Fascinerande och allmänbildande bilder från Google-bilens resa runt jorden kan beskådas här.
Snart* kan glasögon från Google direkt filma det du ser. Vilken bildrulle blir då bäst?
Bakgrunden till bilderna från jorden runt med Google beskrivs här av DN.
På Bildrullen är fler ord överflödiga.
Men kolla gärna bil-drullarna och annat som rullar på min YouTube-kanal.
Den näst populäraste videon här ovan hade i februari 2012 visats drygt 90 tusen gånger. Där får den gotländska uppfinningen, Skidcar, torr asfalt att verka som is.
Lagen om vinterdäck på drivhjulen skulle hjälpa mot slirande och sladdande tunga fordon. Men på ishalka finns inga däck som ger tillräckligt väggrepp för drivande eller styrande hjul, när de belastas med bara några procent av hela ekipagets tyngd.
Problemet med slirande långtradare i uppförsbackar blir kanske något mindre med en sådan lag. Men ett enkelt räkneexempel visar att krav på lastfördelningen är viktigare.
Fotot var vinjett till några beräkningsuppgifter för min tentamen i Farkostteknik vid Linköpings universitets civilingenjörsprogram. Utifrån olika lastfördelningar skulle studenterna beräkna den största möjliga vinkeln för ett motlut, som drivhjulen klarade utan att slira – med en ‘friktionskoefficient’ motsvarande strävt vinterväglag och bra vinterdäck. Många studenter trodde de hade räknat fel, eftersom vinklarna blev så små – speciellt när bilen var olastad. Men när enbart en axel av sex ska driva fordonet blir det tidigt problem, även om alla axlar är maximalt belastade. Beräkningsuppgiften avsåg en annan typ av fordonskombination än den på bilden.
En rad av olyckor kan visa hur naturlagarna mörkas i krocktesternas “säkrast i sin klass”. Fysikens impulslag och människokroppens biomekanik har inga åtskilda klasser.
Även om bilindustrin lyckats få ned dödstalen med förfinad teknik, har teststandarder med onödigt hög fart tvingat fram hårdare bilar. Det ökar risken för whiplashrelaterade och andra inre skador oavsett bilens storlek.
Smart (hitre bilen) är nyare med bättre placering i den schabloniserade säkerhetsrankingen än den här Mercedes-bilen (bortre). Båda tillverkas i samma koncern. Men hur är det med den verkliga risken för personskador vid en krock?
Men ju mindre bil desto större blir rörelsen för kroppens inre organ vid en krock. Halveras deformationszonens längd så blir g-krafterna minst dubbelt så stora – oavsett krockkuddar, bältessträckare och andra finesser.
Om vi dessutom sitter i en bil som frontalkrockar med ett mycket tyngre fordon, så blir hastighetsförändringen och skaderisken nästan som att köra in i en bergvägg med fordonens sammanlagda fart. De som då åker i det tyngre fordonet utsätts bara för en måttlig stöt.
När sikten på motorväg plötsligt blir sämre, bromsar många och minskar farten. Men det varierar när och hur mycket man bromsar. Det leder till nödsituationer när väggreppet inte räcker till för att undvika sladdar och seriekrockar.
Vinterns masskrascher i England och i USA skedde när fyrverkeri och brandrök minskade sikten nästan till noll. Då var det barmark med gott väggrepp.
