Trafikens nollvision blundar för komplexa orsakssamband och låter olyckor ske. Det gäller bara att begränsa skadorna, så att dödstalen i statistiken hålls tillbaka. Nu ska självmord stoppas med samma skygglappar.
I stället för analys av tankar, känslor och neuropsykiatriska processer hos suicidbenägna människor ska pengar spenderas på staket, tåg-airbags, “självmordssäkra avgasrör” och årliga uppfinnarpris. Det anser journalisten Alfred Skogberg, som på dagens DN Debatt också får göra reklam för sin bok ”När någon tar sitt liv – tragedierna vi kan förhindra”.
Att Skogberg med beundran hänvisar till Riksdagens Nollvision för trafiken må vara hänt. Han är ju inte ensam om den omedvetna okunnighet som ligger bakom synen på haverier i Trafikverkets ledning. Men när nu redaktionen för DN Debatt låter detta enkelspåriga tänkande överföras på självmordspreventionen, torde man redan ha vidtalat kompetenta personer för replik.
Den fyrkantiga syn på människor och suicidprevention, som framtonar i Skogbergs debattartikel behöver en motvikt. Kanske DN kan balansera dagens bokreklam med en referens senare till Ann Heberleins bok “Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva”?
Renaultföraren skadades svårt men överlevde genom att han inte var fastspänd.
I domstol klandrades han för att ha brutit mot lagen och mot Nollvisionen, som kräver att bilbältena används.
Den berusade Opelförare som (med cirka 100km/h i en 50-korsning) körde på Renaulten dömdes för rattfylleri, men ansågs oskyldig till krocken.
Bra skrivet. Nollvisioner och absoluttänkande är en psykisk störning i sig.