Farliga råd om halkkörning

I vinterstormar och halka måste körsättet anpassas till fordonets  konstruktion. På moddiga vägar med snö- och slasksträngar kan det vara livsfarligt att släppa gasen eller frikoppla och “köra försiktigt”, om bilen är framhjulsdriven.

Sådana råd ges från olika håll, trots att de flesta bilar nu är framhjulsdrivna.

Hur orubbligt förankrade dessa råd kan bli i medvetandet illustreras klockrent av den första kommentaren nedan. Där tycks signaturen “peter” skriva i affekt utan att bry sig om vad som står här och på länkade sidor.
Vem
jag är förefaller vara viktigare att döma av slutraden i kommentaren. Men inte heller där har “peter” brytt sig om att klicka fram fakta på nätet om min personliga bakgrund.

Den innefattar decenniers forskning med körexperiment på is och naturvetenskaplig analys av mina praktiska erfarenheter som tävlingsförare i svenska eliten på isbana.
Där körde jag både fram- och bakhjulsdrivna bilar (BMC Cooper med plastkaross och Saab Sport respektive Lotus Elan och Volvo).
Foton finns i mitt album Speed på Facebook.

Anta att du kopplar ur eller lättar på gasen så att bilen rullar utan drivkraft eller motorbroms. Då kan drivhjulens väggrepp utnyttjas maximalt i sidled.

Det stabiliserar bilen – om drivhjulen sitter bak. Sidkrafterna från vägen rätar upp bilen, så att nosen pekar i tyngdpunktens rörelseriktning – ungefär som en vindflöjel ställer in sig.

Men om bilen är framhjulsdriven blir det tvärtom. När framhjulen ger större vridande moment än bakhjulen, så får bilen sladd och svänger runt – om inte föraren styr emot snabbt och precist.
Har du försökt hålla en vindflöjel bakvänd?

Det här förklarar jag mer ingående under uppslagsordet kursstabilitet i Nationalencyklopedin. Det finns också ett mer utförligt resonemang till bilden här intill på sidan Därför sladdar vissa bilar.

Grafisk illustration av sladd
Yttre sidkrafter (S) från vägen på däcken sammanlagda i en resultant (F). Om sidgreppet bak är för litet, kommer F att angripa framför tyngdpunkten och ge ett girmoment som successivt ökar avdriften, så att fordonet blir instabilt.

Där framgår kanske varför man bör vara skeptisk till patentmediciner som exempelvis att omedelbart frikoppla vid sladd och inte lita på tresekundersregeln vid vinterväglag.

Olycksförlopp är komplexa och kan inte förebyggas enbart med enkla kampanjer och förnumstiga råd, som drar alla typer av bilar och säkerhetssystem över en kam. Exempel finns bland mina artiklar på Newsmill.

Ytterligare ett problem med snömodd och slask är att framhjulen inte hjälper bakhjulen att få kontakt med fast underlag på samma sätt som i vattensamlingar. Moddplaningens fysik skiljer sig från vattenplaningens och den är inte lika fartberoende.

Moddplaning och sladd kan alltså inträffa även i låg fart, om moddens viskositet är hög.

Kör du dessutom med odubbade däck så kan du bara hoppas att det inte är is under modden. Då är det för sent att inse okunnigheten bakom de återkommande kampanjerna mot dubbdäck. Deras märkliga argumentation kommenteras i några andra inlägg om dubb.

Att vara trygg med ny teknik är nog OK, men utan tillräckligt väggrepp hjälper varken antisladdsystem eller förarskicklighet. Då blir även bilmärkenas toppar till floppar.

Exempel på massmedial info om halka och besvärligt väder:

Juldagen söndag 25 december 2011
Bil voltade vid Angeredsbron i svår halka (GP 00:06)
Julvädret: Från smultron till storm (GP 00:16)
Som halka när det blåser:
Video med bil som sladdar och voltar av fartvinden
SMHI varnar klass 2 för stormen Dagmar (DN 08:46)
SMHI: låt bilfärden vänta! (GP 15:32)
Julstormen stoppar nattågen (GP, DN, SvD, SVT)

Julafton lördag 24 december 2011
Hala vägbanor i lugn jultrafik (GP kl.19:25)
Fem till sjukhus efter krock i svår halka (SvD 19:35)
Risk för blixthalka i södra Sverige (GP)

Fredag 23 december
Varning för halka i jultrafiken (SvD, DN, GP uppdateras)
Risken stor för trafikolyckor (SVT med fartkameramyt)
Stor risk för halka i jultrafiken (SVT 15:17)
31-årig man död i krock med lastbil
(Expressen 16:24, GP, SvD) sök här på lastbil
Polisen: “Vägen en isbana” (SVT 16:26)
De farligaste vägarna (SVT 18:22)
Lugn inledning i jultrafiken (DN 21:29, SVT -24:03)

Torsdag 22 december 2011 (111222)
Här får man en vit jul (Expressen kl.00:02)
Halka på julaftonsmorgonen (DN 10:29)
Halkkaoset slår till före julafton (SvD 14:02, Expressen)
Varning för ishalka i jul (GP 19:16)
Varning för halka i jul (SvD 20:26)

Onsdag 21 december 2011
Mycket halt på vägarna på julafton (SVT 13:37)
Här står polisen i jultrafiken
(SVT 18:43)

Måndag 19 december 2011
Riskfylld jul i trafiken (DN kl.12:02)
Vit jul – i halva landet (SVT 16:49)
Halt väglag kring Uppsala (DN 23:01)

Söndag 18 december
Kan bli svårt att köra (Expressen kl.09:25)
SMHI varnar för väder (DN 07:41)
SMHI varnar för snö (DN 06:30, GP 08:56)

Lördag 17 december
SMHI varnar för trafiksvårigheter (DN kl.23:06)
Höstvädret fortsätter (SvD kl.22:05)
Halkvarning för lördagsnatten (GP 17dec)
Snö väntas framåt kvällen (SVT 18:46)
Här blir det en snörik jul (SVT 16:59)

SMHI:s 10-dygnsprognos (DN kl.08:05 lördag 17dec)

 

8 svar på ”Farliga råd om halkkörning”

  1. Nejdå, Pernilla, ingen fråga är dum. Här hjälper det mig att upptäcka oklarheter.
    Bättre fråga och kanske avslöja att man är okunnig än att vara tyst och förbli det.

