Låsningsfria ABS-bromsar och dubbdäck har framställts som farliga i procenttal med vilseledande referenser. De tankefelen var svårare att upptäcka än i deklarationerna av korven med 104 procent kött enligt DN, GP, Svenska Dagbladet och SVT – som också hade en likartad notis 18 mars.
Men först en länk till Astrid Lindgrens saga om Pomperipossa och hennes 102% marginalskatt.
Tack till Maria för tipset på Facebook!
När ABS-bromsarna introducerades på bilmarknaden under 1990-talet fanns många skeptiker. Inget fel med sund skepsis, men flera forskningsmisstag gjordes och felaktiga slutsatser drogs. Bland annat påstods att det var bättre med sänkt fart än med ABS-bromsar och dubbdäck vid halka.
Det fördröjde den teknikutveckling, som nu ligger till grund för antisladd och andra säkerhetssystem med insignaler från ABS-bromsarnas hjulhastighetssensorer. Diverse dribblande med dubbdäcksförbud och feltolkningar av mätningar med antisladdsystem har också försvårat för den enskilde bilisten att välja säker vinterutrustning.
En grupp av tjänstemän med trafiksäkerhet som arbetsområde hävdade att förarna körde slarvigare och fortare med ABS. En märklig inställning tyckte jag, eftersom antilåsfunktionen inte märks vid normal körning. Det framförde jag på DN Debatt 1995 – utan att bli bemött offentligt av dem vars argument jag kritiserade.
Körexperimentell forskning som vi bedrev genom VETA bekräftade senare ABS-bromsarnas positiva säkerhetseffekt. Påståendena om att sänkt fart kan ersätta ABS-bromsar och dubbdäck motsades av våra körtester med vanliga förare i bilar med olika däck och urkopplingsbar ABS.
Rapporter kan laddas ned från webbsidan “Sänkt fart räcker inte”.