Farligt att då “köra försiktigt”

Blixthalka och moddplaning överrumplar både gående och bilister. Men förstår du den bakomliggande fysiken, så kan du lättare parera faran.

Bil på taket i snöigt dike med bärgare på vägen
Bakhjulsdriven bil blev instabil i uppförsbacke med svårupptäckt ishalka efter mildväder i Dalafjällen. Inga personskador, eftersom ingen mötande kom då.

Halkan var nog värre än på bilden ovan, när Helenas bil krossades av tåget. Men om det blåser hårt räcker inte väggreppet ens vid normalt vinterväglag för att hålla kursen (GP). Då kan också lastfördelningen bli avgörande för stabiliteten:
Stormvideo: Bil voltar av fartvinden därför att …

Halkolyckornas naturlagar kan ingen bryta emot, men de får i massmedia en underordnad roll jämfört med juridikens lagar. Vid årsskiftena blir det särskilt påtagligt: GP, SVT.

Tre förklaringar kommer här – apropå artiklar om väder & halka hos AB, Expressen.
GP1, GP2, GP3, GP4GP5, GP6GP7, GP8, GP9, GP10, GP11, GP12a & GP12b.
SvD1, 2, 3, 4, 5, 6.

Flera fenomen beskrivs populärvetenskapligt i  mina cirka 30 artiklar på Newsmill.
Den artikel som kanske ger det bästa koncentratet har rubriken
Tre körtips i halkan

För dig som på julaftonen bara blev hänvisad till sökning på halka och välkomnades åter till kompletterande beskrivningar, har jag nu glädjen att länka direkt till fördjupningar under rubrikerna nr 2&3 nedan.

I högermarginalen på startsidan för bildrullen.se finns flera olika anknytningar till ämnet – bl.a. en storlekskodad länklista med nyckelord/etiketter.

1. Blixthalka vid mildare väder

Luftens förmåga att behålla vatten i gasform minskar med minskande temperatur.

När marken har kylts ned under en köldperiod kan den därför få vattenångan i mildare luft att kondenseras till dimma i ett tunt skikt intill markytan. Dimman – eller det underkylda regnet – fryser omedelbart till tunn is, när dropparna sprids ut på den kalla marken. Dropparnas ökade yta ökar nämligen värmeavledningen till marken, så att vätskan kan övergå till fast form.

Det blir extra halt, eftersom ytskiktet  jämnar ut den skrovlighet som så kallat friktionsgummi behöver för att ge grepp. Då hjälper bara broddar, bra dubbdäck eller snökedjor.

2. Ojämnheter ökar kravet på väggrepp för skosulor och däck

Som bilden ovan visar räcker det med lutningen i en liten uppförsbacke för att tappa väggreppet på drivhjulen. Med bakhjulsdrift blir bilen då instabil i girplanet, den sladdar med bakvagnen och svänger av sig själv – i värsta fall för att bli krossad av mötande trafik.

När vi går eller cyklar har vi kanske inga större problem med gir- och kursstabiliteten. Men vi tappar balansen och faller, om foten eller däcken glider alltför långt från tyngdpunktens lodlinje. Små gropar eller valkar i snön kan därför få oss på fall – även om det inte är is under snön. Om den lokala lutningen är exempelvis 45 grader måste friktionskoefficienten vara större än för ett sommardäck på torr asfalt för att vi inte ska glida nedåt.

3. Moddplaning med bakvagnssladd och mötesolycka kan ske även i låg fart

Moddplaning är ett fenomen som är av annan fysikalisk natur än vattenplaning. De kursstabiliserande bakhjulen på en bil får inte hjälp av framhjulens ‘svallvåg’ som vid vattenplaning.

Planingstendensen ökar linjärt med moddens viskositet och kvadratiskt med kontaktytans storlek. Snömodd kan ha ett viskositetsvärde som är uppemot tusen gånger större än vattens. De matematiska sambanden har vi verifierat i mitt forskarlag med kontrollerade experiment, som jag redovisade för föregångaren till EU-kommissionen enligt en artikel i tidskriften Ergonomics.

Därför hjälper det inte att “köra försiktigt” och “dämpa farten”, om hjulen skulle hamna i modd. Att köra försiktigt och koppla ur eller minska gaspådraget i moddsträngar är t.o.m. livsfarligt, om bilen är framhjulsdriven.
Varför? Svar finns på bildrullen.se bl.a. i förra julens artikel:
Farliga råd om halkkörning

Även bakhjulsdrivna bilar kan få problem med “försiktig körning”, om föraren motorbromsar eller använder fotbromsen, när bilen har olika väggrepp på höger och vänster sida. Ett hemskt exempel finns i den förra artikeln Därför krossas bilen i TV: Sladdolyckans 18 orsaker

8 svar på ”Farligt att då “köra försiktigt””

  1. Men varför sker trafikolyckor?

    Är hastighet verkligen en avgörande faktor bakom en olycka?
    Jag har faktiskt mycket svårt att se hastigheten som viktigare än förares kunskaper, syn, hälsa, fordonets skick mm.

    Bra syn och hälsa tycker jag är viktigare än hastighet, se Trygg hansas fråga från förra året, http://www.svt.se/nyheter/sverige/svenskar-kor-bil-trots-dalig-syn

    http://www.expressen.se/motor/allt-fler-svenskar-far-korkortet-indraget/
    Läkare anmäler för sällan står det i artikeln, men nära släktingar då?
    Finns det någon som inte känner en äldre släkting som kanske inte borde köra bil av någon orsak?

