Saab-krascher och racesegrar till forskning

Med några foton på team Strandbergs tävlingsutrustade Saab Sport vill jag här hylla den konstruktion som skyddat mig i flera volter, medfört ett antal segrar på isbana och givit erfarenheter för min forskning senare i livet.  Den bildserie, som togs av Expressens fotograf på Ring Knutstorp, visar hur väl Saab skyddade sina åkande redan på … Läs mer

Farliga råd om halkkörning

I vinterstormar och halka måste körsättet anpassas till fordonets  konstruktion. På moddiga vägar med snö- och slasksträngar kan det vara livsfarligt att släppa gasen eller frikoppla och “köra försiktigt”, om bilen är framhjulsdriven.

Sådana råd ges från olika håll, trots att de flesta bilar nu är framhjulsdrivna.

Hur orubbligt förankrade dessa råd kan bli i medvetandet illustreras klockrent av den första kommentaren nedan. Där tycks signaturen “peter” skriva i affekt utan att bry sig om vad som står här och på länkade sidor.
Vem
jag är förefaller vara viktigare att döma av slutraden i kommentaren. Men inte heller där har “peter” brytt sig om att klicka fram fakta på nätet om min personliga bakgrund.

Den innefattar decenniers forskning med körexperiment på is och naturvetenskaplig analys av mina praktiska erfarenheter som tävlingsförare i svenska eliten på isbana.
Där körde jag både fram- och bakhjulsdrivna bilar (BMC Cooper med plastkaross och Saab Sport respektive Lotus Elan och Volvo).
Foton finns i mitt album Speed på Facebook.

Anta att du kopplar ur eller lättar på gasen så att bilen rullar utan drivkraft eller motorbroms. Då kan drivhjulens väggrepp utnyttjas maximalt i sidled.

Det stabiliserar bilen – om drivhjulen sitter bak. Sidkrafterna från vägen rätar upp bilen, så att nosen pekar i tyngdpunktens rörelseriktning – ungefär som en vindflöjel ställer in sig.

Men om bilen är framhjulsdriven blir det tvärtom. När framhjulen ger större vridande moment än bakhjulen, så får bilen sladd och svänger runt – om inte föraren styr emot snabbt och precist.
Har du försökt hålla en vindflöjel bakvänd?

Det här förklarar jag mer ingående under uppslagsordet kursstabilitet i Nationalencyklopedin. Det finns också ett mer utförligt resonemang till bilden här intill på sidan Därför sladdar vissa bilar.

Läs mer

Omodern säkerhetsteknik i bussar

Medan säkerhetstekniskt förarstöd gör personbilar attraktiva på marknaden, saknas sådant efterfrågetryck för bussar. När något har gått snett skuldbeläggs ofta föraren eller någon annan inblandad trafikant.

Bromsspår från buss som körde ihjäl mopedist. Inga spår syns från framhjulen, trots att de bör blockera först – både för kortare bromssträcka och av stabilitetsskäl. Bussens bromsförmåga var alltså  nedsatt. Det insåg man ej i haveriutredningen. Därför restes inga krav på att bussföretaget skulle förbättra underhåll och kontroll av bromsarna. Då (1998) fanns låsningsfria ABS-bromsar på marknaden, men den här bussen saknade sådana ‘moderniteter’. Fler foton och fakta finns via stop.se/utred/ *

Läs mer

Så hände 82 dödsolyckor vid övergångsställen

Fotgängare blir påkörda vid övergångsställen enligt mönster som återkommer gång på gång. Tempot är högt och informationsflödet är bländande – med små marginaler mot livsfarliga missförstånd. Kunskap om återkommande störningar behövs för kostnadseffektiva motåtgärder som hjälper både bilförare och gående att undvika de vanligaste misstagen. Insikter om händelseförloppen kan föda idéer om enkla och billiga … Läs mer