    Du undrar vad jag menar med att “koppla ur.” Andra uttryck för samma aktivitet är “frikoppla” eller “trampa ned kopplingspedalen” – den längst till vänster på den här bilden.

  2. Tack, Timothy, för din spontana reaktion! Jag tror att den är representativ för många snabbläsare. Men om du kan ta dig tid till att studera de länkade sidorna, kanske frågan *varför* leder till en egen förståelse för fenomenens komplexitet.

    Vill du verkligen bara ha nya rekommendationer om *hur* man ska bete sig?
    Utan reflekterade kunskaper om de bakomliggande motiven, ger sådana ‘patentmediciner’ ett felaktigt – och ibland livsfarligt – intryck av allmängiltighet.

  3. Som sammanfattande artikel med länkar till mera info, så saknar den praktiska råd för hur man skall bete sig med olika bilar på olika underlag.
    Det är väl gott och väl att beskriva alla problem och kritisera olika klassiska råd, men om det inte resulterar i nya rekommendationer så blir det hela bara nån slags uppvisning?

  4. Tack, alla, för engagerade kommentarer och till Förstikön för vänliga ord!

    Den snabba och spontana reaktionen från peter fick mig att lägga till en ruta i början av artikeltexten.

    Jo, peter har rätt i att framhjulsspinn minskar bilens styrbarhet. Och med peters snabba respons (45minuter efter min publicering av den första versionen) kan man inte begära att peter skulle hinna följa länkarna i figurrutan – bl.a. till min artikel kursstabilitet i Nationalencyklopedin.
    Där klargör jag motsättningen mellan styrbarhet och stabilitet.

    Även Anders vill jag ge rätt i motviljan mot urkoppling. Det minskar förarens kontroll över bilen. Dessutom har driv- och motorbromskrafterna enbart en sekundär effekt på girmomentet, som domineras av sidkrafterna på däcken.

    Själv har jag en enda gång känt mig tvingad att frikoppla en bakhjulsdriven bil. I en motorstark Lotus Elan med breda däck på snömodd lyckades jag inte häva retursladdarna i en lång nedförsbacke. Då fick jag tillbaka sidgreppet på bakhjulen genom att trycka ned kopplingen och släppa gaspedalen.

    Frikoppling må vara OK även i framhjulsdrivna bilar, när man väl har hävt bakvagnssladden med snabba precisa rattrörelser. Men att börja dribbla med kopplingspedalen när framhjulen pekar rakt framåt – det är både distraherande och sladdförvärrande.

    Den här – för mig insiktsskapande – dialogen med Bildrullens läsare illustrerar bilfysikens komplexitet.

    Alla förare “vet” väl hur man ska köra bil. Men ska missförstånd och felaktiga generaliseringar undvikas måste man hålla sig till vedertagna begrepp inom fysik, teknik och naturvetenskap, när man överför sina erfarenheter till nya körsituationer eller till andra människor.

    Den som ogillar eller har tröttnat på mina webbsidor i ämnet kanske kan få en bättre bild av bil- och haveridynamikens komplexitet genom föreläsningsnoterna till en kurs i fordonsdynamik som ges av Jan Åslund vid mitt hemuniversitets avdelning för fordonssystem. Kolla åtminstone föreläsningen om antisladd.

  5. Bara dåliga förare får sladd!!
    På bra bakhjulsdrivna fordon (fordon med rätt balans och inga felkonstruerade skräp fordon) är det bara att gasa o styra upp så rätar de upp sig och vill man kan man köra på “ställ” (sladd) hur länge som helst..
    På framhjulsdrivna fordon är det bara o gasa på om bakvagnen släpper, om framvagnen släpper brukar det funka med att pumpa på gasen så man får tillbaka grepp o styrförmåga..
    Dock krävs det för att kunna köra säkert ordentliga däck med dubb, annars får man köra grymt lugnt!!

    Koppla ur hjälper inte!! Oftast fortsätter sladden tills man ligger i diket om man nu inte kör tok sakta (gång fart)!!

    Oftast om framvagnen släpper beror detta på kass hjulinställning eller dåliga fjädrar stötdämpare!!

  6. Kan bara instämma i bloggarens kommentar om Peter. Jag kör själv på odubbat eftersom jag åker ned till kontinenten omkring en gång per månad året runt. Slutsatsen för mig är att sänka farten och i förekommande fall undvika de vägar där “Pelle i botten” ligger och pressar. Hellre svensk landsväg i 80 knyck än E4:an i 120 med stressade dumskallar på en billängds avstånd bakom mig.

  7. Det är totalt fel i artikeln! Om man inte lättar på gasen eller kopplar ur börjar framhjulen att spinna och man förlorar styrförmågan. Svänger vägen då åker man av. Enda sättet att återfå väggrepp och stabilitet är att lätta på gasen eller koppla ur. Kopplar man ur kan bilen ALDRIG snurra runt om man inte redan är påväg bakofram förstås, men då är det så dags… Artikelförfattaren har nog aldrig kört bil när det är halt.

Dina insikter och konstruktiva förslag:

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.