    Bra däck är också ganska viktigt, dåliga däck eller felaktigt lufttryck är mycket vanligt.
    Jag ser dagligen däck som är lagliga vad gäller mönsterdjup, men i övrigt långt från trafikvärdiga. http://www.vibilagare.se/nyheter/13-miljoner-bilar-har-slitna-dack-39421

    Trafikregler känner många till, men få följer ens de mest grundläggande trafikreglerna såsom avstånd, stopp och väjningsplikt, fordonsbelysning mm.

    Sedan i fredags har jag kvällstid sett 4 fordon helt utan bakre belysning, tittade på en bilägare som skrapade framrutan på sin bil men i övrigt lämnade ett tjockt is och snötäcke på bilen och fram/baklyktorna. Många skrapar knappt rutorna alls, utan kör vidare och väntar på att defrostern ska göra jobbet.

    Likaså tycks det ha blivit mycket vanligt att köra med både dim och halvljus, något som både bländar mötande och även förkortar det egna synfältet eftersom dimljuset endast lyser upp området närmast bilen och gör att föraren ser mer där än längre fram i trafiken.

    Kanske vore det bättre att titta på sådana frågor än peta i hastigheter som i många fall leder till högre hastigheter än innan sänkningen då många förare helt ger upp försöken att köra lagligt, och istället kör i den hastighet vägen påbjuder?

  2. Den där rekommendationen om försiktig körning har väl aldrig gällt inbromsningar?

    Hur många gånger har vi i media inte sett råd om hur man ska använda ABS-bromsar?
    Bromsa, hårt och bestämt, och håll kvar pedalen nertryckt även om det pulserar i pedalen, brukar ju vara rådet.

    Lägre hastighet är väl alltid bättre än hög hastighet?

    Även om en olycka kan inträffa i låg hastighet så ökar risken att olyckan inträffar om hastigheten är större. Eller?

  3. Tack, Per, för frågan till dem som kanske inte har reflekterat över att brutalitet och snabbhet är livsviktigt i många kritiska situationer. Då kan “försiktighet” få samma effekt som passivitet. Insikter om farorna och färdighet att parera dem på rätt sätt måste man ha skaffat sig innan – så som människor har gjort i alla tider.

    Rickards kommentar kanske är avsedd att locka till skratt 🙂 Det välkomnar jag.
    Med Pers motfråga har vi uppnått en bra balans.
    Eller vad tycker Du som orkat läsa ända hit?

    Välmenta men slentrianmässiga uppmaningar om att “köra försiktigt” kan lätt bli till dimridåer som döljer haveridynamikens komplexitet. Själv brukar jag kontra med att jag hellre “kör med fantasi”.

    Ett enkelt exempel: Fantasi och snabb, brutal ABS-bromsning har skonat några djur från att bli påkörda av min bil. En kväll för mindre än två veckor sedan tvärnitade min hustru på en 80-sträcka och stannade med en stor älg alldeles framför bilen. Enkel teori och – framför allt – många praktiska övningar med snabba pedalstamp har bäddat för den reaktionen. Kolla fot(o)modellen här!

    När jag själv kör där och på andra viltstråk låter jag farthållaren sköta gaspedalen, så att min högerfot redan finns ovanpå bromsen. Det påminner mig också om att spana vid sidan om vägen.

    Inför möten i mörker brukar det dessutom låta konstigt 😉 om bilens signalhorn. Ljudet från min bil har åtminstone stoppat rådjur vid ett tillfälle, det vet jag. Däremot har jag ingen aning om hur många älgar som ljudet kan ha hejdat i dikesrenen – trots den (av min bils strålkastare) fint upplysta vägbanan. För mig räcker det med en.

  4. Vad är försiktigt och oförsiktigt i trafiken då?

    Hastigheten har fått för stort fokus på trafik idag tycker jag, samtidigt som kunskaper och fordonsskick nästan helt är borta ur de vanliga mediadebatterna, undantaget denna sida där en större helhet kring trafik och olyckor debatteras sakligt.

  5. Vad jag menade med att köra försiktigt. Det var att man skall tänka sig för men givetvis inte ligga och krypa på vägarna. Jag har Folksam och dom har alltid varit toppen. Min bil blev sönderslagen en natt för ett par månader sedan. Och då var det bra med helförsäkring. Och nu tillbaka med detta att vara försiktigt. Och det är detta evinnerliga prat i mobilen. Rent livsfarligt. Och jag har till och med sett folk som sitter och smsar. Vansinne. Mötte en cyklist i förra veckan som smsade när hon cuklade. hon höll på att köra på min hund och mig.
    Du får ha det så jätte bra. Nu skall jag ut i snön och prommenera. Jag bor ju i Gävle. Men är före detta Göteborska. Har bott här nu i snart 3 år.

  6. Dina uppmaningar andas en vänlighet som jag uppskattar, Ulla 🙂

    Men ingen försäkring skyddar dig mot personskador. Och att i alla lägen köra “försiktigt” kan förvandla en ovan situation till katastrof. Eller menar du något annat än det som jag försökt framföra i artikeln och dess rubrik?

    När det gäller helförsäkringar ger de nog ett ekonomiskt skydd för de flesta bilägare. Men den som råkar väcka fördomsgrundade misstankar efter en olycka kan (förutom sak- och personskador) råka ut för dyra och socialt förgörande försäkringstvister. Det har jag sett i alltför många sakkunniguppdrag.

    Ett par exempel:
    Försäkringsbolag ödelade hennes liv
    Fusk med Ferrarikrasch – av försäkringsbolaget?

  7. Vill bara uppmana alla som är ute och kör 1 Skaffa helförsäkring. Det är så lite som skiljer i kostnaden. Men mycket om det händer något och man inte har hel försäkring. KÖR försiktigt där ute.

Dina insikter och konstruktiva förslag:

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.