Snöhalka

Så mäter du halka med stoppur

av

Varför krånglar tidningarna till det med ojämförbara bromssträckor i sina däcktester? Med ett stoppur kan man ju få fram skillnaderna mellan olika däck och väglag oavsett testfart. Kanske blixthalka då blir mer begriplig?
Uppdaterad 2017-12-23

På videon ovan krävs ungefär 18 sekunder för att stanna från 61 kilometer i timmen (km/h). Bilen har odubbade vinterdäck och låsningsfria ABS-bromsar, som slamrar hörbart på videon. Prova så här hur det känns!

En halv minuts nödbromsning krävs för att stanna från 100

För varje sekunds bromsning minskar farten med ungefär 3,4 km/h. Det motsvarar en stopptid på 29 sekunder från 100 km/h.

Med såna mått kan vi enkelt jämföra bromsförmågan hos olika däck utan att krångla till det med bromssträckor. De ökar ju kvadratiskt med farten. I tabellen här intill har jag räknat om bromssträckorna från en svensk biltidnings två artiklar under hösten 2016.

Tabell över beräknade stopptider
Stopptider från 100km/h beräknade med bromssträckor för olika fartintervall enligt artiklar i två nummer av en svensk biltidning hösten 2016. Siffrorna inom parentes avser vinterdäck av europeisk typ där våtgrepp prioriteras högre än isgrepp. I övrigt testades åtta dubbfria och åtta dubbdäck. Däckfabrikatet med längst och kortast stopptid varierade med väglagskategori.
Olika fartintervall gör bromssträckorna ojämförbara

Där finns siffror för bromssträckor på olika underlag. Men resultaten är inte jämförbara mellan de olika däcken, eftersom bromssträckorna har mätts i fem olika fartintervall:

Läs mer

Svårare gå än köra bil på ishalka?

av

På skrovlig is kan ytans lutning få gående och cyklister på fall. I bilen har vi inte det problemet. Våra gångexperiment visade att en decimeters glidning räcker för att falla. En gammal video därifrån tål att skrattas åt.

Krafter som verkar på en gåendes skosula från ett lutande isunderlag.
När isen håller, räcker normalkraften (N) för att bära upp tyngden (mg). Men om isen lutar (vinkeln v), krävs också en friktionskraft (F) för att inte sulan ska glida undan. Är greppet otillräckligt förlorar den gående eller stående balansen. Tvåhjulingar kan få liknande problem även på sommarväglag.

I slänter och lutningar med vinterväglag är det nog uppenbart att halkan måste bekämpas för att fotgängare och fordon ska kunna ta sig fram.

Men gående och cyklister måste också hålla balansen. En decimeterlång glidsträcka är tillräcklig för att en ung frisk person ska falla vid normal gång enligt våra laboratorieexperiment. Se artiklarna i Ergonomics och Biomechanics.

Att gå på ett buckligt isunderlag utan broddar kan vara omöjligt utan att halka. De lokala lutningarna behöver inte vara större än någon procent för att en odubbad sula ska börja glida.

Särskilt lurigt är det om det halkskyddande gruset har smält ned under ytan i den genomskinliga isen som på videon nedan.

Läs mer

Isvinkeln som får gående på fall

av

Isiga gångvägar kan grusas. Men är de ojämna, hamnar gruset i groparnas botten. På lutningarna ovanför krävs dessutom bättre grepp än på horisontellt underlag för att inte foten ska glida undan.

Videolänkar i fotnot 5 februari

Krafter som verkar på en gåendes skosula från ett lutande isunderlag.
Bilden ovan med kraftvektorer inlagd 151023 från Hjulkalendern 2014, lucka 15. När isen håller, räcker normalkraften (N) för att bära upp tyngden (mg). Men om isen lutar (vinkeln v), krävs också en friktionskraft (F) för att inte sulan ska glida undan. Är greppet otillräckligt förlorar den gående eller stående balansen. Tvåhjulingar kan få liknande problem även på sommarväglag.
Gående person sätter ned en fot på isigt och ojämnt underlag
Grusningen ligger inte kvar i slänterna. Ändå krävs där extra gott grepp för att hålla emot den del av tyngdkraften som verkar nedåt i släntytan.

Läs mer

Farligt att då “köra försiktigt”

av

Blixthalka och moddplaning överrumplar både gående och bilister. Men förstår du den bakomliggande fysiken, så kan du lättare parera faran.

Bil på taket i snöigt dike med bärgare på vägen
Bakhjulsdriven bil blev instabil i uppförsbacke med svårupptäckt ishalka efter mildväder i Dalafjällen. Inga personskador, eftersom ingen mötande kom då.

Halkan var nog värre än på bilden ovan, när Helenas bil krossades av tåget. Men om det blåser hårt räcker inte väggreppet ens vid normalt vinterväglag för att hålla kursen (GP). Då kan också lastfördelningen bli avgörande för stabiliteten:
Stormvideo: Bil voltar av fartvinden därför att …

Läs mer