Det kraschade Herculesplanets besättning tycks ha varit utlämnade åt ett system, där dominanta auktoritetskunskaper kunde få dem att flyga rakt mot en bergvägg i Kebnekaise, vars miljö också hotas.
Samma mönster återkommer i många andra olyckor, där pedantisk regelefterlevnad har ersatt reflekterad haveridynamisk kunskap.
Undersökningarna av haveriplatsen tyder på att Herculesplanet flög rakt in i en bergvägg. Om flygplanets basala teknik har fungerat, borde piloterna ha kunnat undvika en sådan frontalkrasch. Men de kan ha prioriterat mindre viktig auktoritetskunskap om flygsituationen – utan att reflektera över indikationer om färdriktningen.
På liknande sätt har betoningen av några schablonmässiga trafikregler – exempelvis de skyltade fartgränserna – avhållit många trafikanter från att skaffa sig reflekterad kunskap om farorna i det egna vardagsresandet. Olycka efter olycka beskrivs i media utan att någon ifrågasätter varför ett ekipage havererar, där ett otal andra har passerat problemfritt i samma hastighet.
Två dagar efter kraschen förmodades Herculesplanet ha framförts på låg höjd för att undgå radarupptäckt. Synvillor och onormala, snabbt varierande förhållanden kan ha lurat besättningen att flyga rakt in i Kebnekaise – i sin strävan att flyga taktiskt.
Nyhetsinslag 20:45 den 19 mars om arbetet på haveriplatsen – SVT-video HÄR
Rapport-video från eftersökningarna. SVT-Play tillgängligt till 2013-03-17.
Torsdag 29 mars
Inga miljöinsatser efter kraschen (DN 13:30)Onsdag 28 mars
Så spreds flygfotogenet över Kebnekaise (NyT 14:11)Tisdag 20 mars
Fortsatt sökande med hund och radar (SVT 10:22)
Sista samtalet med besättningen hemligstämplat (SvD 20:01)Måndag 19 mars
Hård vind kan påverka flygplans mätinstrument (DN 18:55)
Identifiering av flygoffer tar runt två veckor (DN 18:19)
Fler kroppsdelar har påträffats (SvD 15:56, DN 18:10)
Fler kvarlevor hittade (SVT 15:13, 17:36)
Flygoffer ska identifieras med DNA (SVT 15:43)
Förbud att vistas i olycksområdet (DN 15:12)
Sökande efter kroppar fortsätter (SVT 11:27)
”Flög inte medvetet lågt” (DN 11:14)Söndag 18 mars
Kommissionen vill ha mer resurser (GP, SvD23:41, SVT 22:30)
Nytt hopp om att finna svarta lådorna (DN 22:59, SVT 19:55)
Kraschen sätter fokus på Natos närvaro (SvD 22:53)
Olyckan beskrivs som ett mysterium (SvD 22:07)
Ny teori: Piloten flög visuellt (SVT 20:05)
Haverikommissionen söker planets stjärtdelar (SvD 18:27)
Norge mindes flygkraschens offer (SVT 15:38)
”Militärövningen utan samband med olyckan” (DN 14:57)
Taktisk flygning kan ha orsakat kraschen (SvD 13:14)20 foton av vrakdelar och eftersökningen
Lördag 17 mars
Samtliga fem ombord omkom (SVT 22:11 med TV)
*Räddningslogg timme för timme
Kroppsdelar funna vid haveriplatsen
– sökandet avbryts (DN 20:29) SVT-PlayRadaruppgifter tyder på att olycksplanet flög för lågt
(DN 18:08)De fem saknade (DN 11:33)
Fredag 16 mars
Avancerat Nato-plan letar efter Herculesplanet (NyT 13:40)
Mönstret återkommer i många dödsolyckor i vägtrafiken. De skyltade fartgränserna övervakas med radar, kameror och laserinstrument. Men livsfarliga avvikelser från det normala i bromssystem och däckutrustning påtalas inte ens vid den periodiska kontrollbesiktningen.
Även i kampanjer och förarutbildning ignoreras haveridynamiska fenomen, som återkommer i olycka efter olycka utan att uppmärksammas.
Liksom för trafikolyckor skildras flyghaveriets följder och förloppet efter kraschen detaljerat*, se exempelvis SVT 17/3 22:11. De komplexa uppkomstmekanismerna (före kraschen) varken identifieras eller får mediautrymme när det gäller “vanliga” trafikolyckor – trots att det skulle kunna rädda många trafikanters liv.
Jämför krocken 9 januari på E20. Liksom i torsdagens flyghaveri på Kebnekaise dödades även då fem människor, när deras personbil for rakt in i en lastbilsfront – jämförbar med en rörlig bergvägg.
Personbilen sladdade inåt i kurvan.
Ändå spekulerade utredare i media om att föraren hade kört för fort.
Flera exempel finns i mina artiklar på Newsmill och här med sökordet haveridynamik.
Media rapporterar ofta om nya olyckor, där kunskapen om faror tycks ha varit otillräcklig:
Lärande och olika typer av kunskaper
Olika åtgärder på systemnivå behövs för att öka den reflekterade kunskapen om hur olyckor förebyggs. Högre värdering av professionell lärarkompetens med sund skepsis mot auktoritetskunskaper är grundbultar för såväl trafikskolor som grundskolor och gymnasier.
Den som saknar teknik- och naturvetenskapliga grundkunskaper inser inte när regler och rutiner är otillräckliga för att hantera farliga avvikelser från det normala. Oavsett om det gäller den egna situationen eller – som i rättsväsendet – att döma över andras riskbeteende, så krävs reflekterade kunskaper för att förstå hur en fara kan dämpas – eller inte kunde bemästras efter ett olycksförlopp som undersöks i rättsväsendet.
Nya tag mot svarta trafikskolor (DN, GP 19/3)
”Principen om en bra skola för alla gäller inte längre” (DN 17/3)
”Finland kan också lära sig av den svenska skolan” (DN 19/3)