flyg.
Exempel i webb-TV ovan: Sportbil i kortege rände in i folkmassa.
Artiklar om hur enskilda människor dödas i trafiken berör oss mer än den onyanserade statistiken. Detaljer i massmedia kan lyfta fram lömska fenomen och faror, som inte alla känner till – exempelvis hur gaspedalen kan fastna (30/6: GP, 4/7: ABDNGP).
Regnvarningen från SMHI (DN, GP) aktualiserar ett annat problem, som illustrerades av ett foto i Expressen. Den kraschade bilen ser där ut att ha bättre däck fram än bak och kan ha råkat ut för vattenplaning enbart på bakhjulen.
Artiklar om hur enskilda människor dödas i trafiken berör oss mer än den onyanserade statistiken. Även om fakta är ofullständiga, så kan detaljer i massmedia avslöja lömska fenomen och faror, som få känner till.
Sådana haveridynamiska problem saknas i det offentliga samtalet om olycks- och skadeorsaker.
Det krävs dock kritiska analyser och nya hypoteser om effektiv prevention för att fördjupa förståelsen och hjälpa enskilda människor att undvika bli en siffra i statistiken. Annars leder inte heller massmedias enkla beskrivningar av krascher till att mönstren upptäcks.