Bildrullen - med Lennart Strandberg
Bild-rulle för bildning – inte enbart mot bil-drullen
Videon skulle visa hur bilens specialstativ får kameran att följa förarens blick, när vägen svänger. Men bilfysiken glömdes nog bort i manuset och demofilmen blev en flopp. Här förklarar jag varför.
Filma bilåkning som proffsen. Så skriver Ny Teknik över ett foto på stativet med bildtexten
“En svängarm med en tyngd vrider kameran med hjälp av centrifugalkraften”:
Men i demonstrationsvideon körs bilen inte på väg utan på böljande sanddyner.
Varning för ignorerad kömatematik & halkfysik!
Repeterad artikel apropå Göteborgs nya fartskyltar 20dec
På leriga och moddiga väga halkar däck ungefär som på oljespill. Sänkt fart hjälper inte som det gör mot vattenplaning. Maningar om att “köra försiktigt i moddsträngen” kan därför bli livsfarliga, speciellt i framhjulsdrivna bilar.
Det var inte säsong för moddplaning när ett oljespill i Göteborg aktualiserade problemet. Se GP och DN. Samma dag visade GP med två artiklar (1, 2) hur kompetenta poliser tvingas till enkelspårig inriktning på skyltade fartgränser.
Dessbättre kunde en liten öppning anas i en tredje artikel. Men det krävs nog rejäla pedagogiska insatser för att hjälpa rättsväsendet inse komplexiteten bakom haveridynamikens synergier.
För den som har kunskaper i hydrodynamik kanske det här inlägget i min gamla blogg (med illustrationen nederst av ekvationerna från min artikel i Ergonomics, 1985*) räcker som förklaring. Jag har också skrivit lite enklare om fenomenet i Nationalencyklopedin under uppslagsordet “moddplaning“.
Dagen efter gavs ytterligare ett exempel på systemproblem, som ofta skylls på den enskilde:
Körde mot trafiken – flera till sjukhus (GP, DN)
… trots att usel skyltning gör att vem som helst kan köra fel när man inte hittar.
Det insåg jag för några år sedan på väg hem från jobbet vid universitetet:
Hon körde mot mig på felskyltad motorvägsavfart
Systemfel göms med ”mänskliga faktorn”
Svensk polis behöver lära sig den amerikanska metoden för att stoppa bilmarodörer. Annars inser man inte heller att kriminella personer oupptäckta kan misshandla eller mörda personer i en annan bil genom att preja bakhjulen till sladd.
Prinsessan Dianas död i Paris och flera andra medialt uppmärksammade krascher kan ha satts igång på samma sätt. En lätt sidoknuff från fronten på en liten bil kan få en mycket större bil att sladda utom all kontroll.
Medias intresse för forskarfusk skulle kunna hjälpa många människor, som nu får sin tillvaro raserad av sakligt felaktiga domslut efter en trafikolycka. Rättsväsendet har varken rutiner eller kompetens för att avslöja fuskande forskare, som anlitats som partssakkunniga.
Oavsett om fusket är medvetet eller beror på okunnighet och slarv, så har det ödelagt livet för många människor. I ett tragiskt fall har både media och rättsväsende ignorerat invändningarna mot haveridynamiska sakfel från motparten till Helena (fingerat namn).
Efter 15 års läkarvård och processande dömdes hon av tingsrätt att betala försäkringsbolagen 40 miljoner kronor för deras konsult- och rättegångskostnader.
På väg till Arlanda för utlandstjänstgöring väjde Helena instinktivt för två rådjur som hoppade ut ur skogen från vänster. Bilen flög över den stubbiga dikesslänten och slog ned på en åker med höger framhjul. Efter en häftig gir åt vänster tvärstoppade bilen med framhjulen mot en vall i slänten.