Är datorspel en pedagogisk Noaks Ark för erfarenhetsbaserade insikter, som dagens unga generation kan förädla? Den möjligheten blev jag medveten om tack vare söndagens artikel på DN Debatt.
– Varför blir barn så intresserade av datorspel att det går ut över deras sömnbehov eller läxor?
Det borde de som fördömer datorspelandet ta reda på skriver Daniel Kardefelt-Winther* på DN Debatt 2012-03-04.
Kan datorspelande skapa insikt om haveridynamikens komplexitet? Exempelvis om allt som kan få bilar att sladda av vägen på en kurvas insida. Här räcker det inte med traditionella förmaningar om att köra sakta.
Polisen ska fokusera på det man kan bäst. Men man når inte upp till sin potential i haveriutredning och trafikövervakning. Den nuvarande bristen på relevans äventyrar både polisens anseende och den enskildes trygghet.
Apropå ledaren i DN om Försvarets och Polisens “effektivitet” – oavsett relevans: Svenska språket har bara ett ord, medan engelskan skiljer mellan effective och efficient.
Gamla strategier behöver ersättas och kompletteras med vetenskaplig hypotesbildning. Det ses här i olika perspektiv.
Polisen har utmärkta förutsättningar att lyfta skadepreventionen över den förlegade syn på olycksorsaker, som tycks dominera hos andra myndigheter.
Situationsbild från krockplats i Linköping. Polisen har möjlighet att – tillsammans med räddningstjänst och bärgare – säkra spår och samla in uppgifter om avvikelser från det normala i fordon, trafikantkompetens och trafikmiljö. Genom systematisk bearbetning av sådana data från hela landet med epidemiologiska metoder kan återkommande brister upptäckas – oavsett när och var de har förekommit.
Handikappande massvaccinationer, fartygs-, flyg- och trafikolyckor: inga sådana skador är avsiktliga och alla vill undvika upprepningar. Ändå fokuserar ofta haveriutredningar på vem som är skyldig.
Giftiga utsläpp och lömska risker i trafikmiljön. Sådana hot kan vara svåra att få kollektivt engagemang för, när de maskeras av larm, utredningar och restriktioner, som skuldbelägger ‘andra’ människor.
Varierande perspektivoch undanträngningseffekter i det offentliga samtalet döljer branschövergripande mönster och komplicerar bilden.