I september levereras den – en välutrustad Volvo XC60, där du kan få uppleva och förstå hur de senaste säkerhetssystemen fungerar. I broms- och svänglaborationer jämförs de åkandes sinnesintryck med G-krafterna från mätinstrument i bilen.
Det är ett par detaljer i planerna för “Labb-Volvon”, som jag beställde i juni till mitt företags kommande verksamhet. Några av säkerhetsfunktionerna har jag berättat om i tidigare inlägg, exempelvis med etiketten Driver Support.
Ordern står ännu i kö för att laborationsbilen ska börja tillverkas vid Volvos fabrik i Gent.
Så här ser specifikationen ut i översiktlig form:
“Labb-Volvo” hos stop.se för att praktiskt förklara G-krafter och 2015 års säkerhetsutrustning i Volvos olika modeller. Laborationer och seminarier anpassas till uppdragsgivarens behov. Där kan också vetenskapligt baserade utvecklingsprojekt skisseras – för kontakt med lämplig högskola.
Med antisladdsystemen har bilindustrin hjälpt oss undvika livsfarliga sladdolyckor. Men alla vet inte hur de fungerar. Så kraschade en lätt driftande Porsche när föraren gasade i panik utan att styra dit bilen skulle.
Som sakkunnig i åtföljande försäkringstvist fick jag ännu en bekräftelse på problemet.
Antisladdsystemen hjälper föraren att komma dit styrhjulen pekar. Om bilen börjar svänga på annat sätt än föraren beordrar med ratten, så ingriper systemet genom att bromsa enstaka hjul tills ordningen är återställd.
Det här kan ske så snabbt att den begynnande sladden aldrig hinner utvecklas till någon märkbar girrörelse hos bilen. Däremot kan slamret från bromssystemet och blinkande varningslampor tala om att man kör nära gränsen för vad däcken och naturlagarna medger.
Videon nedan visar hur antisladdsystemet arbetar. När bakvagnen sladdar och bilen girar ur kurs bromsas enbart ett framhjul. Där finns också en situation när föraren vill minska stabiliteten för att få bilen att ta styrning och gira till en ny kurs. Då bromsas ena bakhjulet.
Men videon förklarar inte varför antisladdsystemet häver bakvagnssladden (överstyrningen) med framhjulets bromsar medan framhjulsplogningen (understyrningen) avbryts med bakhjulsbromsning.
Den som har roat sig med handbromsvändning är nog med på noterna rent praktiskt och vill kanske inte veta mer om den bakomliggande teorin. Men har du köpt resonemanget om friktionscirkeln i Hjulkalendern 19, så är det bara att utöka analysen från den nedre figuren i Hjulkalendern 21 och lägga till individuell bromsning med ABS enligt Hjulkalendern 22.
Då lärde jag mig den hårda vägen hur antispinn försämrar stabiliteten i framhjulsdrivna bilar. Det var under 1990-talet på Hemsjöns is i körtester med en fullutrustad och instrumenterad Saab 9000.
Byte av förare i en Saab 9000 vid däcktester på is 1992. Det kanske ser ut på bilden som om jag morrande över antispinn lämnar bilen efter den misslyckade sladdprovokationen. Men det här var vid ett annat tillfälle.
Som körsäkerhetsforskare och gammal tävlingsförare ser jag min bil inte bara som ett roligt fortskaffningsmedel. Den fungerar också som idéspruta och laboratorium. Mina bilköp föregås därför ibland av en intensiv jakt på uppgifter. Den blev ovanligt omtumlande. [Ett år senare beställde jag i stället enny XC60]
Våra forskarvisioner från förra decenniet om förarstöd med radar och autobroms har Volvo nu realiserat i en miljon bilar.
En sådan, som körts av en Volvoanställd, tyckte jag passade utmärkt för att uppgradera mät- och testbilparken i mitt företag, STOP.
Läs här varför jag hoppade av. Men kolla först den rikliga utrustningen i den av AFV gaskonverterade V70:an hos Upplands Motor i Akalla, som jag behövde och ville ha:
Beskrivning 2013-07-11 av salubil V70 metangas/bensin 2010 med Driver Support och annan utrustning, som jag behövde.
