Tre års fängelse trots friande fakta

Rondellkrocken, som Omar dömdes till fängelse för, är bara ett i raden av tragiska exempel på hur omedveten okunnighet i rättsväsendet får människor att bli oskyldigt dömda.

Den här artikeln från augusti förra året fick ny aktualitet med DN:s huvudledare 12 maj, som menar att
Polisen måste börja lära av sina misstag“.

En muslim från Irak, som jag kallar ‘Omar’, krockade med sin svärson in spe. Att de kände varandra och hade varit i kontakt med polisen ledde till misstankar, som fick både tingsrätt och hovrätt att döma Omar till flera års fängelse – trots att fakta talade mot avsiktligt våld.

I rättsprocessen och i massmedias stigmatisering av Omar fick förarnas bekantskap och personliga kontroverser långt större uppmärksamhet än den haveridynamiska analysen. Händelseförloppet enligt min haveriutredning beskrivs nedan och i en separat artikel med länkar till fördjupningar: Faktablinda lagtolkare skrämde Omar ut ur Sverige

Bildserie med accelerometerutslag vid ett stopp i rondellen enligt 'Omars' syfte med färden
Prövning av hypotes genom rekonstruktion av körning i olycksrondellen med sikte på att stanna intill den yttre kantstenen enligt ‘Omars’ syfte med färden. G-tal (acceleration) i horisontalplanet visas på instrumentet med 1 sekunds intervall. Krocken ägde rum i en position mellan minus 1 sekund (-1s) och noll sekunder (0s) på bilderna. Då hade den påkörda bilen förts ut i rondellen i strid mot trafikreglerna.

Tidigare rapporterade media** om en krock mellan två makar i Värmland. Försäkringsbolaget hade inte hört talas om något liknande, men tycktes ändå inte misstänka någon oegentlighet. Den inblandade kvinnan menade att “i efterhand så kan vi skratta åt eländet” (DN).

Saab Sport efter väjning (vänstertrafik) för mötande bil med låsta framhjul.
Trots maximal väjning påkördes min rally-Saab i sidan av en mötande. Den föraren var så oförberedd att hon tvärbromsade sin Mercedes och gled rakt fram i kurvan. Då var det vänstertrafik. Efteråt framkom att vi var släkt. Osannolikt? Inte ens jag såg krocken som avsiktlig eller grov vårdslöshet. Men så dömde man några decennier senare i liknande rättsfall som beskrivs på stop.se/utred/

Värre blev det för flygteknikern “Omar” från Irak (Omar heter egentligen något annat). Trots att han var oskyldig enligt trafikreglerna, dömdes han till fängelse av både tingsrätt och hovrätt:

Omar dömdes för att avsiktligt ha kört in i sidan på en Ford som trängde sig in framför Omars Volvo i Linköpings så kallade Abiskorondell. Min rekonstruktion visade en helt annan förklaring, som jag presenterade för hovrätten. Den finns här.

I min analys utgick jag från samtalet i häktet med Omar. Det klargjorde att han inte visste vem som satt bakom ratten i Forden.

Omar hade alltså inget motiv för att köra på bilen, även om den sedan visade sig vara lånad av hans svärson in spe. Men alla i rättsprocessen tycks ha missat detta enkla faktum.

En erfaren jurist i min bekantskapskrets upptäckte senare att avsaknaden av motiv tydligt framgick av förhörsprotokollen. Då hade Omar redan avtjänat en stor del av sitt treåriga fängelsestraff och Justitieombudsmannen avslog vår begäran att granska hanteringen av rättsprocessen.

Här på bildrullen.se och på stop.se/utred finns flera exempel på processer om bilkrascher, där vissa avvikelser från det normala i förarnas bakgrund tycks ha fått försäkringsbolag, rättsväsende och media att ta lätt på både logik och haveridynamiska fakta.

Teknikvetenskapliga och tidsmässiga självklarheter ignoreras i trafikskademål på ett sätt som knappast är möjligt i mer uppmärksammade brottmål. Exempelvis ledde nya uppgifter om att helikopterrånets förmodade pilot skulle haft alibi till omedelbara reaktioner i media (DN1, DN2).

