Haverier

Här beskrivs verkliga haverifall och exempel ges på hur man kan rekonstruera olika delar av händelseförloppet med vetenskapligt baserade metoder. Vanliga skador och besvär förklaras med tekniska och biomekaniska modeller.
Haverier inbegriper både avsiktliga och oavsiktliga krascher. Olyckor är oavsiktliga. De kan inte behandlas som avsiktligt våld och misshandel.

Lömsk bussteknik och tvärvägg: tre åtgärder

av

Bearbetad text publicerad på Newsmill. Kompletterad 16 mars

Tisdagens bussolycka i Schweiz med 28 döda kallades i media för “obegriplig” av en belgisk minister. Sveriges trafiksäkerhetsdirektör spekulerade på onsdagen om sämre bältesanvändning på kontinenten – utan att reflektera över den betongbarriär som tvärstoppade bussen. Då är inre skador ett problem som bälten inte löser.

I intervjuerna saknas också insikter om att lufttrycket i bussars bromssystem kan sjunka till farliga nivåer i nedförsbackar. Inte heller kommenteras bussens bakre axel, som ser ut att ha medstyrande hjul – med åtföljande sämre kursstabilitet. Det befäster bilden av okunnighet om naturlagar och bussteknik, som framtonat hos säkerhetsansvariga myndigheter efter tidigare bussolyckor.

Läs mer

Bank effect on both Titanic and Costa Concordia?

av

– Crash reconstruction in English follows after intro in Swedish –

Olyckor har alltid flera orsaker. Men ett och samma fenomen från fysiken kan ha varit avgörande för de svåra skadorna både på Titanic 1912 och på Costa Concordia 2012.

Det beskriver jag nedan på engelska, eftersom jag inte har märkt av någon reaktion från farkostdynamisk expertis efter mina tidigare redogörelser på svenska. Se länkar till artiklarna i listan med etiketten Costa Concordia.

Däremot förekommer diverse spekulationer om andra orsaker, som förstås också kan ha bidragit. Men den optiska illusion, som Smithsonian beskriver enligt ett referat i DN, kan knappast ha haft någon betydelse för haveriet med Costa Concordia.

Eftersom både Titanic och Costa Concordia framfördes i hög fart nära is- respektive landmassor borde sugfenomenet uppmärksammas i utbildningen av ansvariga besättningar och trafikledare.

Problemet tycks vara välkänt för kaptener och styrmän på båtar i trånga farleder där hastigheten är låg men avstånden i sidled desto mindre. Men kanske har man hos de stora kryssningsrederierna inte tänkt på att de sugande sidkrafterna ökar kvadratiskt med hastigheten. Frågan är om det beaktas i det säkerhetsarbete, som beskrivs 30mars av DN.

Både Titanic och Costa Concordia uppges ha hållit nästan full fart vid sammanstötningen, trots att åtminstone Costa Concordia girade tvärt under storleksordningen en minut dessförinnan. Se rekonstruktionsbilden och vittnesuppgiften från Jan Mosander i den engelska texten nedan.

Same hazard behind Titanic and Costa Concordia disasters?

Both the 1912 Titanic and the 2012 Costa Concordia disasters may have been triggered by hydrodynamic suction forces. They will at least aggravate the damage and hull penetration in this type of lateral impact.

Nothing has been found, though, on this quite devious phenomenon in recent media interviews of various experts.

Läs mer

Fusk med Ferrarikrasch – av försäkringsbolaget?

av

Bakom rubrikerna framskymtar fördomar om vissa bilmärken. Ett exempel är totalhaveriet med en helförsäkrad Ferrari, som hade för lågt lufttryck i ett bakdäck. Det lyckades försäkringsbolaget mörka i två domstolar. Föraren förlorade tvisten och en miljon kronor.

[Artikeln lyfts fram igen för radiointervju – först publicerad 1 mars 2012]

Genom hårt arbete på oljeborrplattformar hade Tomas tjänat ihop till kontantinsatsen för Ferrarin, som han givetvis helförsäkrade. En månad efter köpet körde han på låg växel för att demonstrera motorljudet för en bekant i passagerarsätet.

Fronten passar mot barkskadat träd, men försäkringsbolaget nekar till samband
Ferrarin efter bärgning från olycksplatsen. Där återfann jag höger frontgaller vid ett barkskrapat träd. Den trädstammen var fysiskt omöjlig att nå från avåkningsplatsen, om bilen hade körts med så hög fart som en konsult hade räknat fram på försäkringsbolagets uppdrag. Flera andra av mina fynd och beräkningar ignorerades också i tvistemålet.

Det alltför låga lufttrycket på vänster bakhjul kan ha berott på avundsjuka däckpysare i den norrländska glesbygden eller på läckage. Vilket får vi aldrig veta. Men pyspunkteringen låg bakom följande händelseförlopp vid en kurva på riksväg 90 nära Kramfors.

Läs mer

Så upptäcks fler risker om poliser forskar

av

Polisen ska fokusera på det man kan bäst. Men man når inte upp till sin potential i haveriutredning och trafikövervakning. Den nuvarande bristen på relevans äventyrar både polisens anseende och den enskildes trygghet.

Apropå ledaren i DN om Försvarets och Polisens “effektivitet” – oavsett relevans:
Svenska språket har bara ett ord, medan engelskan skiljer mellan effective och efficient.

Gamla strategier behöver ersättas och kompletteras med vetenskaplig hypotesbildning. Det ses här i olika perspektiv.

Polisen har utmärkta förutsättningar att lyfta skadepreventionen över den förlegade syn på olycksorsaker, som tycks dominera hos andra myndigheter.

Situationsbild från krockplats i Linköping. Polisen har möjlighet att – tillsammans med räddningstjänst och bärgare – säkra spår och samla in uppgifter om avvikelser från det normala i fordon, trafikantkompetens och trafikmiljö. Genom systematisk bearbetning av sådana data från hela landet med epidemiologiska metoder kan återkommande brister upptäckas – oavsett när och var de har förekommit.

Läs mer