Efter trafikskador ska det mycket till för att fria den förare som först har dragit på sig misstankar om “brott”. Där rullar det på mer som i fallet Thomas Quick* innan misstagen uppdagades:

”Gå till botten med rättsskandalen Quick!” (DN 5/8)
Anhöriga till mordoffer kräver Quick-kommission (DN 5/8)
van der Kwast: ”Det borde prövas i domstol” (DN 5/8)
En känga mot den svenska rättsstaten (DN 6/8)

”Förhastade slutsatser i fallet Thomas Quick” (DN 20/8)
”Övertygande bevis för Quicks skuld” (SvD 20/8)
Sture Bergwall till angrepp mot Lambertz (DN 20/8)
S, MP och V kräver oberoende granskning (SvD 20/8)
Föräldrar: Lambertz är oinsatt (SvD 20/8)

Ett annat – internationellt uppmärksammat – rättsfall seglar nu upp igen i media. Wikileaks-kändisen Julian Assange från Australien misstänks för våldshandlingar. Fördomsfulla uttalanden i det offentliga samtalet om hans person tyder på att fakta om den påstådda gärningen kan komma att ignoreras i rättsprocessen – ungefär som för Omar.

”Han ska behandlas som alla andra” (DN 17/8)
Högt spel om Julian Assanges nya framtid (DN 17/8)
Assange vill avbryta “häxjakt” (GP 18/8)
Alba varnar Storbritannien (DN 19/8)
Assange tackade svenska folket (DN, GP 19/8)
“Assange kommer att fortsätta kämpa” (DN 19/8)
”Fallet Assange hotar svenska rättsstaten” (DN 19/8)
Replik: “Många felaktigheter i artikeln” (DN 20/8)

** Makar frontalkrockade med varandra
Rubrik 2/8 hos AB1, AB2, DN, Exp, GP, NA, UNT, VK

2 svar på ”Tre års fängelse trots friande fakta”

  1. Jo, “Capt Joe”, här finns ett generellt problem som kanske kan beröra även australiern och kändisen Julian Assange.

    En viktig fråga är hur rättsväsendet ska klara sin kompetensförsörjning, så att dess absoluta makthavare kan bli medvetna om sina kunskapsbegränsningar och egna fördomar.

    Människans utveckling bygger nog delvis på fördomar och snabba beslut om främlingars eventuellt onda avsikter. Men i rättsfall (om olyckor) där ingen avsikt har funnits att skada, måste händelseförloppet kartläggas med bästa tillgängliga teknik- och haveridynamiska kompetens.

    För mig har det blivit lite för många fall, där de inblandade personernas vandel och avvikelser från Medelsvensson tycks ha väckt misstankar, som sedan har ‘bekräftats’ med irrelevanta resonemang och naturvetenskapligt undermåliga rekonstruktioner.

    Nu nöjer jag mig med tre tragiska exempel:

    1) Muslimen “Omar” döms för att avsiktligt ha krockat med en bil som han inte visste vem som körde.
    Se ovan och stop.se/utred/.

    2) Utlandsjobbande glesbygdsbo väcker avund med sin Ferrari och döms för grov vårdslöshet och överdriven fortkörning när han har sladdat av vägen på insidan av en kurva efter en (av försäkringsbolaget förnekad) pyspunktering på ett bakdäck.
    Fallet beskrivs på stop.se/utred/och här i flera artiklar med sökord Ferrari.

    3) Utlandsjobbande akademiker med hög lön och (i Sverige) ovanligt höga försäkringar kör i diket på väg till Arlanda och invalidiseras av whiplashrelaterade besvär.
    Femton år senare döms hon i tingsrätt att betala cirka 30-40 miljoner kronor till försäkringsbolagen för deras utrednings- och rättegångskostnader.
    Prövningstillstånd beviljades ej, trots att t.o.m. JK klandrat sig själv för handläggningen.
    Se Forskarfusk i domstol ödelade hennes liv.

  2. “Omar” verkar ha blivit felaktigt dömd (TRE år i fängelse), av synbart inkompetent tingsrätt (troligen påverkad av försäkringsbolag) och ev högre instans, något som är klart stötande för oss som bara läser om det men så klart etter värre för “Omar”. Det verkar som om Per E Danielsson (Armand Assanges’s svenske advokat) kan ha rätt om den bristfälliga svenska rättvisan.

Dina insikter och konstruktiva förslag:

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.